- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Mekanik /
72

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskri ff

icke är lämplig av flera orsaker, bl. a. analysens
oundvikliga fördröjning.) Vid inställning av det
specifika luftbehovet skall förutom kolsyreanalysen
givetvis även övriga på förbränningsförloppet
inverkande faktorer beaktas. Omständigheterna
kunna vara sådana, att det är fördelaktigt att köra med
ett extra lufttillskott, om härigenom mindre
bränsleförluster i askan erhålles, och denna vinst är större än
ökningen av rökgasförlusterna.

Trycket i eldstaden hålles konstant och så nära
atmosfärstrycket som möjligt genom en särskild
regulator, som ändrar rökgasfläktens varvtal genom
förställning av ett motstånd i fläktmotorns
rotor-krets.

För samtliga regulatorer gäller att eldaren på ett
ögonblick kan urkoppla dessa och själv övertaga
regleringen. Härför behöver endast en strömbrytare
omläggas. Han kan med andra ord snabbt ingripa,
om detta skulle bliva nödvändigt på grund av
speciella driftsförhållanden, driftstörningar eller
olyckshändelser. Alla manöverorgan, kontrollinstrument
och regulatorer äro därför monterade på samma tavla
(fig. 2).

Driftsresultat.

De vunna resultaten kunna sammanfattas i: höjd
medelrverkningsgrad, absolut konstant ångtryck och
förenklad skötsel.

Den första erfarenheten av automatiken var av
ganska överraskande art. Mängden oförbränt i aska
och slagg sjönk nämligen mycket kraftigt,
representerande en icke obetydlig kolbesparing. Resultatet
är såtillvida överraskande som automatiken icke
direkt påverkas av askans kolhalt. Förklaringen
ligger i tvenne omständigheter. Genom automatiken
blev eldningen jämnare, varigenom
förbränningsförhållandena förbättrades. Befriade från det löpande
regleringsarbetet fingo eldarna mera tid att ägna sig
åt rosten, inställning av zonspjäll o. d. Regulatorerna
gjorde visserligen icke eldaren överflödig, men de
möjliggjorde ett bättre utnyttjande av hans
kapacitet!

Driftsförhållandena och de resultat regulatorerna
medförde framgår bäst av vidstående diagram från de
registrerande kontrollinstrumenten (fig. 3).
Frapperande är den stora jämnheten i ångtrycket — några
variationer kunna överhuvud taget icke observeras
(enligt prov varierar ångtrycket endast några
tiondels atm.) Eventuella farhågor att detta resultat
vunnits på bekostnad av ekonomin jävas av övriga
kurvor. C02-kurvan uppvisar sålunda en påfallande
jämnhet, trots att vid tillfället användes
mindervärdiga kol. (Sistnämnda förhållande förklarar t. e.
sänkningen av kolsyrekurvoma kl. 20. Lufttillförseln
måste nämligen ökas för att få kolen utbrända före
slaggskrapan.) De jämna kurvorna för dessa och
övriga mätvärden tyda på stabila förhållanden i
förbränningsrummet. Detta bekräftas även av kurvan
för ångtemperaturen. Ehuru denna ej på något sätt
direkt regleras, visar den avsevärt mindre variationer
än vid handregleringen. — En jämn ångtemperatur
är också fördelaktig för turbinen.

I detta sammanhang kan det vara av intresse att
studera ett analogt digram från en anläggning med
väsentligt ojämnare belastning. Diagrammet i fig. 4
är från en svensk cellulosafabrik med få och stora

Fig. 5. Samma anläggning som i fig. 4 men
handreglerad.

ändringen i bränsletillförsel ske mycket snabbt på
några sekunder. För att av dessa orsaker förebygga
överreglering av bränslet i förhållande till
förbränningsluften kan det vara lämpligt att låta den
resulterande (och uppmätta) luftmängden i stället för
belastningen bestämma rosthastigheten. Denna
modifikation kan utan svårighet genomföras vid det
elektriska regleringssystem som användes här.

Förhållandet mellan luft och bränsle, dvs. bränslets
specifika luftbehov, inställes på regulatorn med
ledning av rökgasanalysen. Om kolsyrehalten i
rökgaserna skulle bliva för låg, antydande stort luftöverskott,
omställes den elektriska regulatorbryggan så att
regulatorn balanserar vid ett minskat värde på kvoten
luft:bränsle. (Det må här anmärkas, att en reglering
av luftillförseln direkt och enbart efter kolsyrehalten

72

19 juli 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941m/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free