Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
Som sista anmälda inlägg visade civilingenjör
Vilhelm Uhr, Göteborg, en brännarkonstruktion för
kornformigt bränsle, utförd med bidrag från
Chalmersska forskningsfonden. Brännaren var försedd med
en roterande rost, så att tyngre partiklar ej skola
kunna följa med luften utan hållas kvar av
centrifugalkraften. Bästa provningsresultat hava erhållits
med sågspån, men försök med frästorv pågå
fortfarande.
Härefter följde en livlig diskussion med inlägg från
hrr André, Afzelius, Hermodsson, Tigerschiöld,
Wallgren, Hagerman och Löddesöl.
Disponent André redogjorde för resultat av
synnerligen intressanta försök med lagring av torv i högar
och behandlade självantändningsrisken i samband
härmed. Under diskussionen kommo bl. a. fram lcrav
på klassificering och normalisering av torv med
hänsyn till fuktighet och värmevärde.
Torvmötet avslutades av generaldirektör Borgquist
med ett tack till alla, som bidragit till mötet genom
föredrag och inlägg.
Gemensam lunch, till vilken ett femtiotal av
mötesdeltagarna hade infunnit sig, åts därefter på Hotell
Gillet.
I sin helhet var anslutningen till torvmötet
synnerligen livlig, närmare 300 personer torde ha bevistat
mötet.
Föredrag och diskussionsinlägg komma att utgivas
i form av ett stencilerat meddelande, som kan
rekvireras från Ingeniörsvetenskapsakademien till ett pris
av ca 8: — kr. Medlemmar av Svenska
teknologföreningen och IVA erhålla 25 % rabatt. Detta
meddelande beräknas utkomma omkring den 20 november.
G. R—cl.
Stålverksbläster med
regleringsanordning av ny typ.
I Brown Boveri Mitteilungen nr 1, 2, 3/1941, s. 44
lämnas bl. a. en del uppgifter om två stålverksblästrar
utförda under år 1940 med regleringsanordning av ny typ.
"Blästrarna ha en kapacitet av 58 000 resp. 21 000 m3/h
vid ett sluttryck av 3,4 resp. 3,5 kg/cm2 abs. De drivas
över kuggväxlar av synkronmotorer på 3 200 resp. 1 350
kW. Varvtalet är alltså konstant, och anpassningen efter
de mycket varierande driftförhållanden, som råda vid
konverterdrift, kan därför ej ske genom ändring av
varvtalet — såsom vanligt är vid ångturbindrift — utan
hela regleringen måste ske vid blästern.
Den enklaste regleringen är som bekant
strypregle-ringen, vid vilken strypningen bäst sker på sugsidan,
eftersom den av blästern upptagna effekten då sjunker,
under det att vid strypning på trycksidan
effektförbrukningen förblir konstant, i det att blott trycköverskottet
strypes bort. Vidare finnes den av Brown Boveri
konstruerade anordningen med rörliga diffusörer. Denna
höjer blästerns verkningsgrad och alltså även trycket
vid minskande kapacitet, så att strypningen på sugsidan
kan ökas och därigenom ännu mera effekt sparas.
Samtidigt nedsattes pumpningsgränsen genom de rörliga
diffusörerna.
De båda nämnda stålverksblästrarna utrustas med
nedan beskrivna nya regleringsanordning, som medför en
direkt minskning av blästerns effektförbrukning.
Effektbehovet för ett pump- eller fläkthjul är som
bekant1
t g n - re
g—3Ö~ C2u ~ ri
varvid G = vikt av uppfordringsmängden,
n = varvtal,
rx resp. r2 — hjulets in- resp. utloppsradie,
clu resp. C2u = den absoluta in- resp.
utloppshastighetens tangentialkomponent.
Det är vanligt vid blästrar, att luften vid inloppet till
hjulet gives rent radiell riktning. Härav följer au = 0
och att den andra termen i Eulers formel försvinner.
Vid den nya regleringen införes luften ej längre
radiellt i hjulen, utan den bibringas genom i huset
inbyggda rörliga skövlar före inträdet i hjulet en viss
in-ställbar ’förrotation’. Därigenom blir det möjligt att ge
’drallen’ n clu positivt eller negativt värde och att
reglera den av hjulet upptagna effekten inom vida gränser.
I motsats till vad förhållandet är vid strypning på
sugsidan, uppnås minskningen i effektförbrukning direkt och
principiellt utan förluster.
Regleringen med förrotation är ur ekonomisk
synpunkt praktiskt jämbördig med den elektriska
varvtalsregleringen med förkopplingsmotstånd (eller
sekundärmotstånd). Den nya regleringen ger emellertid en
mycket enklare anläggning, då all elektrisk utrustning blir
av normalt utförande. Inloppsskovlarna kunna omställas
för hand eller medelst en liten elektrisk motor.
Den ovannämnda stålverksblästern för 58 000 m3/h
stoppas mellan varje blåsningsperiod för minskning av
strömförbrukningen. Start och stopp sker
helautomatiskt och tager personalen mycket litet i anspråk; endast
en brytare på instrumenttavla eller kontrollbord behöver
manövreras. Med hänsyn till de ofta återkommande
igångsättningarna är den elektriska utrustningen rikligt
dimensionerad. Den nya regleringen kan även
manövreras från instrumenttavla eller kontrollbord."
M. Oledal.
Föreningsmeddeland en
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll sitt ordinarie årsmöte fredagen den 10 oktober 1941
kl. 14,00 på Hotell Gillet, Brunkebergstorg 13—15,
Stockholm, under ordförandeskap av tekn. dr Nils
Gustafsson. Professor Ragnar Woxén och civilingenjör Tom
Nobdenisson utsågos till att jämte ordföranden justera
dagens protokoll.
I avdelningen inträdde genom anmälan
civilingenjörerna Sigvard Tobsell, Pär Gierow, Gustaf
Gudmund-son, Claes Kugelberg, Karl-Eirik Lagerström och
Gregory Ljungberg, samtliga i Stockholm, civilingenjör
Sten Mört-stedt, Finspong, och civilingenjörerna Hans
Weibull och Paul Åberg, Sockholm. Genom inval
inträdde ingenjör Rune Mehlqvist, Kallhäll, i
avdelningen.
Därefter företogs val av styrelse, vilket skedde i
enlighet med valnämndens förslag. Sålunda blev
styrelsens sammansättning för arbetsåret 1941—1942:
ordförande: undervisningsrådet Ryno Lundqvist (nyval),
vice ordförande: direktör Manne Lindhagen (nyval),
sekreterare: civilingenjör Gösta Rosenblad (omval), vice
sekreterare: civilingenjör Gregoky Ljungberg (omval),
övriga ledamöter: direktör C. A. Jaoobsson (omval),
civilingenjör Bkor Löfgren (omval), professor Matts
1 Första gången angivet av den framstående matematikern
Leonhard Euler, Basel, varför den även här namnet "Eulers
formel".
15 nov. 1941
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
