Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Luftförvärmare.
Om vi övergå till den andra möjligheten att
förbättra bränsleekonomien, "höjning av anläggningens
verkningsgrad", kan man skilja mellan förbättring av
verkningsgraden hos ångpanneanläggningen,
propellerångmaskinen, hjälpmaskinerna och
däcksmaskinerna.
Äiigpaimeanläggniiigeii.
Förlusterna i en ångpanna kunna uppdelas i
följande grupper:
Värmeförlust genom strålning och ledning.
Förlust genom oförbränt bränsle, som medföljer
slaggen eller faller ned genom rosten och följer med
askan.
Förlust genom ofullständig förbränning.
Värmeförlust genom avgasernas värmeinnehåll.
Värmeförlusten genom strålning och ledning är
beroende på isoleringens godhet och pannans belastning.
Vid en väl isolerad och normalt belastad panna kan
denna förlust hållas mellan 1 och 2 %. Förlusten
genom oförbränt bränsle är beroende på kolens
beskaffenhet och uppgår vanligen till mellan 2 och 5 %.
Förlusten genom ofullständig förbränning kan
hållas mycket låg genom lämpligt anordnad tillförsel av
sekundärluft.
Dessa tre förlustgrupper äro svåra att påverka, så
att någon nämnvärd höjning av pannans
verkningsgrad erhålles.
Värmeförlusterna genom avgasernas värmeinnehåll
kunna däremot avsevärt minskas, om förbrännings-
luften förvärmes medelst avgaserna till en högre
temperatur än brukligt.
Med de vanligast använda luftförvärmarna
(How-dens förvärmare), vid vilka förbränningsgaserna
passera inuti tuberna och luften på utsidan
tuberna, förvärmes luften till ca 100°C. En avsevärt
högre lufttemperatur kan ej erhållas med
förvärmare av denna typ, då det av utrymmesskäl är
svårt att bygga in en förvärmare med större
värmeyta. En högre lufttemperatur kan dock
erhållas, om förvärmaren utföres så, att gaserna
passera på utsidan av tuberna, vinkelrätt mot deras
längdriktning, och luften inuti tuberna. Då gasen
passerar på utsidan tuberna och luften inuti
tuberna, kan gashastigheten väljas låg, t. e. 3 m/sek.,
och lufthastigheten relativt hög (ca 3 gånger så hög
som gashastigheten). Vid en luftförvärmare, utförd
på detta sätt, erhålles en så god värmeöverföring, att
lufttemperaturen blir ca 150°C, om värmeytan är lika
stor som på en Howdens förvärmare.
En dylik förvärmare visas å fig. 1.
Gashastigheten har valts låg och tuberna placerats
i vertikala rader för att erhålla så litet gasmotstånd
att, trots den låga avgastemperaturen, undertryck
erhålles ovan rosten, vilket är nödvändigt vid
handeldning.
Den förbättrade luftförvärmningen höjer
pannverk-ningsgraden med 33/4 %, om luftöverskottet är 75 %
(ex. från 81 till 84 %).
En lufttemperatur av upp till 150°C kan i
allmänhet tillåtas vid koleldning utan större risk för att
askan skall sintra. Luftförvärmaren bör dock, som
visats å fig. 1, förses med spjäll för förbiledning av
luft, så att lufttemperaturen kan regleras.
Propellerångmaskinen.
Vid en ångmaskin kan man särskilja följande
förluster:
Kondensations- och kylningsförluster i cylindrarna.
Receiverförluster.
Förluster genom strypningar i regleringsorganen.
Då ångan arbetar i en cylinder, sjunker dess
temperatur. Cylinderväggarna komma härigenom att
antaga temperaturer, som ligga mellan ångans
inloppstemperatur och dess avloppstemperatur. Vid
inströmningen i cylindrarna och under första delen av expan-
42
20 dec. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
