Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
147 a 147 b
Fig. 147 a o. b. Detaljer av täcklucksleder jämte sektioner av
motsvarande lösbalkar (två slag) vid Hansens arrangemang.
Fig. 146. Tvärskeppssektion av Hansen-lucka.
vinsch eller ett spel, vilket fotografierna av en
luckmo-dell, fig. 149^—151, visa. Linorna, som gà på var sida
om luckan, äro fästade vid de längst bort från vinschen
belägna täcklockens gångjärnsbeslag och dragna genom
öppna krokar vid sidan av de övriga motsvarande
beslagen. Då linorna sträckas, verkar dragkraftens
vertikala komposant lyftande på de närmaste
luck-beslagen och locken, vilka skjutas ihop, medan de
övriga även dragas med åt vinschen till. Sedan
de närmast vinschen belägna täcklocken kommit
i en viss vinkel i förhållande till varandra, släppa
krokarna linorna fria, så att de kunna verka
lyftande på nästa lockpar, etc., tills samtliga
täckluckor äro hopskjutna, såsom fig. 151 åskådliggör.
W-luckans tillslutande sker enkelt och fort på
ett motsvarande sätt, varvid täcklockens vikt
underlättar stängningen.
mot klacken IS anliggande klossen 19. Balken
kvarhålles sålunda i upplyft läge genom sin egen vikt. Skall
balken åter sänkas ned att vila på plattformen 2, vrides
skivan 16 åt det håll, pilen 20 visar, varvid klossen 19
avlägsnas från stoppklacken 18. När tappen H passerat
den vertikala linjen genom skivans centrum och
kommit vänster därom, hjälper balkens vikt till att vrida
skivan vidare, så att balken sänkes ned på
karmplattformen.
Täcklucksflaken (6 på fig. 145 o. 147) äro försedda
med beslag och gångjärn av två slag, det ena (8 på fig.
147 a) med gemensam bult (10), medan genom de andra
beslagen (9 på fig. 147 b) en gångjärnsbult insatts för
varje luckdel. Två slags lösbalkar användas också, 8 a
avsedda att ligga under beslagen 8, då luckan är stängd,
och 3 b under beslagen 9. På översidan av 3 a-balkarna
finnes en fördjupning (12 på fig. 147’a), vari bulten
10 med tillhörande delar av beslaget 8 få plats, när
täckluckorna vila på balkarna. 3 6-balkarna däremot äro på
översidan försedda med uppstående beslag (13 på fig.
147 b), under vilka bultarna 11 kunna införas, varvid
täcklocken sammankopplas med lösbalkarna. Beslagen
13 äro utförda så, att bultarna 11 kunna införas under
dessa beslag, då täcklocken (6) stå lodrätt, men icke
komma loss, då locken ligga horisontalt.
Vid ingenjör Hansens arrangemang bliva sålunda
alla täckluckorna hopkopplade med varandra och med
lösbalkarna till ett sammanhängande komplex.
Om en dylik lastlucka är tillsluten och skall öppnas,
kan detta ske med hjälp av två linor (vajrar) från en
Långdsektion, öppen lucka
Fig. 145. Hansens arrangemang med hopvikbara täckluckor,
kombinerade med rullbalkar.
Ingenjör Hansens intressanta uppslag är
typiskt för strävandena att åstadkomma allt
snabbare på- och avluckning. Till sist kanske man
blott behöver trycka på en elektrisk knapp för
att en stor lastlucka skall öppna sig!
Täckluckor av järn ("stålluckor").
Hårt väder och överbrytande sjöar (se fig.
90 o. 152) kan, som här förut framhållits, starkt
fresta på lastluckor och skalkningsanordningar.
Ett fartyg med relativt lågt fribord kan vid
rullning kränga så mycket, att stora delar av
vä-derdäcksluckorna komma under vattnet, varvid
överbrytande
sjöars verkan kan
bliva desto
kraftigare. Talrika
skepp hava gått
under till följd ^
av att vatten
runnit in genom
otäta eller öppnade
luckor samt fyllt
lastrummen.
Kommer vatten i
lastrummen, försämras ju gärna även
74
Fig. 148. Rullanordning för
Hansens lösbalkar.
20 dec. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
