Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
igenom uppvärmningen på själva svetsstället måste
drivas så högt, att en långt över svetstemperaturen
liggande temperatur erhålles, och materialet börjar
förbrinna. Man undviker dessa svårigheter genom
att man utför uppvärmningen medelst ett flertal
kortvariga strömstötar med en varaktighet av 1/10—1/15
sek. vardera och lika långa eller korta pauser.
Värmemängden alstras på det sättet mera koncentrerat,
och värmeförlusterna i materialets grannpartier äro
betydligt mindre.
Speciella kontrollapparater användas för denna
metod, för vilken författaren föreslår namnet
"pumpsvetsning".
C. "Kondensatorsvetsning."
Ett särskilt problem uppstod vid konstruktionen
av utrustningar för svetsning av lättmetall. Här är
en mycket kort tid förutsättning för att svetsningen
överhuvudtaget skall lyckas. Det elektriska
motståndet är dessutom mycket lågt, och därför måste
man använda mycket hög svetsström och mycket stor
anslutningseffekt. Den kan man vanligtvis icke taga
ut ur kraftnätet på grund av att erforderliga storleken
skulle åstadkomma alltför stort spänningsfall. T. e.
är anslutningseffekten för 1 mm duralplåt 300 kVA
och för 3 mm mellan 1000 och 2 000 kVA.
Man kringgår dessa anslutningssvårigheter genom
användning av den s. k. "kondensatorsvets"-metoden.
Svetsströmmen åstadkommes här genom urladdning
av en kondensator över svetstransformatorn (fig. 14).
Kondensatorbatteriet uppladdas av en
likströmsgenerator eller någon annan likströmskälla och urladdas
över den specialbyggda svetstransformatorn.
Under vissa förutsättningar får man bara en enda
strömimpuls, vars styrka och varaktighet uteslutande
bestämmes av kondensatorstorleken och
laddningsspänningen. Man erhåller t. e. med ett batteri av
1000 mikrofarad och en laddningsspänning av 3 000
V ca 40 000 A och en energimängd av 5 000 wattsek.
Dessa värden motsvara en 1-fas växelström
punkt-svetsmaskin med anslutningseffekt av 400 kVA, me-
SwtSzlrGrr)
Fig. 14. Kondensatorsvetsning i princip.
dan kondensatorsvetsutrustningen i detta fall kan
nöja sig med en 3-fas motorgenerator av 10 kVA.
Kondensatorsvetsning användes även för
ihop-svetsning av sektioner, t. e. trådar, stänger etc., ände
mot ände. Här urladdas dock kondensatorn direkt
över svetsstället utan användning av någon
svets-transformator. Till liknande resultat kommer man i
vissa fall genom frigörande av en i
svetstransformatorn uppsamlad elektromagnetisk energi. I stället för
kondensatorbatteriet matas här själva
svetstransformatorn med likström. Dessa utrustningar äro
betydligt enklare och lämna vid svetsning av rostfri plåt
och tunn lättmetall fullgoda resultat.
Inom den amerikanska bilindustrien och liknande
industrier ha försök gjorts att svetsa med en
mångfald elektroder samtidigt. Strömtillförseln sker
antingen i snabb följd efter varandra, utgående från en
transformator, eller samtidigt, varvid de använda
elektroderna ha var sin svetstransformator. Dessa
förfaranden äro dock så speciella, att det knappast
är erforderligt att närmare gå in härpå, då här i
landet något aktuellt intresse för deras användning icke
finns.
Torvmötet den 10 och 11 oktober 1941.
Av Ingeniörsvetenskapsakademien och Svenska
teknologföreningens avdelning för Mekanik hade i
samförstånd med Statens bränslekommission
anordnats ett torvmöte den 10 och 11 oktober 1941.
Mötet öppnades av Ingeniörsvetenskapsakademiens
preses, generaldirektör Waldemar Borgquist, som
hälsade deltagarna välkomna och därefter
överlämnade ordet till professor Edy Velander. Han gav
en exposé över torvfrågans nuvarande läge och över
problem, som böra lösas eller äro under utredning.
Byråchefen Erik Rendahl i Statens
bränslekommission redogjorde därefter för de åtgärder, som från
myndigheternas sida ha vidtagits i torvfrågan.
Sålunda finnas på bränslekommissionens torvbyrå
torv-assistenter för rådgivning och konsultation, utbildning
av torvinstruktörer har igångsatts och en omfattande
15 nov. 1941
propaganda genomförts. Dessutom berördes de
statliga stödåtgärderna i form av garanterad avsättning
av torven till minimipriser och i form av lån för
beredning av mossen och för anskaffning av maskiner.
Förmiddagens huvudföredrag hölls av direktör Erik
Kareby. A.-b. Svensk torvförädling, som gav
en redogörelse för det statliga torvbolagets
verksamhet vid Sösdala och Vislanda. Talaren gav
först en allmän översikt över förutsättningarna
för torvbrytning i olika delar av landet och
behandlade sedan frästorvupptagningen i Sösdala för
att sluta med maskintorvtillverkningen på Hästhagens
mosse vid Vislanda. Dessutom redogjordes även
speciellt för brikettillverkningen i Sösdala och för en
hel del försök och experiment i samband med
torvbrytningen. Föredraget beledsagades av ett stort an-
121
T
oooA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
