Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig1. 23. Sjösättning av ubåt nr 2. I bakgrunden synes
frukt-motorfartyget "Pacific Express", ett av varvets nybyggnader.
lyfter vid en långskeppssjösättning. I Amerika har jag
sett tvärskeppssjösättning användas för 12 000 tons
malmlastfartyg med en sjösättnings vikt av 5 500 ton
och en längd av 180 meter. Visserligen kan det
förefalla bryskt att liksom kasta ett fartyg på detta sätt
i sjön, men den uppkommande påkänningen är
säkerligen inte större än den, som uppstår, då fartyget är
ute i svår sjö.
Den vid Kockums utförda
tvärskeppssjösättnings-anordningen, bestående av två byggnadsbäddar och
en avlöpningsbädd, har i utförande endast kostat ca
V3 av vad ett motsvarande långskeppsarrangemang
skulle hava kostat, och byggnadstiden belöpte sig
till ca 1/4 av den beräknade tiden för en
långskeppsbädd.
De vid planerandet av bäddarna ställda
förväntningarna hava väl infriats, och erfarenheterna vid
sjösättningen av dessa visserligen relativt små fartyg
måste sägas vara mycket goda, varför man icke torde
behöva tveka att även i Sverige använda
tvärskeppsmetoden vid sjösättning av större fartyg, om
förutsättningarna i övrigt äro lämpliga härför.
Lastluckor på fartyg,
och en del därmed sammanhängande frågor.
Av civilingenjör NILS J. LJUNGZELL, Stockholm.
(Forts. fr. sid. 25.)
Stora täckluckor av trä.
Till en medelstor lastlucksöppning erfordras ofta
40 à 60 vanliga täcklucksdelar, till extra stora
öppningar kanske dubbla detta antal. Arbetet med
på-läggning eller borttagande av alla dessa luckdelar blir
därför ganska omfattande och tidsödande. Det är
därjämte riskfyllt (fig. 114) — icke så sällan händer
det vid dylika arbeten, att en man slinter och faller
ned i lastrummet under, med döden eller invaliditet
som följd, om det vill sig illa.
Försök hava därför rätt länge gjorts att ersätta de
många små täckluckorna med större skivor eller lock,
som lyftas med hjälp av fartygens vinschar och
bommar eller däckskranar. Dylika skivor utföras av
plankor med minst samma tjocklek, som fordras för
vanliga täckluckor, och sammanhållas vanligen me-
Fig. 114. Påläggning av vanliga täckluckor av trä, ett arbete
som kan vara ganska riskfyllt.
delst vinkel järn i form av tvärgående balkar eller
ramar runt om jämte andra eventuella förstärkningar.
Locken bruka vid större lastluckor nå över halva
öppningens bredd och en eller två lösbalkdistanser.
Ett enkelt utförande synes på fig. 115, där
plankorna blott bultats till transversala vinkeljärn på
undersidan. Dessa vinklar ligga parallellt med och intill
luckändkarmarna resp. toppvinkeljärnen på
lösbal-karna. Locken vila med plankändarna på
toppvinkel-järnens och karmprofilens bärytor.
Ingenjör J. Leask, som för mer än 20 år sedan
konstruerade kolångaren "Biloela" för Australian
Fleet, ansåg redan då att för detta fartygs stora
luck-öppningar, som voro 37’ långa och 30’ breda, vanliga
täckluckor skulle bliva mindre praktiska. Han gick
istället in för täckskivor 15’ X 6’ av det i fig. 116
visade utförandet med plankändarna vilande i och
Fig. 115. Bred täcklucka, sammansatt av plankbitar, bultade
till underliggande vinkeljärn.
36
1? april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
