- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Mekanik /
77

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik.

att anläggningarna underhållas på riktigt sätt i full
driftberedskap, bevilja brandförsäkringsbolagen i
regel så stora rabatter på brandförsäkringspremierna,
att, åtminstone för mera allvarliga brandrisker,
premiebesparingen väl räcker till att amortera och
täcka räntan för sprinklersystemens anläggnings-,
underhålls- och besiktningskostnader. Emellertid bör
man ej alls betrakta sprinklers enbart som ett medel
att sänka brandpremierna. Det viktigaste torde dock
vara, att sprinklersystemen genom sin funktion
omöjliggöra uppståendet av förhärjande eldsvådor och
därigenom förorsakad materialförstörelse och
driftavbrott. De risker för vattenskador, som uppstå med
sprinkleranläggningar, synas av statistiken att döma
i regel vara mycket små, under förutsättning givetvis
att brandvakt eller andra personer finnas tillstädes,
som inom rimlig tid kunna avstänga vattentillförseln
till sprinklerna, när eldsvådetillbudet avvärjts.
Sålunda är det mycket lämpligt, att sprinklersystemets
alarminrättning anslutes till brandkårens
alarm-system, där så kan ske.

Man bör bemärka, att sprinklerna ingripa släckande
omedelbart efter även en helt liten elds uppkomst och
att sprinklerhuvudena i stort sett öppna ett och ett
i serie efter varandra alltefter eldens omfång. När
vattensprutningen börjat, medför denna även att den
heta röken kyles och slås nedåt, vilket medverkar
till att hindra onödiga sprinklerutlösningar.

Sprinklerna släcka således elden, innan den hinner
taga någon fart, vilket medför, att, såsom statistiken
visar, vid de flesta eldsvådetillbud i sprinklade risker
endast ett fåtal sprinklerhuvuden lösa ut, dvs.
relativt ringa vattenmängd per tidsenhet utsläppes.

Yid släckning av eldsvådor enbart på manuell väg
hinner ju, även om släckningsmanskapet tillkallats
medelst automatisk brandalarm och snabbt kommit i
verksamhet, en viss om ock ofta kort tid förgå, innan
släckningen börjar. Elden får alltså viss tid att

Fig. 9. Differentialventil för torrörssystem, spindelstyrd typ.

Fig. 10. Differentialventil för torrörssystem, klafftyp.

"ta sig", varigenom mera släckningsvatten behövs,
dvs. vattenskadorna kunna bli relativt stora. Särskilt
torde detta vara fallet, när elden utbrutit i
svårtillgängliga lokaler och när stark rökutveckling gör det
svårt att komma åt eldhärden. Motsvarande
olägenhet finnes ej vid sprinklersystem.

Särskilt stort värde ha sprinklers för industrier
på landsbygden eller annorstädes, där kasernerad
brandkår ej finnes.

Statistik.

Tyvärr finnes ännu just ingen sammanfattad
statistik beträffande eldsvådetillbud inom svenska
industrier, försedda med sprinklerskydd.

Dylika inträffa emellertid då och då, även om de
mera sällan bli omnämnda i tidningarna utan blott
bli föremål för försäkringsbolagens uppmärksamhet.
Dessutom bli många tillbud, där skadorna blivit inga
eller obetydliga, ej ens anmälda till
försäkringsbolagen och sålunda ej möjliga att få med i en statistik.

Ur utländsk statistik kan jag anföra några siffror.

Sålunda meddelar den stora amerikanska
organisationen The National Fire Protection Association i
Boston, att under de 37 åren mellan 1897—1935
inträffade 68 595 eldsvådor i sprinklade eller delvis
sprinklade risker. Av dessa berördes ej sprinklerna
i 12 928 fall, enär i dessa elden släckts med andra
medel, innan tillräcklig värme uppstått för att utlösa
sprinklerna, resp. elden uppstått i osprinldade delar
av byggnader och ej nått fram till de sprinklade
delarna.

Av de övriga 55 667 eldsvådorna blevo 38 892 eller
70 % helt eller nästan helt släckta av sprinklerna.
I 14 539 fall eller 26 % höllo sprinklerna elden i
schack, så att den kunde helt släckas med andra
medel. Yid sammanlagt 53 531 eldsvådor eller 96 %
av de fall, där sprinklers varit berörda, anses sålunda
dessas funktion ha varit tillfredsställande. Vid de
återstående 2 236 fallen eller 4 %, där sprinklernas
effekt ej varit tillfredsställande, uppges de oftast
förekommande orsakerna därtill ha varit följande:

21 juni 1941

77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941m/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free