- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
59

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik

Fig. 4. Torped, påverkbar av ett fartygs värmestrålning,
enligt amerikanska patentet nr 2.060.203.

velse inverka på med torpedens djuproder sà förbundna
anordningar, att dessa å lämpligt ögonblick lägga om
detsamma, varigenom torpeden hastigt stiger uppåt, och
härvid träffar fartygets botten.

Vid anordningen enligt amerikanska patentet nr
2 060 203 (november 1936), vars konstruktion framgår av
fig. 4, använder man sig av ett passerande fartygs
värmestrålning för att tända torpedens sprängladdning eller
alternativt för rodrens omläggning. I anslutning till den
i patentskriften visade ritningsfiguren beskrives här
endast det förra alternativet. När torpeden avskjutes,
kommer den viktbelastade hävstången 83 att av
trögheten svängas bakåt. Härvid frigives haken 85, som av
fjädern 86 tryckes in i lådan 51, frigörande ett urverk.
Detta urverk driver kommutatorn 52 med bestämd
hastighet från utgångsläget, i vilket armen 55 anligger mot
anslaget 56, till dess densamma uppnår anslaget 57. I detta
läge komma kontakterna 58 och 59 i beröring med det
ledande segmentet 53, solenoiden 63 blir strömförande,
förskjuter kolvstången 66 och kolven 67 hastigt åt
vänster och kvarhåller dem i detta läge. I
torpedmanteln äro två hål upptagna, som täckas av glasskivor 16
och 35. När torpeden rör sig genom vattnet, inkommer
genom glasskivan 16 en viss ljusmängd, som passerar
linsen 18 och träffar den i dennas fokus anordnade
foto-elektriska cellen 19, förbunden med kommutatorn ß2
medelst kontakterna 20 och 21. Med denna kommutator,
som drives av en motor 26, är dessutom primärlindningen
i en transformator 31 förbunden, vars sekundärlindning
över förstärkarröret 32 är kopplad till reläet 33.
Innanför den andra glasskivan 35 är placerat ett filter 38,
lämpat att endast genomsläppa önskad värmestrålning.
Den strålning, som genomsläppes, passerar linsen 37 och
träffar den i linsens fokus placerade bolometern 39.

Denna är pä samma sätt som fotocellen 19 förbunden med
en kommutator J/2. Till denna är även kopplad
transformatorns J/8 primärlindning, medan i
sekundärlindningens strömkrets reläet 50 är inkopplat över förstärkaren J/9.
Så länge som ljus intränger genom linsen 18, framgår en
ström genom reläet 33 och strömkretsen, i vilken
förstärkaren lt9 och reläet 50 ingår, är till följd härav bruten.
När torpeden passerar in under ett fartyg, avbrytes
ljus-strålningen genom linsen 18, och reläet 33 blir strömlöst.
Den till reläet hörande kontaktarmen slår ut i det å fig.
4 visade läget, härvid slutande strömkretsen i vilken
förstärkaren J/9 är inkopplad. När torpeden något
ögonblick senare utsättes för värmestrålning från fartygets
botten, passera dessa strålar in genom linsen 37,
bolometern 39, omvandlas av kommutatorn Jf2 till en
växelström, som förstärkes av förstärkarröret 49 samt passerar
reläet 50. Dettas ankare kommer att bryta strömkretsen
58, 62, 63, 59, kolvstången kommer att röra sig i riktning
mot torpedens framända under inverkan av den tidigare
spända fjädern 76, varvid dess hastighet kan regleras
medelst nålventilen 71. Efter önskad tidsperiod slutes
kontakten 77, 78, en ström från batteriet 81 ledes till
detonatorn 80 och tänder den i torpedens spets på vanligt
sätt anbragta sprängladdningen.

Uppfinnaren anför bl. a. såsom en stor fördel med
dessa torpeder det förhållandet, att då desamma äro
inställda på större djupgående, än vad som nu är fallet, de
från maskinen utgående avgaserna dels få en längre väg
att passera och därmed även nå vattenytan efter längre
tid än som är vanligt, dels också i viss mån minskas till
följd av de ökade möjligheterna till diffusion i det
omgivande vattnet, allt medverkande till att försvåra
upptäckten av torpeden.

I amerikanska patentet nr 2 164 916 (juli 1939) visas
en med den ovan beskrivna anordningen i väsentliga
delar överensstämmande. Hammond använder emellertid
här icke någon värmestrålning från fartyget för
sprängladdningens tändande eller djuprodrens omläggande, utan
ändringarna i ljusinsensiteten vid sidan av och under
fartyget. Torpeden är som förut försedd med en av
dagsljuset påverkad ljuskänslig cell. Så snart som torpeden
kommer in under fartyget ändras ljusintensiteten
mycket hastigt, varvid torpedens djuproder läggas om (fig. 5)
och densamma träffar fartygets botten. Samma
uppfinnare har uttagit ett flertal amerikanska patent inom
detta område. Sålunda visar nr 2060 199 en anordning
med tvenne efter varandra placerade fotoelektriska
celler påverkade av dagsljuset, nr 2 060 205 en anordning
med tre och nr 2 060 206 en anordning med en
fotoelektrisk cell. I de två senare diskuteras även
molnbildningens inverkan. Den kritiske läsaren har troligen
redan tidigare gjort sig frågan: Om sprängladdningen är

21 juni 1941

59

Fig. 5. Fartygsskuggan ändrar torpedens bana. Fig. 6. Torpedens djuproder omläggas, när ljusstrålen släckes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:29:15 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1941s/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free