Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
nr 1 892 431, en från den föregående något avvikande
konstruktion. Medan den förstnämnda kunde styras av
t. e. ljudvågor, som utsändes av en fartygspropeller
el. dyl., är den senare anordnad att själv utsända sådana
vågor, som, om de träffa ett fartyg, reflekteras tillbaka
till torpeden och påverka i dennas framända anbragta
mikrofoner. Anordningens konstruktiva utförande
framgår av fig. 3. I torpedens spets finnas ett
metallmem-bram 511, som påverkas av en oscillator 512, förbunden
med ett oscillatorrör 513 för utsändande av högfrekventa
tryckvågor i det torpeden omgivande vattnet. 533 och
534 betecknar två mottagare, som medelst ledningarna
535 och 537 stå i förbindelse med gallren i två
elektronrör 51)1 och 51)2 samt medelst ledningarna 536 och
538 med en kontakt 540, normalt anliggande mot den
fjäderpåverkade armen 516. De båda elektronrörens
anodkretsar äro över solenoiderna 5Jt3 och 544 förbundna med
ena polen till ett batteri 545, vars andra pol är
förbunden med elektronrörens katoder.
Gallerförspänningsbat-teriet 51f1 är genom ledningen 51ß förbundet med
kontakten 5.1/9, även denna normalt anliggande mot armen
516. Med 51.’f och 515 betecknas två kontakter, av vilka
den förra är förbunden med oscillatorrörets katod och
den senare över oscillatorn med samma rörs galler.
551 betecknar en svängarm, som nedtill är försedd med
exempelvis en järnkärna 552, och som hålles i sitt
neutrala läge av två fjädrar 553 och 55iKontakterna
555 och 556 äro medelst ledningarna 557 och 558
kopplade till ena polen av två solenoider 156 och 157,
medan den andra polen över batteriet 563 är förbunden
med svängarmen 551. Dessa solenoider äro anordnade
att på lämpligt sätt påverka gyroskopet 90.
Torpeden är avsedd att i första hand hållas på rätt
kurs med tillhjälp av ett gyroskop 90, men dessutom
försedd med anordningar för att efter utskjutandet
kontrollera och eventuellt korrigera denna med hjälp av från
torpeden utsända och från det fientliga fartyget
reflekterade tryckvågor. När torpeden utskjutes, kommer den
med vikten 525 nedtill belastade fjädern 526 att av
trögheten svängas bakåt. Härvid frigöres haken 528 och
pressas av fjädern 530 inåt, igångsättande ett i höljet 523
placerat urverk. Detta är förbundet med kamskivan 521,
som gives en lämplig hastighet t. e. §tt varv pr sekund.
På kamskivan löper den på armen 516 fästade trissan 520.
Som av fig. framgår är kamskivan utförd i form av en
cirkulär skiva, som dock är försedd med en försänkning
522. Så länge trissan 520 rullar utefter cirkelbågen,
an-ligger armen 516 mot kontakterna 540 och 549, men när
trissan når försänkningen 522, pressas armen av fjädern
518 istället mot kontakterna 514 och 515. Härvid slutes
emellertid den strömkrets, i vilken elektronröret 513 och
oscillatorn 512 äro inkopplade, vilket har till följd att
högfrekventa tryckvågor utsändas av membranen 511.
Efter en mycket kort tidsperiod, vars längd givetvis
bestämmes av kurvformen, brytes kontakten mellan 514 och
515, men slutes den istället mellan 540 och 549. Härvid
slutes den strömkrets, i vilken elektronrören 541 och 542
samt mottagarna 533 och 534 äro inkopplade, och de
senare äro nu klara att uppfånga de ljudvågor, som efter
att hava utsänts av membranen 511 och träffat det mål,
mot vilket torpeden utskjutits, av detta reflekterats
tillbaka till torpeden. I mottagarna alstras då svaga
strömmar med en frekvens, motsvarande den för vilken
elektronrören äro avstämda, anodkretsen blir strömförande
och en pulserande likström, vars styrka beror av styrkan
hos de reflekterande vågorna, passerar genom
solenoiderna 543 och 544-
Skulle nu ett fientligt fartyg exempelvis befinna sig
till vänster om torpedens bana, påverkas mottagaren 533
kraftigare av de från torpeden utsända och av det
fientliga fartygets undervattenskropp reflekterade
tryckvågorna än mottagaren 534- Detta medför att en
kraftigare ström passerar solenoiden 544 än solenoiden 543,
och järnkärnan 552 svänges över åt höger, tills armen
551 slår emot kontakten 555 och därigenom sluter den
strömkrets, som bildas av batteriet 563, ledaren 564,
armen 551, kontakten 555, ledaren 557, solenoiden 156 samt
ledaren 562. Solenoiden 156, som nu är strömförande,
påverkar i sin tur på sätt, som här icke är av särskilt
intresse, gyroskopet så, att horisontalrodren omställas,
och torpeden ändrar sin kurs åt vänster en vinkel, som
bestämmes av de reflekterade vågornas styrka. För varje
sekund utsändes sedan automatiskt tryckvågor och
kontrolleras torpedens kurs, varvid rodren sträva att
ständigt föra torpeden direkt mot målet. Styr torpeden denna
kurs, påverkas båda mottagarna lika mycket, och armen
551 och horisontalrodren intaga sina mittlägen.
I dagspressen har vid ett flertal tillfällen förekommit
notiser om att torpeder av alldeles speciell konstruktion,
som strängt hemlighålles, skulle komma till användning
i det nu pågående stormaktskriget. Bl. a. har en
uppgift om torpeder styrda medelst "selenceller"
förekommit. I samband härmed noteras även, att i tredje häftet
för innevarande år av "Tidskrift i Sjöväsendet" å sid.
140 nämnes om, att "det enskilda torpedskottets verkan
synes hava avsevärt ökats genom torpedens sprängning
under i stället för mot fartyget". Det följande skall visa
att dessa båda företeelser kanske icke alldeles sakna
samband med varandra.
Det torde vara allmänt känt, att den mest sårbara
delen av ett krigsfartyg är just dess botten, som aldrig
skyddas av något pansar och man borde alltså sträva
efter, att om möjligt konstruera en torped så, att den
i stället för att slå hål i den kanske på flera olika sätt
skyddade fartygssidan slår in fartygsbottnen. Olika
metoder hava försökts och många anordningar hava
paten-terats; jag skall här endast gå närmare in på några olika
typer, hämtade ur den amerikanska patentlitteraturen,
som är den mest rikhaltiga på detta område.
Uppfinnare till samtliga är John Hays Hammond jb.,
Glouces-ter, Mass. Redan den första i denna artikel beskrivna
torpeden var utrustad med anordningar för dess
sprängande under fartyget, detta dock endast som en extra
säkerhet för den händelse torpeden skulle passera under
målet, och konstruktören synes icke hava beaktat, att
verkan av det senare förfaringssättet borde kunna bliva
minst lika god, som verkan av en direktträff.
Uppfinnaren av den andra beskrivna torpeden, som
f. ö. är den ovan nämnde Hammond, har tänkt sig
möjligheten att spränga torpeden under fartyget, och
skyddat denna anordning genom uttagande av amerikanska
patentet nr 2 060 198. Här föreligger dock ingen annan
skillnad mellan detta patent och det tidigare omnämnda
nr 1 892 431, än att sändar- och mottagarorganen flyttats
till torpedens översida och den i mottagaren alstrade
strömmen tänder torpedens sprängladdning. Så länge
som torpeden passerar genom vattnet i riktning mot
målet och samtidigt utsänder tryckvågor sker ingenting,
då dessa uppåt mot vattenytan utsända vågor ej
reflekteras mot något föremål, men så snart som torpeden
passerar under ett fartyg, komma de utsända vågorna att
omedelbart reflekteras mot fartygsbottnen, uppfångas av
mottagaren och den i denna uppkommande svaga
strömmen bringar på lämpligt sätt sprängladdningen att
detonera.
När det gäller att framkalla en torpeds sprängning
mitt under ett fartyg, kan detta åstadkommas
huvudsakligen på två sätt. Antingen går torpeden hela tiden på
samma djup och den vågrörelse, utsänd från torpeden och
reflekterad från ett fientligt fartygs undervattenskropp
samt uppfångad av torpedens mottagningsorgan eller
direkt utsänd från målet och mottagen i torpeden, ev.
med en inkopplad tidsfördröjning för erhållande av
lämpligaste läge i förhållande till fartygskroppen, samt
överförd till torpedens tändanordning, påverkar denna och
tänder sprängladdningen, eller också får samma vågrö-
58
15 nov. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
