Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
året bestått av professor Erik Löfgren,
sammankallande, docent Gösta Ängel, docent John Erik Ekström
och civilingenjör Tom Nordensson, omvaldes även för
år 1942.
Efter avdelningens för Teknisk undervisning årsmöte
överlämnades ordet till verkstadschefen vid Statens
Hantverksinstitut, ingenjör Einar Thanderz, som höll
ett med rikligt bildmaterial illustrerat föredrag om
Statens Hantverksinstitut och dess tekniska utrustning för
den högre yrkesundervisningen. Ingenjör Thanderz
visade först en del planer och förslag, utarbetade år
1921, till liknande institut. Dessa blevo dock aldrig
realiserade, utan man måste nöja sig med en mindre
anläggning, som dock aldrig blev något annat än ett
provisorium. Den ledande mannen var på den tiden
konsul Ljunggren, som senare efterträddes av
skoma-karmästare Lindmark. Under 1930-talet var frågan om
byggandet av en särskild byggnad föremål för diverse
utredningar av sakkunniga och kommittéer.
Vid 1937 års riksdag framlades kunglig proposition,
som senare föranledde uppförandet av den nya
byggnaden vid Sandbacksgatan. 1938 voro
inredningsprinciperna klara, i februari 1939 anställdes institutets
nuvarande chef, direktör Schlyter, i april 1939 började
schaktningsarbetena, i december 1940 kunde
överflyttningen till de nya lokalerna börja, och i oktober 1941
skedde slutligen den högtidliga invigningen.
För konstruktionen har anlitats arkitekt Robert
Berggren och bygget har utförts av byggmästare Edvin
Rundlöf.
Den art av undervisning, som Statens
Hantverksinstitut bedriver är synnerligen variabel. Kurserna, även
inom samma yrke äro av en mycket skiftande typ. Även
kurser i t. e. ekonomisk yrkesadministration förekomma,
och äro livligt frekventerade.
På såväl kurser som lärarkrafter ställas synnerligen
höga fordringar. Under den tid en kurs varar, 1 à 2
veckor, ibland upp till 4, bör man hinna ge
yrkesmannen lika mycket, som han eljest skulle behöva år för att
själv praktiskt experimentera sig fram till. Det är
detaljerna, som skola diskuteras och ventileras,
grunderna i yrket måste förutsättas vara kända. Pedagogerna
måste därför ha förmåga att kamratligt diskutera de
olika problemen; det visar sig, att därigenom ofta
värdefulla detaljer och erfarenheter framkomma.
Som hjälpmedel för minnet utges vid kurserna korta,
skriftliga sammandrag av speciell typ i form av
kompendier. Dessa äro stencilerade, varför möjligheter finnas
att arbeta om dem mellan varje likartad kurs. De
avgöras i allmänhet rätt kortfattade, så att de
egentligen endast bli av värde för dem, som deltagit i
kurserna.
Som av det tidigare sagda framgår, att det vid
institutet ställes synnerligen höga fordringar på
lärarkraf-terna. Statens Hantverksinstitut har för närvarande
också en stomme av goda, väl intrimmade
yrkespedagoger, från vilken möjligheter finnas att bygga vidare.
Föredragshållaren visade vidare ett stort antal bilder
från de olika lokalerna och verksamheten där. Senare
fingo deltagarna vid en rundvandring själva närmare
bese de olika avdelningarna.
Utrustningen är ganska speciell, då den måste strängt
anpassas efter verksamheten, som ju kan sägas vara en
kombination av verkstad, industrilaboratorium och
lärlingsskola. En viktig synpunkt är även att hålla
utrustningen fullt modern, vilket kräver rätt stor elasticitet i
uppställningen. Svarta tavlor finnas i alla verkstäder,
så att den teoretiska och den praktiska undervisningen
kunna gå hand i hand.
Utom undervisningsverksamheten driver institutet
även en viss informationsverksamhet, vilken dock visat
sig rätt så svår att få igång, då denna verksamhet här
i Sverige i viss utsträckning redan skötes av
leverantörsfirmorna, som ge en viss service, även beträffande
yrkestekniska detaljer.
Under rundvandringen i institutet visade direktör
Schlyter en till invigningen anordnad utställning,
"Hantverket i konsten" och en del av de vackra och dyrbara
gåvor, som skänkts till institutet på dess invigningsdag,
den 27 oktober 1941.
Efter föredraget och visningen, vilka besöktes av ett
åttiotal personer anordnades supé i vanlig ordning på
Svenska teknologföreningens lokal.
O. R—d.
Litteratur
Bokamnälan.
VDI-Temperaturmessregeln, 2: dra upplagan, utgiven
av Verein deutscher Ingenieure, 44 sid. (A 4), Berlin
1940, VDI-Verlag, pris häftad RM 6: —.
Av det år 1936 utgivna arbetet
"Temperaturmess-regeln" har en andra upplaga utkommit, genomgående
omarbetad och väsentligt utvidgad. Efter en allmän
översikt över temperaturmätning med en jämförelse
över olika instruments viktigaste egenskaper följer en
mera ingående behandling av de olika
instrumenttyperna. Ett kapitel ägnas mekaniska termometrar —
vätske- och ångtryckstermometrar samt instrument
grundade på metallers utvidgning -— och ett kapitel
elektriska termometrar -— motståndstermometrar och
termoelement. Vidare beskrives instrumentens
lämpliga inbyggnad utförligt, och sedan följer ett kapitel
om kalibrering, ett om strälningspyrometrar och ett om
speciella mätmetoder — infraröd fotografi,
temperaturkänsliga färger och segerkäglor. Arbetet avslutas
med en systematiskt uppställd litteraturlista med 136
referenser.
Som karakteristik för en termometers känslighet för
temperaturväxlingar användes i reglerna
"halvvärdes-tiden", dvs. den tid som förflyter innan termometern
anger halva värdet av en plötslig temperaturändring.
Man kan ifrågasätta, om det inte, speciellt med
hänsyn till praktiska mätningar, hade varit lämpligare att
räkna med den tid som förflyter innan termometern
angiver 0,9 av temperaturändringen.
Arbetet är klart och översiktligt och påpekar många
vid mätningar vanliga fel. Texten är mycket
koncentrerad och den kompletteras av ett stort antal tabeller
och instruktiva bilder. Rekommenderas varmt.
WU.
136
20 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
