Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
väsentligt från den av de Champs föreslagna typen.
Under det att sistnämnda fartyg var att betrakta som
en tung kryssare, bör denna snarare rubriceras som
en lätt kryssare. Dess standarddeplacement
understiger den av de Champs föreslagna kryssaren med
ca 1000 ton. Likaså är huvudbestyckningen av
mindre kaliber än på pansarkryssaren.
Luftvärnsbe-styckningen är av modernaste slag. Ifråga om
tor-pedbestyckning är denna kryssare bättre utrustad än
pansarkryssaren. Likaså är maximifarten väsentligt
högre hos den nya kryssaren, som även kan prestera
betydligt högre eldhastighet. Härjämte avses
bepans-ringen bliva god i förhållande till det för denna
fartygstyp vanliga. Fartyget skulle sålunda komma
att befinna sig väl i klass med i andra länder
befintliga eller planerade kryssare av samma slag.
Konstruktionen av dessa fartyg, som mycket
avviker från våra tidigare typer, är givetvis ett
betydande problem. Utvecklingen har ju också gjort
stora framsteg såväl i fråga om utrustning av alla
slag som i fråga om skrov- och maskinkonstruktion.
Särskilt den höga farten tvingar till ganska extrema
dimensioner, som ställa stora anspråk på
konstruktionens utformande i hållfasthetshänseende.
Förhållandet LjE utgör 17,45. Spantsystemet är uppbyggt
av långspant i back, huvuddäck och innerbotten samt
tvärskeppsspant i sidorna. Långskeppsskotten äro
väl inarbetade i ’hållfasthetssystemet. I fråga om
valet av det i skrovet ingående stålmaterialet och den
i samband därmed stående frågan om svetsning hava
ingående utredningar och undersökningar gjorts, och
skrovets detaljkonstruktioner äro väl utarbetade med
hänsyn till användning av svetsning.
Fartygen inredas för 26 officerare, 45
underofficerare, 27 flaggkorpraler och 482 menige, summa 580
man.
Officershytterna äro förlagda akterut å det under
huvuddäcket belägna trossdäcket. För om
officershytterna äro inredning för flottilj chef, högre
befälhavare samt gunrum. Några officershytter ha dock
måst placeras å ett under trossdäck beläget däck.
Förut å trossdäck befinner sig
manskapsförläggningen och midskepps å samma däck bo flaggkorpralerna.
Även för en mindre del av manskapet har inredning
måst göras under trossdäcket. Å trossdäcket finnas
vidare sjukinredning med sjuksalar, operationsrum
och rum för tandläkare samt manskapets
marketen-teri. I den långa backen finnes inredning för
underofficerare och manskap, expeditioner, kök och bageri.
I däckshusen finnas verkstäder av olika slag,
skrivrum för manskapet," tvättinrättning, frisersalong m. m.
För flertalet av manskapet ordnas fasta kojer, endast
ett mindre antal måste förläggas i hängkojer.
Propellermaskineriet, som får en betydande effekt,
är uppdelat i två grupper, vardera med två pannor
i skilda rum och ett turbinaggregat med enkel växel
av de Lavals konstruktion och drivande var sin
propeller. De bägge maskingrupperna äro ordnade efter
varandra med en mindre avdelning emellan de bägge
grupperna, såsom å "Gotland".
Pannorna äro osymmetriska vattenrörpannor med
tre vattenbehållare, en ångsamlare och ensidig
överhettare samt sidoeldade. Genom den sistnämnda
anordningen sparas utrymme i fartygets längdriktning.
Arbetstrycket uppgår till 32 atö, och ångtemperaturen
är 375°C.
Varje turbinaggregat omfattar en högtrycks- och
två lågtrycksturbiner med tillhörande växel och två
kondensorer.
Från ett flertal elektriska centraler lämna dels
ångturbiner, dels dieselmotorer en sammanlagd effekt av
1 600 kW till alla de olika förbrukningsställena för
elektrisk energi. Sådan användes naturligtvis i
mycket stor utsträckning, och systemet i sin helhet är
planlagt enligt de modernaste principer med hänsyn
till erforderliga reservmöjligheter vid haverier.
Spänningen är högre, än vad vi tidigare använt,
varigenom kabelvikt sparas.
Att utrustningen med radio- och all annan
förbin-delsemateriel såväl som gyrokompass och annan
navi-geringsutrustning bliver av förnämligaste slag
behöver väl knappast sägas.
De av 1940 års urtima riksdag beslutade jagarna
äro av ny typ, kustjagare. Denna typ föreslogs redan
i amiral de Champs utredning, enligt vilken dessa
fartygs uppgifter i första hand borde begränsas till
bevakning och i samband härmed ubåtsjakt samt
torpedanfall under mörker och dålig sikt samt i ofria
farvatten.
Vi hade till en början tänkt oss att för dessa
fartyg använda ritningar för den italienska
"Romulus"-typen. Även den norska "Sleipner"-typen
övervägdes. Ingen av dessa visade sig emellertid vid
närmare undersökning lämpliga för den önskvärda
svenska utrustningen, varvid förutsättes 10,5 cm Bofors
kanoner och 53 cm torpeder. Marinförvaltningen
nödgades därför konstruera en ny typ, som ligger
emellan "Romulus" och "Sleipner" och för övrigt
ganska nära ansluter sig till den av amiral de Champs
föreslagna typen.
Data för den nya typen äro:
Längd i k. v. 1............ 74,0 m
Bredd, största ............ 8,05 m
Djup, mallat.............. 4,150 m
Deplacement, standard..... 635 ton
Artilleri: 3 st. 10,5 cm k.
2 „ 40 mm autk.
2 v 20 „ „
Torpedbestyckning: 1 st. 53 cm trippeltub.
Sjunkbombfällare och minräls.
Fartygen äro försedda med back och äro inredda
för omkring 100 mans besättning.
Alla arbetsritningar för såväl kryssare som jagare
utföras å ett gemensamt ritkontor vid Götaverken.
Härifrån undantagas givetvis ritningar till
underleveranser, såsom propellerturbiner, kanontorn m. m., som
utföras hos respektive underleverantörer. Vid
Götaverken, i anslutning till ritkontoret, har
marinförvaltningen vidare jämlikt nådigt medgivande organiserat
ett särskilt upphandlingskontor under ledning av en
mariningenjör. Efter hand som arbetsritningar och
specifikationer bliva färdiga och vederbörligen
godkända, verkställer detta kontor för
marinförvaltningens räkning upphandling och distribution av
materielen på liknande sätt som för minsveparna tidigare
är beskrivet.
De ubåtar vilka beslutades av 1940 års urtima
riksdag har jag tidigare berört.
Jag har här försökt att redogöra för, vad vi haft
för oss under de senare åren i fråga om
fartygsanskaffningar och nykonstruktioner för flottan. Jag
20 dec. 1941
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
