Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
laddningstillskott, som man
erhåller av en
svetsström-påverkad likriktarekrets.
Andra
tidkontrollappara-ter arbeta efter följande
principer. En
elektromagnet påverkar en
fullständigt insluten membran, som
vid magnetens rörelse
pressar ut luften från ett rum
till ett annat över en
justerbar ventil. Denna rörelse
blir mer eller mindre
fördröjd, beroende på
ventilens inställning och den
fördröjningstid, som användes,
för att styra kontakter,
som påverka
punktsvets-maskinens nätkontaktor.
Sistnämnda apparater
arbeta utan strömkontroll. I
vissa fall är det icke
önskvärt att endast kontrollera
svetsström och svetstid
utan även den tillförda
energien .— Konstant X
Svetsström2 X Motstånd X
Tid. Även för detta
ändamål finnas utrustningar, som mer eller mindre arbeta
efter samma princip som växelströmsmätare.
Vad korttidssvetsningar beträffar brukar man vid
sådana inskränka sig till kontroll av svetstiden.
Gäller det mycket korta tider, Sä <ir det av vikt att
kontrollera svetstiden efter perioder eller
halvperioder växelström, för att vara säker på att erhålla
samma energi, vars storlek vid konstant ström och
motstånd ju är bestämd av växelströmskurvans yta.
Sådana apparater bryter och sluter synkront,
varvid alltså vid 50- per. växelström en halv period
motsvarar 0,01 sek. Detta sker antingen genom en
kontrollutrustning, som manövreras genom en
syn-kronniotor eller genom gallerstyrda elektronrör
(Thyratron eller Ignitron). Sådana utrustningars
användning är dock bara befogad under förutsättning
att svetsströmmen absolut kan hållas konstant, och
svetsmaskinen i fråga är mycket stabil.
Punktsvetsmaskinernas storlek.
Den för ett visst arbete eller en viss verkstad
behövliga maskinstorleken kan icke angivas med så
enkla siffror som t. e. vid motorer, där
hästkrafttalet och varvtalet praktiskt taget äro tillräckliga för
motorns utval.
Fig. 12. Elektrodhållare och elektroder.
Vid punktsvetsmaskiner angives normalt förutom
armlängd och armvidd dess kVA-tal. kVA-talet
betecknar visserligen transformatorns effekt och säger
något om dess belastningsförmåga, men dock bara i
samband med intermittensfaktorn är
belastningsförmågan närmare fastlagd. T. e. betyder 15 kVA 50 %
att transformatorns kontinuerliga effekt är 15X^0 ,50
15 X 0,71 = 10,6 kVA och att intermittensfaktorn
bara får vara 4 % om transformatorn belastas med
10,6
Vo^oi’
10,,
0,2
53 kVA, och att härvid måste inlägg
en paus av 24 sek. efter varje punkt, om svetstiden
utgör en sekund, då–- X 100 är 4 %.
1 X 24
Emellertid har man inga uppgifter i övrigt om
maskinens svetsförmåga, då denna, som förut
nämnts, i hög grad beror på svetsström och
elektrodtryck.
Tyvärr äro även här flera kombinationer möjliga.
En viss svetspunkt kan åstadkommas genom hög
svetsström och kort svetstid eller genom låg
svetsström och lång svetstid. I det senare fallet är dock
svetspunkten mera uppvärmd och mindre bra.
Vissa riktlinjer lämna följande tabeller:
Tabell 2. Samband mellan -plåttjocklek, svetsström, punktdiameter och svetstid.
Plåttjocklek ......... ....... mm 1 2 3 4 5 6 7 8
Svetsström .......... ......... A 6 000 9 000 10 800 12 000 13 000 13 800 14 500 15 000
Punktdiameter ....... 3 5 7 8,5 9,5 10 10,6 11
Svetstid ............. ....... sek. 0,2 0,2 0,3 0,5 1 1,5 2,2 3
Punktdiameter ....... 4,5 7,5 10 12 14 15,5 16,5 _
Svetstid ............. ....... sek. 0,2 0,6 1,3 2,5 4 5,6 7,2 —
15 nov. 1941
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
