Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
som på grund av arbetets
art sålunda hör till dess
vardagligheter, gör att
av-bäraranordning på
isbrytarens sidor äro
nödvändiga. Dessa bestå
vanligen av vid fartygssidan
fästade grova timmer, vilka
placeras där det är
sannolikast att
isbrytarskro-vet kan komma i kontakt
med andra fartyg.
Det säger sig självt att
isbrytarskrovet icke endast
måste vara synnerligen
kraftigt konstruerat med
grov plåt och litet
spantavstånd utan även fritt
från alla utskjutande
föremål, som kunna tänkas
skada andra fartyg.
Skrovformen måste också vara i
lämplig utsträckning
avrundad i alla riktningar
för att undvika de risker,
som eljest vore tänkbara
vid ispressning mot en helt
plan, vertikal yta.
Skjutande eller skruvande is
skall sålunda av skrovformen tvingas antingen
nedåt, åt sidorna eller uppåt. För att
ytterligare säkra sig mot risken att bliva fastklämd i
isen måste isbrytaren därjämte vara försedd både
med trim- och krängningstankar, för att därigenom
kunna förändra såväl djupgåendet — antingen i sin
helhet eller också i någon av fartygets ändar — som
också vattenlinjearean genom krängning.
Krängningstankarna användas emellertid även vid gång i
grov is på så sätt att fartyget kontinuerligt kränges
än åt den ena och än åt den andra sidan, varvid
vattenlinjeareans ständiga förändring underlättar
framkomligheten genom isen. På "Ymer" t. e.
överföres med snabbverkande pump för detta ändamål på
Fig. 8. Bogsering. I packis eller i en gammal, hopskjuten
ränna måste ofta fartygen, ett efter ett, bogseras genom de
svåraste isbftltena. Här är förstäven intagen i bogserklykan,
som dock ej synes på bilden.
Fig. 9. Babords bog på norska motorfartyget "Tripp", skadat genom isskruvning i
Ålandshav april 1940.
90 sekunder 180 ton vatten från den ena till den andra
krängningstanken, vilka tankar äro placerade vid
sidorna närmast under huvuddäck och varigenom
fartyget gives en krängning av ca 8° åt vardera
sidan.
Trimtankarna äro nödvändiga även av ett annat
skäl än det som nyss nämnts. Vid havsisbrytning är
givetvis stort djupgående en fördel, då härigenom
fartygets propellrar komma djupare och totala
tyngden ökas. Havsisbrytare måste emellertid
understundom, i brist på tillräckligt kraftiga lokala
isbrytare. assistera fartyg in till eller ut från hamnområden,
varvid djupgåendet bör vara minsta möjliga. För
att sålunda efter behov kunna avpassa djupgåendet
äro kraftiga trimtankar ett framträdande önskemål.
De flesta handelsfartyg äro med sina vertikala
stävar föga lämpade för gång i is och genom sina
plana fartygssidor lätt utsatta för intryckning av
desamma, när isen är i rörelse (ispressning). Isbrytare
måste därför jämväl vara bogserare dels för att ur
nödläge kunna hjälpa fastnade fartyg, dels också för
att genom bogsering vinna tid, då flera fartyg vänta
på assistans. För ändamålet finnas på moderna
isbrytare särskilda bogserspel, som i såväl snabb som
långsam takt kunna giva ut eller taga hem
bogser-wiren och följaktligen tjäna som fjädring mellan
bog-seraren och det bogserade fartyget. Funnes icke
denna fjädring, skulle, med de stora kraftbelopp det
här är fråga om, knyckar uppstå vid bogseringen,
som kunna skada eller rycka upp
fastgöringsplat-serna på de bogserade fartygen. För att vid
bogsering i mycket svår is kunna taga det bogserade
fartyget omedelbart intill isbrytaren är densamma i
akterstäven försedd med en med trä fodrad klyka, i
vilken det bogserade fartygets förstäv passas in och
båda fartygen bilda ett fast system.
Kraftiga pumpar måste givetvis finnas för att
15 febr. 1941
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
