Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
kunna biträda med länsning av fartyg, som erhållit
läckor på grund av isskador.
I en utländsk tidskrift har förf. sett en notis om
ett nytt hjälpmedel vid isbrytning, som ännu icke
torde hava prövats i Sverige. Enligt uppgift skulle
nämligen en del ryska isbrytare numera hava
utrustats med anordningar för att med av tryckluft
drivna kraftiga vattenstrålar från förstäven luckra
upp isen omedelbart framför isbrytaren. Huruvida
vattnet i fråga därvid är uppvärmt eller ej framgick
icke av notisen i fråga. Utförda försök skulle
emellertid hava visat god effekt.
Även i många andra hänseenden måste en
havs-isbrytare vara specialutrustad. Bland skeppsbåtarna
bör sålunda ingå en eller flera isekor, dvs. vanliga
ekor med medar i bottnen, vilka kunna nyttjas som
båtar i vatten och som kälkar på is. Vanliga kälkar
och sparkstöttingar användas för kommunikation med
land, när fartyget på grund av djupförhållandena ej
kan komma in till kaj, varvid isen prövas med
isbillar och personalen som säkerhetsåtgärd är försedd
med isdubbar. Besättningen bör vara väl utrustad
med pälsar och pälsmössor, träskostövlar, goda vantar
och grova handskar m. m. för att under lång tid i
vad väder som helst kunna hantera grova
bogser-wirar och andra kylslagna effekter. För att säkert
kunna förtöja fartyget vid en iskant använder man
större eller mindre isankaren, dvs. grova järnkrokar,
vilkas fly pressas ned i isen. Vid arbete under
mörker, vilket under den långa vinterperioden i
Norrland är mycket vanligt, erfordras arbetsstrålkastare
såväl förut för belysning av framför varande is och
fartyg som akterut för användning vid bogsering och
backmanövrer. Det må slutligen erinras om att icke
endast all den här ovan nämnda materielen utan i
första hand även isbrytarens skrov och maskiner av
alla slag kräva en noggrann översyn efter för året
avslutat arbete.
Med en måhända alltför stor detaljrikedom — en
beklaglig men förklarlig benägenhet hos alla
specialister — har författaren här ovan sökt giva någon
inblick i en del av de spörsmål, varmed
isbrytarper-sonalen kommer i kontakt under sin verksamhet.
Denna är ett fascinerande, ständigt växlande arbete,
som bjuder sina utövare mycket av besvikelse och.
felslagna förhoppningar men dess bättre också
mycken yrkesmässig och oblandad glädje, när de kunna
se tillbaka på en lyckligt avslutad assistans av ett
eller flera fartyg under dagar och nätter i snöstorm
och tjocka och pressande is. God isbrytarmateriel
är för möjliggörande härav nödvändig och det är att
hoppas att våra statsmakter liksom hittills allt
framgent skola sätta goda redskap i händerna på vår
is-brytarpersonal. Att våra varv och verkstäder stå
väl rustade för sådant ändamål vet envar, som
handhaft svenskbyggda havsisbrytare.
Varv och verkstäder
SVERIGE.
Varvsindustrien här i landet har förra året i stort
sett varit väl sysselsatt, ehuru givetvis vissa
ma-terialsvårigheter förelegat. På grund av tidsläget
och de politiska förhållandena hava icke så fullstän-
diga uppgifter som vanligt lämnats av en del varv.
Emellertid må följande ungefärliga siffror över
skeppsbyggnadsverksamheten anföras:
Det levererade handelstonnaget har omfattat:
ca 45 fartyg om 190 000 tdw, 130 000 brt, 92 000 akk.
(År 1939 levererades 68 handelsfartyg om 312 600
tdw, 197 300 sv. brt, 139 700 ahk.)
Det sjösatta handelstonnaget omfattar:
ca 50 fartyg om 235000 tdw, 155 000 brt, 115000 ahk.
(År 1939 sjösattes 69 handelsfartyg om 331 605 tdw,
137 950 ahk.)
Vid årsskiftet voro under byggnad, och
kontrak-terade:
ett 50-tal handelsfartyg om ca 570 000 tdw, 370 000
brt, 270 000 ahk.
(Den 1/1 1940 uppgick det påbörjade och
kontrak-terade handelstonnaget till 62 fartyg om ca 565 000
tdw, 374 000 sv. brt, 308 000 ahk.)
Krigsfartygsbyggandet har fått stor omfattning.
Enligt ett nyligen lämnat meddelande av viceamiral
Tamm erinrar han om att förra årets urtima riksdag
beviljade medel till att bygga två kryssare samt ett
antal jagare o.ch undervattensbåtar. Tidigare har
igångsatts byggandet av nio undervattensbåtar, varav
sex äro av större typ och tre s. k.
kustundervattensbåtar. De sistnämnda äro en nyhet för den svenska
flottan. Denna förstärkning av vår
undervattensbåtsflotta kommer praktiskt taget att betyda en
fördubbling av antalet under åldersgränsen tillgängliga
undervattensbåtar. De nya undervattensbåtarna
komma att få bl. a. följande namn: "Dykaren",
"Svärdfisken", "Tumlaren", "Sjöborren", "Sjöhästen", och
"Sjöormen".
Sveriges resurser för minsvepning komma under
året att kraftigt förstärkas. 12 minsvepare av en
större typ på ca 400 ton skola tagas i bruk i år,
och detsamma gäller en serie av 24 mindre
minsvepare på ca 50 ton. De större minsveparna komma
även att göra god tjänst som minutläggare,
eskort-och bevakningsfartyg. Sveriges jagarebestånd har
1940 ökats med jagaren "Karlskrona", och i år bliva
ytterligare två jagare av samma typ, nämligen
"Norrköping" och "Gävle", färdiga att tagas i bruk. Enligt
riksdagsbeslut 1940 skola ytterligare jagare byggas.
Härtill komma så de fyra från Italien inköpta jagarna.
Ett annat fartygsslag, som är föremål för intresse,
är motortorpedbåtarna. För att vinna erfarenhet
köptes 1940 sex sådana från utlandet. Nu äro åtta
under byggnad på svenska varv, och flera torde
komma. Flottan har även fått förstärkning genom
inköp av lämpliga handelsfartyg.
A.-b. Finnboda varv, Stockholm, levererade i fjol två
handelsfartyg, nämligen:
M/S "Tergus", tankmotorfartyg om 517 tons d. w.,
med följande huvuddata:
Klass: Det Norske Veritas.
Sv. bruttodräktighet .... 467,08 registerton
„ nettodräktighet ..... 281,31 „
13 mans besättning.
Längd överallt ......................................158’—0"
„ mellan perp..............................142’—7"
Mallad bredd ........................................25’—6"
Mallat djup ............................................11’—-0"
14
15 febr. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
