Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
SOO T
Fig. 18.
små ändringar av A s, varför man vid uträkning av
integralen får upprätta ett diagram, fig. 18, med
800 T
2 A s som abskissa och — som ordinata för att
erhålla värdena på A ~ och av dessa 2
d d
pletteras detta diagram med ett annat med
Kom-
800 T
w2
som ordinata och p som abskissa såsom i fig. 18, får
man en skarpare avläsning av det kritiska trycket,
Pkrit.
G
Vid höga värden på - får man osäkra
avläs-A
ningar vid de lägsta — i)-värdena. Högsta värdet
G
på — svarar mot förlustfritt munstycke, och är vid
/l
överhettad ånga
(PIA)m= 0,473 y’ 2^
med P1 i kg/m2. Samtidigt är det kritiska trycket
Pkrit= 0,546 Pl-
Yid friktion blir det alltid lägre.
Sambandet mellan lid och tryck. Värdena framgå
av tabellen och kunna sålunda utan vidare utritas
i ett diagram, fig. 19.
Q
De hittills erhållna värdena gälla för visst —
A
För att kunna bedöma sambandet mellan ventilens
konstruktion och inställning samt den framgående
ångmängden måste ett stort antal dylika kurvor ut-
l
arbetas och visar fig. 21 — — p-kurvorna vid ånga
av 10 ata och 300° samt fig. 20 tillhörande Fanno-
Q.
kurvor för några värden på —.
b. Förenklad metod.
Såsom framgår av det föregående är utarbetandet
av ett någotsånär fullständigt diagram över
förhållandet lid och p en mycket tidsödande procedur och
dock gäller resultatet endast för visst ångtryck och
viss överhettning hos ångan samt med den
noggrannhet den grafiska metoden kan ge. I det följande
skall angivas en förenklad metod för kurvornas
framställning, som gäller någotsånär tillförlitligt för all
överhettad ånga. Den är visserligen kanske ej så
noggrann som den förut anförda
men torde dock ge resultat, som
ligga inom marginalen för
noggrannheten vid bedömning av
friktionsmotståndet i ej direkt på
detta undersökt ventil, varför den
i flertalet fall torde kunna
till-lämpas.
Metoden baserar sig på
antagandet, att inom ett relativt
stort område temperaturen är
konstant såsom ock framgår av fig.
20, samt på empiriska data funna
vid konstruktionen enligt
föregående av kurvor förutsatt att
ångan vid inloppet är av 40 ata och 400°, 20 ata och
350°, 10 ata och 300° samt 8 ata och 250°.
Vid strömning av ideell gas vid konstant
temperatur finner Richter i arbetet "Rohrhydraulik" (1934)
att sambandet mellan — och tryckändringen bestäm-
d
mes av:
t’
P\2
v -
.W i
2Æ
Y-i P
■ £ logn^~=l
"i
-2L
r i
p 1 "Pl
— ångtrycket på platsen ifråga, kg/m2
Wi
2 v"
P
Pi — „ vid inloppet till röret, kg/m2
Ji — ångans volymvikt vid inloppet, kg/m3
XR ~ friktionskoefficienten längs röret, som förut
betecknats med X
f := en koefficient, som tager hänsyn till den
ojämna energifördelningen
(hastighetsfördelningen) över sektionsarean.
Löses -4 ur ovanstående erhålles:
d
1 - m2
I \PJ i,
d
2 l
Pi 2 g
logn(^)2.
Vid beräkning av ångmängden genom en ventil
kommer jag i det följande att använda uttrycket
där
G
ångmängden, kg/sek.
A := ventilarean, m2
Pl i= trycket hos ångan framför ventilen, kg/m2
vt ~ specifika volymen hos ångan, m3/kg
yj — koefficient (för överhettad ånga < 0,473)
/oooo
Fig. 19.
108
20 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
