Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
typer, den senare för kommande under konstruktion
varande typer.
Flyg vikten sammansätter sig av:
I Tomvikt .................... ca 60 %
[besättning ...... „ 2 %
Lastförmåga< bränsle o. olja 28 1
[ nyttig last .. 10 J M %
Av de ingående vikterna varierar under flygningen
w[
endast drivmedelsvikten, och förhållandet — blir tyd-
W2
ligen större, ju större anpart de medförda drivmedlen
utgöra av totala vikten. Om den nyttiga lasten
antages fixerad till 8 % och besättningens vikt utgör
2 % av flygvikten, återstår 90 % för
"tomvikt-f-drivmedel".
Tomviktsförhållandet.
Kravet på en stor aktionsradie ^stort
förhållan-WA
de ==-1 är tydligen liktydigt med lägsta möjliga
W 2/
tomvikt i förhållande till flygvikten. Detta
förhållande är ett kriterium på hur skickligt konstruktören
löst sin uppgift och är särskilt karakteristiskt för
konstruktionen av flygplan till skillnad från andra
transportmedel, där visserligen dödvikten är av viss
betydelse, men icke spelar den primära rollen som i
detta fall.
Utgångspunkten för konstruktionen är fastlagd
genom specifikationen över flygplanets lastförmåga,
hastighet och aktionsradie, och konstruktören har att
lösa uppgiften scij 3/tti anspråken på säkerhet,
komfort och ekonomi bliva tillgodosedda. Nya
konstruktionsmetoder, exempelvis skalkonstruktionen, bättre
material med högre hållfasthet per viktenhet,
effektiva och lätta detaljkonstruktioner osv. äro medel,
som föra i riktning mot ett gynnsamt
tomviktsför-hållande hos flygplanet, men erfarenheten har visat,
att utvecklingen samtidigt ombesörjt påfinnandet av
nya utrustningsdetaljer, som äro önskvärda ur
säkerhets- eller komfortsynpunkt, men vilka i gengäld
kräva vikt. I själva verket hava dessa två faktorer
under de senaste tio årens utveckling av
flygtekniken så väl kompenserat varandra, att förhållandet
mellan tomvikt och flygvikt praktiskt taget hållit sig
konstant vid ?/8 (— 65—70 %).
Fig. 5. Martin 130, flygbåt som användes på Stillahavs-Iinjen.
Fig. 6. Ett tyskt atlantflygplan, typ Blohm & Voss HA 139,
som under år 1938 utförde 13 försöksflygningar över Atlanten.
Tabell 1. T omviktsför hållande vid flygplan av olika
typer.
Tomvikt
Typ Flygvikt ’ Anmärkningar
Äldre trafikflygplan, 3-mot.,
Fokker FXII 68 land-
Junkers Äldre trafikflygplan, 3-mot.,
Ju-52, 3 m. 70 land-
Äldre trafikflygplan, 3-mot.,
D:o........ 71 flottörer
Modernt trafikflygplan,
Douglas DC-3 69 2-mot., land-
Focke-Wulf Modernt trafikflygplan,
Fw 200 .. 65 4-mot., land-
Junkers Modernt trafikflygplan,
Ju-90 .... 72 4-mot., land-
Under konstruktion, 4-mot.,
Lockheed 44 65 land-
Under konstruktion, 4-mot.,
Douglas DC-4 71 land-, tryckkabin
Nyss färdigt, 4-mot., land-,
Boeing 307.. 68,5 tryckkabin
Flygbåt, "Pacific Clipper",
Martin 130.. 49 4-mot.
„ "Atlantic Clipper",
Boeing 314.. 61 4-mot.
Dornier „ Sydatlanten, kata-
DO 26 ... 55 pult, 4 dieselmot..
Blohm & Voss „ Nordatlanten, kata-
Ha 139 B.. 59,5 pult, 4 dieselmot.
Jakten efter kilogram är i själva verket
flygplanskonstruktörens största bekymmer, och vid de flesta
flygplanindustrier har man inrättat hela avdelningar,
som ingenting annat göra än följa flygplanets
tillblivelse steg för steg och kontrollera, att den beräknade
vikten icke överskrides.
För att illustrera huru viktförhållandena inverka
på aktionsradien hos ett flygplan kunna vi antaga,
att den nyttiga lasten på en viss planerad flygsträcka
skall utgöra 10 % av flygvikten Wx. Lägga vi därtill
för besättning, smörjolja, utrustning m. m. 5 %,
återstår för tomvikt och bränsle 85 %.
Aktionsradie och nyttig last.
Antaga vi sedan, att utvecklingen gör det möjligt
att successivt sänka tomvikten från 65 till 60, 55 och
50 % få vi härav följande inverkan på aktionsradien:
Tomvikt w, aktionsradie R km. (C = 35.000)
Flygvikt w2 utan reserv med 30% reserv
65 % ... . . 1,25 3 400 2 300
60 % . . 1,33 4 400 3 050
55 % ... . , 1,43 5 400 3 800
50 % ... . . 1,54 6 500 4 500
19 april 1941
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
