Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Notiser
Svenska teknologföreningens avdelning för
Skeppsbyggnadskonst höll tisdagen den 27 maj sitt ordinarie
vårsammanträde under ordförandeskap av direktör G.
Lundeqvist. Sammanträdet var mycket talrikt besökt.
Som justeringsmän för dagens protokoll utsågos
direktör Nielsen och direktör Pyk.
Efter uppläsning av årsberättelsen för dr 1940 och
sedan redogörelse lämnats för Skeppsbyggarnas
hjälpfond invaldes som nya medlemmar i avdelningen doktor
Ragnar Liljeblad, skeppsmätningsöverkontrollören
Anders Anderson, mariningenjör Gunnar Brising samt
civilingenjörerna direktör Robert Ameln, Anatole Bolin,
Victor Schrexl, Sven Hedelin, B. Wikmark, Ture
Lindström, Nils Lundin och Bjarne Böös.
Sammanträdesprogrammet hade valts i marinens
tecken, och ordföranden uttryckte i hälsningsanförandet
sin glädje över att den marina ledningen hade ställt
sig förstående till planen att låta skeppsbyggarna få
en orientering över det sätt, på vilket
försvarsmillionerna komma flottan till godo.
Marinöverdirektör Y. Schoerner höll ett föredrag
betitlat: "Flottans nyanskaffningar och nykonstruktioner
av fartyg". Talaren lämnade härvid en utförlig
redogörelse för det sätt, på vilket försvarsanslagen till
flottan hade utnyttjats i form av nybyggnader av fartyg
samt ombyggnader och modernisering av äldre fartyg.
För det allra modernaste inom flottan —
motortorpedbåtarna — redogjorde mariningenjör S. Samzelius i
ett föredrag: "Motortorpedbåtar i svenska flottan".
Talaren framhöll de svårigheter och problem, som man
haft att lösa såväl på motorområdet som ifråga om
skrovkonstruktionerna. Någon redogörelse för
föredragen skall inte lämnas i detta sammanhang, då de
införas i Teknisk tidskrift. Båda föredragen
kompletterades med skioptikonbilder.
Efter föredragen serverades gemensam middag,
varefter följde samkväm med underhållning i form av sång,
musik och filmförevisning. Kapten Lind af Hageby höll
dessutom ett uppskattat föredrag .om "Livet ombord på
våra motortorpedbåtar" och lät härvid åhörarna vara
med på anfallsraider såväl under dager tillsammans med
Kustflottans övriga vapen som under natten med
motortorpedbåtar i enskilda uppdrag. Talaren lämnade en
god bild över det hårda och ansträngande liv, som föres
ombord på motortorpedbåtarna, och även om dessa endast
några månader av året kunna användas i aktiv tjänst,
så fordras arbete av besättningen även under vintern
med översyn av all den dyrbara materielen.
Besättningen trimmas på allehanda sätt även under
vintermånaderna, genomgår kurser och teoretisk utbildning. Varje
besättningsman är specialist på ett bestämt område men
måste också kunna rycka in och tjänstgöra på annan
post än sin ordinarie. Livet på motortorpedbåtarna är
ej blott romantik och spänning. Det fordras mod och
initiativkraft hos varje besättningsman. Det bör vara
fysiskt vältränad ungdom med hänsynslös djärvhet men
också med klokhet, som utväljes för våra
motortorpedbåtar.
Som komplettering till kapten Lind af Hagebys
föredrag visades ett par av Armé och marinfilms kortfilmer
om motortorpedbåtar. En film om det svenska
u-båtsvap-net "Bland sjölejon, drakar och delfiner" visades också.
Elever från Tekniska högskolan bidrogo till
underhållningen med sång och musik, och bland annat sjöng
teknolog Borgenstam en av honom själv författad ballad,
som väckte stor förtjusning bland åhörarna och som
därför förtjänar att införas i dessa spalter.
a. h.
SYNDAFLODEN.
Av teknolog Curt Borgenstam.
Mel: Balladen om Gustav Blom.
Det hände sig en gång att det kom en syndaflod
som dränkte alla stygga, fula mänskor på vår jord.
Och var och en som levt ett syndigt liv blev rysligt våt
och folket bad att Herran skulle skänka dom en båt.
Men världen skulle bättras, det hade Herran tänkt,
sa allting utom S-osquarer skulle bliva dränkt
och därför sa Vår Herre till mänskorna så här:
"Nej, bygg en skuta själva, får ni se hur gott det är!"
Och gamle Gubben Noa, som var av skepparsläkt
han fick projekt och ritningar från himmelen direkt.
Till hjälp han hade sönerna Jafet, Ham och Sem,
och grunden till vår S-sektion den lades utav dem.
Och Noa satte bums igång med väldig energi
och köpte sej en Lloyd och några suggor och ett ri
och Jafet, som var neger, blev satt att rita nit
men sjöjungfrun i stäven satte gamle Noa dit.
Dom ritade ett tankskepp med "soft nose" uti för’n
och alla hål och luckor dorn fick runda fina hörn.
1 tankarna, där skulle vara brännvin som va’ bra
och Noa sa bestämt att: "dubbel botten ska de va’!"
När ritningen var godkänd av Lloyds och Jehova,
som båda tyckte Noa hade ritat ganska bra,
då börja’ bygget uppå NV AB (Noas Varvs Aktie Bolag)
med väldig fart, för vattnet steg fem alnar varje dag.
Och skutan låg där målad och klar en vacker da’.
Man kivades om namnet som skeppet skulle ha,
men "Arken" fick hon heta efter gumman Noas katt;
champagnen den drack Noa ur, så han blev glad och platt.
Blott Noa med familj uti hytterna fick plats
och alla snälla djur fick följa med i tredje klass.
Men syndarna, dom skrattade och visste ingenting.
Dom bara söp och svirade och sjöng och dansa’ swing.
När Noa lagt på luckan och sagt att allt var klart
då öppna Herran krän, och vattnet steg med väldig fart.
Och syndarna dorn simmade och hitta’ ingen strand,
men Arken flöt och gungade iväg mot fjärran land.
Mot Ararat gick färden, och så en vacker da’
man lade till vid kajen uti landets huvudsta’.
Och Noa yngla av sej och fick barn en väldig ra’.
De yngsta av de barnen — ja, det är du och ja.
Men Phan han hade smugit sej ombord när det var natt
och gömt sej i en kolbox, där det var lagom svart.
Han lärde Noas ungar göra slangbågar och krut,
och syndiga det blev dom nästan värre än förut.
Så nu är världen mogen för en syndaflod igen,
och bara S-osquarerna ska leva över den.
Då bygger vi en skuta och far på upptäcktsfärd
och seglar ut på havet mot en ny och bättre värld.
80
20 dec. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
