- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Mekanik /
81

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

MEKANIK

Redaktör TORSTEN WIDELL

HÄFTE 8 utgiven av svenska teknologföreningen 16 AUG. 1941

INNEHÅLL: Reglering av luftfuktigheten i skyddsrum, av civilingeniör Erik O. Jonson. —
Avfuktnings-apparat för bombsäkra förvaringsrum, av ingeniör H. Conradi. — Elastisk stöt mot en cylinder, av teknolog
Bengt Andersson. — Brandskydd. — Föreningsmeddelanden.

Reglering av luftfuktigheten i skyddsrum.

Av civilingeniör ERIK O. JONSON.*

Tillkomsten och utvecklingen av det totala
luftkri-get har tvingat oss att bygga underjordiska rum
eller grottor, s. k. skyddsrum, där vi kunna finna
skydd såväl för oss själva som för vissa av våra
värdefullaste och mest oersättliga ägodelar. Sådana
skyddsrum bli emellertid, vare sig de utföras av betong
eller insprängas som tunnlar i fast berg, åtminstone
vissa tider av året väsentligt fuktigare än normala,
ovan jord belägna lokaler. På grund härav har det
i många fall visat sig nödvändigt att utföra
särskilda anordningar i syfte att nedbringa luftens
fuktighetshalt. I våra vanliga byggnader blir fukten i
allmänhet ej så hög att några olägenheter därav
uppstå, och tillföljd därav har tekniken inom vårt land
ej tidigare haft anledning att i nämnvärd grad
inrikta sig på hithörande problem. Det bör därför få
anses förklarligt, om vi stå något tvekande och osäkra
inför uppgiften att på lämpligaste sätt utforma och
beräkna dylika fuktighetsminskande anordningar.

I vissa andra länder, särskilt i Amerika, ha sådana
anordningar, ehuru för andra ändamål, sedan länge
använts och erfarenheterna därifrån kunna därför
vara värdefulla. Tyvärr har jag ej haft tillfälle att
i önskvärd utsträckning- taga del av vad som inom
dessa länder skrivits i berörda ämnen, och den korta
orientering beträffande hithörande problem, som här
skall lämnas, kan därför ej göra anspråk på att vara
fullt "up to date".

Fordringar.

Då en anordning för fuktighetsreglering skall
projekteras, gäller det först att fastställa, vilken grad av
fuktighet, som skall innehållas. Luftens fuktighet
kan som bekant angivas dels såsom absolut fuktighet
i mm Hg (fuktighetstrycket) eller g/m3 och dels som
relativ fuktighet, dvs. förhållandet mellan det
rådande fuktighetstrycket och mättningstrycket vid
samma temperatur. Den relativa fuktigheten anger
sålunda, i vilken grad luften är mättad med fuktighet.
Det är i regel den relativa fuktigheten, som är
avgörande för luftfuktighetens verkningar, och därför är

* Föredrag vid Svenska teknologföreningens avd. för
Mekanik sammanträde den 13 maj 1941 i Södersjukhusets
skyddsrum.

det denna fuktighet, som i allmänhet angives, då
fordringar på luftfuktigheten uppställas.

Skyddsrum kunna vara avsedda för
civilbefolkningen, för militära och administrativa ändamål av
olika slag samt för förvaring av värdeföremål,
viktiga handlingar, värdefulla arkivalier och böcker samt
dyrbara museiföremål. Fordringarna på luftfuktighet
och temperatur bliva givetvis rätt olika för dessa
skilda kategorier. Några fasta normer för vad som
i olika fall skall anses behövligt, torde ej ännu ha
framkommit.

På ett vanligt skyddsrum för civilbefolkningen
ställer man endast det kravet, att det antal
människor, för vilka rummet är avsett, skall kunna
vistas där under några timmar utan alltför stora obehag.
En viss reglering av fuktigheten under de tider, då
rummet står oanvänt, kan dock i vissa fall vara
önskvärd för att skydda t. e. träinredning från
mögelangrepp. I ett skyddsrum för aktiv personal fordrar
man däremot sådana förhållanden att personalens
arbetsförmåga icke nämnvärt nedsattes, vilket
innebär att såväl fuktighet som temperatur måste hållas
inom vissa gränser. Inom expeditionslokaler får
fuktigheten ej bliva så hög, att papper blir mjukt och
ohållbart. I skyddsrum för arkivalier, handlingar och
museiföremål måste fuktigheten hållas inom sådana
gränser, att mögelbildning hindras, att träföremål ej
skadas genom svällning och att metallföremål ej
kor-ro derå.

Mögel kan bildas på ett organiskt ämne, som
innehåller tillräcklig mängd fukt, och den luftfuktighet,
vid vilken fara för mögelbildning förefinnes blir
därför beroende på ämnets förmåga att upptaga fuktighet
ur luften.

Fara för mögelbildning på papper anses föreligga
vid luftfuktigheter på omkring 80 %. För att
mögelangrepp med säkerhet skola undvikas, torde
luftfuktigheten i skyddsrum för arkivalier ocli dyl. ej böra
överstiga 70 %. Den för papperets bestånd
gynnsammaste luftfuktigheten är emellertid lägre och
anses ligga mellan 50 och 60 %. Dessa siffror torde i
stort sett även vara lämpliga för icke impregnerade
föremål av trä. Gränsen för mögelbildningars
uppträdande kan höjas genom lämplig impregnering.

20 sept. 1941

81

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941m/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free