Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 2.
Tian av området med två byggnadsbäddar och
avlöpnings-bädd.
Fig. 3. Avlöpningsbanor.
lojt 75 NicTeä
Fig. 4. Sektion av bäddplattan.
ca 37 m bred, varför sjösättning där måste komma
att ske tvärskepps.
En sådan sjösättningsmetod (tvärskepps) hade
veterligen icke tidigare använts i Sverige, och det måste
givetvis betraktas som ett djärvt steg, då
verkstadens ledning beslöt sig för att begagna denna metod
för sjösättning av ubåtarna, i synnerhet som man
på grund av platsförhållandena vid konstruktionen av
bäddarna måste gå andra vägar än vad som tidigare
var känt, bl. a. från amerikanska varv vid de Stora
sjöarna, där sjösättningar som bekant allmänt
försiggå tvärskepps.
Det är de bäddar och sjösättningsanordningar, som
kommo till utförande vid Kockums verkstad, som i
det följande beskrivas. En sektion av
byggnadsplatsen före arbetets påbörjande visas i
fig. 1 a.
Om den lutning på sjösättningsbädden 1 : 8
till 1 :12, som vanligen användes vid de
amerikanska varven, skulle tillämpats, hade bädden
fått det utseende, som visas å fig. 1 b, och detta
skulle hava medfört, att det befintliga
järnvägsspåret måst byggas på löstagbara balkar,
m. fi. olägenheter.
Slutligen valdes ett byggnadssätt enligt fig.
1 c, där avlöpningsbanan erhöll en
förhållandevis stor lutning — 1:4 — då härigenom minsta
intrång gjordes på kanal och järnvägsspår.
I fig. 2 visas en plan av det färdigutbyggda
området med betongbäddar för byggande av
två ubåtar samtidigt. Båda bäddarna betjänas
av en farbar dieselmotorkran.
Om tomtutrymmet tillåter, är det intet som
hindrar, att man bygger flera än två parallella
byggnadsbäddar, som då kunna använda samma
avlöpningsbana. Härvid kan man
antingen sjösätta alla fartygen vid
ungefär samma tidpunkt, eller också kan
man, så fort en båt blivit sjösatt,
förskjuta övriga under byggnad varande
båtar ett steg närmare
avlöpningsbanan och påbörja ett nytt fartyg längst
bort från vattnet. Detta senare
förfarande har naturligtvis vissa nackdelar,
men det torde dock, speciellt
beträffande ubåtar, vara fullt genomförbart.
Konstruktionen av de sluttande
av-löpningsbanorna framgår av fig. 3.
Balkarnas antal (15 st.) och bredden
på glidbanorna (300 mm) valdes så, att
yttrycket på smörjmedlet skulle bliva
ungefär detsamma som vid varvets
långskeppssjösättningar, dvs. ca 2
kg/cm2. Själva byggnadsbäddarna
voro armerade betongplattor, 16 X 75 m
i fyrkant, och pålning behövde icke
utföras under bäddarna (fig. 4).
En stor fördel är att fartyg på dessa
bäddar kunna byggas med kölen
horisontal. På vanliga långskeppsbäddar
byggas fartygen med en viss lutning,
varför alla skott, spant osv. måste
placeras med hjälp av lod eller vattenpass
och s. k. fallkilar.
En sektion av området med två
ubåtar under byggnad visas i fig. 5 a,
under det att å fig. 5 b schematiskt visas
sjösättningsförfarandet för den längst bort från kanalen byggda
ubåten.
Efter fartygets uppkilning och borttagandet av
kölblocken börjar detta sjösättningsförfarande med
båtens horisontalförflyttning — en längd av 26 m från
läge I till läge II, fig. 5. Fartyget glider på 15 banor
av 300 X 300 mm träbjälkar, vilka på glidytan
be-strukits först med det engelska
sjösättningspreparatet Tallene och sedan med såpa.
Vid själva igångsättningen för
horisontalförflyttningen användes två hydrauliska domkrafter, under
det att förflyttningen sedan utfördes med två
sex-skurna taljor, kopplade till var sitt handspel, vilka
30
20 dec. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
