- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
35

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik

Fig. 17. Ubåten är här i rörelse och har förflyttat sig 2,5 m
utför slänten. De följande bilderna 19—23 äro tagna med
1 sekunds tidsskillnad.

Fig. 18. Hela släden har lämnat bädden.

Fig. 19. Ubåten har här max. neddykning och max. lutning.

Fig. 20. Ubåten har här icke ändrat lutning, men har flyttat
sig utåt en kort sträcka från läget i föregående bild.

Fig. 22. Ubåten rullar över åt andra hållet, men är dock
hela tiden väl fri från bäddens ändar.

Fig. 21. Ubåten har här rest på sig samt vilar på en vågtopp.

hade så att säga sammanfogats till en kropp, vars
hållfasthet måste sönderbrytas vid sjösättningen.
Senare utförda försök med 1 000 kg provvikt hava
nämligen fastslagit, att när smörjmedlet var nypålagt,
behövdes endast en lutning på 1:5, för att provvikten
skulle sätta igång. När smörjmedlet under 23 timmar
stått under samma belastning (2 kg/cm2) som vid
sjösättningen, behövdes större lutning än 1 :3, för att
provvikten skulle sätta igång. Då vid
ubåtssjösättningen bädden endast hade en lutning på 1 : 4, var det
tydligen en tillfällighet, som gjorde att båten satte

igång av sig själv. Yid kommande sjösättningar skola
vi se till, att båten inte kommer att stå stilla någon
längre stund i sitt slutläge, utan att låsen lossas
omedelbart, sedan båten kommit i sjösättningsläge.

Yid undersökning i docka visade det sig, att
fartygsskrovet på fyra ställen fått små intryckningar på
vardera 6—7 mm djup, men då det här rör sig om
tunn plåt, 3—6 mm, voro skadorna lätta att reparera.

Tvärskeppssjösättning, rätt utförd, är en mot
fartygsskroven skonsam metod. Man slipper ifrån den
stora långskeppspåkänning, som uppstår, då aktern

19 april 1941

35

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941s/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free