Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 7. Interiör av centertank.
ningen av materialet vid svetsningen på svetspian är
nödvändigt. Fig. 8 visar toppen på centertankarna
med inlagda vägare.
Det nämndes nyss ordet krympning. Det torde
vara motiverat säga några ord därom. Man kan i
stort skilja mellan den krympning, som materialet
genomgår vid svetsning å svetsplanerna, och den
krympning, som uppstår vid svetsning ombord, då delarna
äro väsentligt mer inspända. Krympningen på
svetspian, exempelvis genom fastsvetsning av stagen på
en skottplåt, är lätt att mäta upp. Plåtens
bredd-och längdförändringar efter svetsningen äro blott att
notera. En serie av dylika uppmätningar visar
små variationer, beroende på individuell inverkan
genom svetsaren vid svetsningen. Vetenskaplig likhet i
fråga om fogarna eller exakt likhet av det svetsade
materialet föreligger icke. Det bereder ingen
svårighet att ur verkstadssynpunkt erhålla praktiskt
godtagbara värden på krympningen å
monteringsenheterna och vidtaga erforderliga åtgärder.
Fig. 8. Topp av centertankar.
Krympningen ombord är
svårbedömligare, men i
stort kan sägas, att den är
väsentligt mindre än den
på svetspian, beroende på
att svetsningen göres å i
regel inspända bitar. Den
ofrånkomliga krympningen
äger naturligtvis rum, men
till viss del sker sträckning
i svetsfogen som sådan.
Därtill kommer att en
praktiskt sett plan yta sällan
är så plan, att den icke vid
svetsfogens stelnande, kan
bliva planare, motsvarande
en dimensionsförändring.
Ytor med krökning bereda
inga svårigheter.
Fig. 9 visar nedre delen
av skott och vebbar under
hängning i sidotankarna.
Ett rätt stort bekymmer
bereder oss den
omständigheten, att profilerna i regel
icke levereras med angivna
höjder utan variera på upp
till 4 à 5 mm och
dessutom hava s. k. skägg. Vid
tillverkning av stagen på tvärskeppsskotten i
sidotankarna måste därför hänsyn tagas till de verkliga
höjderna av profilerna på långskeppsskottet och vid
bordläggningen för erhållande av korrekt passning.
Som tillägg till förut i tidigare föredrag uttalat
önskemål om rikhaltigare sortering av profiler betonas
fördenskull vikten av noggrannare valsning, när det
gäller profiler avsedda att begagnas vid svetsade
konstruktioner. Fig. 10 visar samma sida av fartyget
några dagar senare med en del skott och vebbar
hängda. Allt stålmaterial, som synes på denna bild,
med undantag av longitudinalerna i förgrunden har
passerat svetsplanerna för samling och svetsning i
monteringsenheter. Över huvud taget undergår ca
70 % av tankfartygets hela stålvikt behandling på
svetspian. Enbart vissa delar av bordläggningen och
hela dubbla bottnen med tanktak lämnar
skeppsbyggeriet för att direkt monteras ombord. Fig. 11 visar
Fig. 9. Montering av skott och vebbar i sidotankar påbörjad.
2
18 jan. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
