Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 16. Djupmätare, som nedlades på kanalens botten.
överhuvudtaget började röra sig, och då var det
aktern, som började. Efter ytterligare 1 sekund
började även fören röra sig nedåt, och efter 0,5 sek. syntes
båten gå lika fort med för och akter. 5 sekunder efter
låsens frånslagning var båten nere i vattnet.
Sluthastigheten var 2,9 m/sek., mot 3,25 vid den tidigare
sjösättningen.
Vi hava sökt en förklaring till att båten stod stilla,
när låsen slogos ifrån. Tidigare har nämnts att den
parallellt med avlöpningsbanan riktade kraften är
ca 63 ton, och då vi inte kunnat finna något
mekaniskt stopp, måste friktionen hava uppgått till detta
belopp. Detta blir en friktionskoefficient = 0,19, ett
otroligt högt värde. Temperaturen var -f-10° och
hade varit + 5° under natten. Felet vi begått
bestod troligen däri, att båten fick stå absolut stilla
i ca 3 timmar i väntan på den bestämda tidpunkten
för sjösättningen, då låsen i närvaro av inbjudna
gäster skulle slås ifrån. De båda talgade glidytorna
Fig. 13. Släpvikt om ca 35 ton. Ubåten fick släpa på två
sådana kättinghögar vid förflyttningen utför det sneda
sjösättningsplanet.
Fig. 14. Bilden visar den sträckta släpkättingen samt den
slaka, på marken liggande låskättingen, vars ena ända är
fäst i ubåten och i sjösättningslåset (till vänster).
Fig. 15. Ubåten i läge för den slutliga avlöpningen.
34
19 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
