Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
kuggar. I sistnämnda fall måste man dock se till, att
man har tätning i bottnen, dvs. litet spel mellan
kugg-topp och kuggluckans botten. I annat fall får man
här ökat läckage. Skruvformade kuggar ge en
jämnare gång, emedan pulsationen i oljan avsevärt
minskar.
Man kan ställa sig den frågan: För vilket värde på
ingreppsvinkeln a får man maximal oljemängd med
exempelvis bibehållen toppradie rt. Genom insättning
i formeln för Q finner man, att oljemängden sakta
avtager med oc. De värden i nämnda exempel på oc
som kunna komma ifråga, ligga mellan oc — 20° 25’
och a= 28° 20’.
I förra fallet börjar kuggen bli underskuren, och i
senare fallet börjar kuggen bli spetsig.
Det förra gränsvärdet erhålles ju genom att i ekv.
(11) sätta </\ = 0. Härav a ur uttrycket
1 4- 4 tg2 £X
1 + tg2 oc
>
\ rJ
: delningsradien.
7t<
eos y
där y beräknas av ekv.
tgy — 7 = 22 + tga"
oc
masskrafterna, vilket är tillåtet för små spalter, är
som bekant
d p 32 v
3 x ^ 3 y*’
x — strömningsriktning,
v — hastighet.
(16)
(14)
3 v
För två parallella plattor måste ^ vara oberoende
ox
av y
Alltså genom integrering av (16)
Konstanterna G\ och C2 bestämmas lätt. Lägger man
exempelvis origo i spaltens mittplan och spaltens
h
längdh, är ju v = 0 för y——och v=V för
h
Och gränsen för spetsig kugg är (se författarens
uppsats: Teknisk tidskrift 1940, häfte 3, Mek. 1) för
icke korrigerade kuggar (x — 0)
Således
och
V
2~
C, = - — —
h2 dp
81] dx
Vätskemängden är sedermera
+ A
^ 2
v dy
(18)
(19)
(20)
(15)
Som man av fig. 2 inser blir variationen i
oljemängden något mindre, om man ökar kuggtalet. Ur
denna synpunkt är det sålunda förkastligt att ha ett
så lågt kuggtal som det i exemplet angivna.
Beträffande den mekaniska påkänningen på
kuggarna kan densamma bli ganska hög, om pumpen
skall arbeta med högt tryck. Tryck på 50 atm och
däröver förekomma.
Man ser av fig. 2, kurvan A2, att vid ingreppets
början (punkt A) ha kuggarna inget tryck, eftersom
momentet på hjul A2 (drivna) är noll för att
successivt stiga. I delningscirkeln, där <p ,= tg oc är
momentet på de bägge hjulen lika, dvs. denna punkt
utgör kurvorna A1 och A./.s skärningspunkt, vilken
punkt dessutom är maximum för den avgivna
vätskemängden. Kuggtrycket fortfar emellertid att stiga
för att nå sitt maximum i punkten C, där kuggarna
få överföra ungefär hela driveffekten. Kuggarna
måste därför beräknas för hela effektiva driveffekten
och ej för halva, som torde vara vedertaget bruk.
Vid höga pumptryck måste man därför tillgripa
härdade kugghjul för att ej riskera utmattningssår på
kuggen.
För att kunna bestämma vätskemängden vid
belastning p kg/cm2, måste man givetvis beräkna
läckningen. Denna förekommer dels över de cylindriska
ytorna av pumphuset över kuggtopparna och dels över
gavlarna, vilkas ytor ju äro cirkulärt ringformiga.
Dessa läckningsströmningar kunna hänföras till
strömningar mellan parallella plan, där samtidigt ena
planet har en likformig hastighet V cm/sek.
Grundekvationen för laminär strömning, då man försummar
för en viss bredd b cm.
Utvecklar man integralen (20) och insätter
gränserna, erhålles sålunda:
, rvh h3 dpi
ff-ft|-ö— T^-^J (21)
12 T]
dp
För konstant spalt h cm måste ju—— vara konstant
d x
och =
x
Läckningen över kuggtopparna kan man nu lätt
räkna ut. Är antalet kuggar, som täta mot huset ■==
— Zh och kuggtoppens tjocklek bz får man totala
läckningen (två ytor):
r h3 p nrtnh~
2 b
(22)
L12r, b2Zh 60 J
Denna del av läckningen är tydligen = 0 för
I A2 p nrtn
<7, = 0
Läckningen på den hälft av de ringformiga sidorna,
som ligger motsatt kuggingreppet, fås på samma sätt:
h3
p ■ 2
12»? w(r, + rt)
Även detta läckage kan försvinna när
t] 712 (ri -)- r()2 n
h ti (r, + rj
2 60 U
] (23)
P =
A2
20
rt =. lagertappens radie (antagas alla fyra lika),
br = flödets bredd — rt — rl
20 sept. 1941
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
