Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
ning1 över ett flertal fartygsförlisningar på grund av
skadade luckor. Dessa olycksexempel ådagalade
enligt föredragshållarens mening tydligt
otillräckligheten under svåra väderförhållanden hos de dittills
brukliga lucktätningarna. Efter en kritik av de
vanliga luckutförandena uppställde Schwarz följande
konstruktionsvillkor för en motståndskraftig och
vattentät lucka:
"1) Solide Eisenkonstruktion, welche den grossen
Be-anspruchungen des dynamischen Seeschlages
ge-wachsen ist.
2) Wasserdichte Verbindung des eisernen Lukendeckels
mit dem Luksüll durch Schrauben ohne
Heranzie-hung einer schützenden Persenning.
3) Einfacher, sicherer und schneller Transport des
Lukendeckels beim öffnen und Schliessen der Luke
ohne Gefährdung für die Bedienungsmannschaft.
4) Bequemes Verstauen des Lukendeckels an Deck
ohne Behinderung der Arbeiten beim Laden und
Löschen."
Schwarz utdömde således täckluckor av trä eller
järn med presenningstätningar och förordade istället
järnluckor, skruvade till luckkarmarna, men utan
presenningsskydd. Han demonstrerade i föredraget
också en av honom uppfunnen typ dylika järnluckor.
Ett ytterligare skäl mot täckluckor av trä är enligt
Schwartz’ risken vid inträffande eldsvåda i ett lastrum
att även täckluckorna och presenningarna lätt
förbrännas och luften genom den öppnade luckan får
bättre tillträde till eldhärden.
Den stora betydelsen för fartygens säkerhet av
järnluckor har framhållits av många auktoriteter.
Byrådirektören i Kungl, kommerskollegii
sjöfartssociala avdelning, sjökapten Emk Eggert, nämnde
därom i ett här förut omnämnt föredrag bl. a.
följande:1
"Arbete med att skalka luckor, som brutits upp av
sjön, förekommer ofta under här berörda förhållanden
och måste nödvändigtvis utföras för fartygets och de
ombordvarandes säkerhet. Detta beror enligt min
mening i stor utsträckning därpå, att man under tidernas
lopp alltför konservativt fasthållit vid de ännu alltjämt
förekommande luckskalkningsanordningarna, bestående
l Se Erik Eggert : "Yrkesrisk och arbetarskydd inom,
sjömansyrket", Svensk sjöfartstidning 193 9, nr 7,
sid. 121.
i Se The Shipbuilder &
Ma-rine Enginebuilder 193 2, sid. 129.
- Se Jahrbuch der
Schiffbau-technischen Gesellschaft 192 8,
sid. 250.
Fig. 152. Sjö bryter över brädgången in mot lastluckorna på ett fartyg.
Fig. 149—151. Modell av Hansen-lucka, visande hur
densamma öppnas med hjälp av linor, verkande på täcklocken.
fartygets stabilitetsegenskaper och risken för
undergång ökas.
Enligt ett meddelande från
ordföranden i the Load Line C o
m-mittee 19 27/19 2 9, Sir Charles
J. O. Sanders, skulle under
14-års-perioden 1913/15—1927/29 omkring 20 %
av de förlista ång- och motorfartygen
sjunkit på grund av att vatten inträngt
genom lastluckor och ventilatorer.1
Marine-Baurat Tjabd Schwarz höll i
november 1927 vid Schiffbauteehnische
Gesellschafts årsmöte i Berlin ett
uppmärksammat föredrag om "Die
Luken-verschlüsse und die Sicherheit der
Schiffe".2 I en bilaga till föredraget
lämnades också en belysande förteck-
20 dec. 1941
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
