Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
o i i 3 * ml.
Längdsektion av ett ca 11 m. långt fartyg från 1200-talet, påträffat vid Kalmar.
Litteratur
Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm
årsbok 1940. Tryckt i Lund 1941. 96 sid. oktav.
Denna förenings årsberättelse, som tidigare blott
omfattat ett fåtal sidor, har nu utvidgats till en verklig
årsbok med rätt så omfattande innehåll. Föreningens
ordförande, konteramiral Hans Ericson, meddelar i
förordet till boken, att Sjöhistoriska museet sedan ett antal
år tillbaka är en statlig organisation, och att
föreningens uppgift därför mer och mer blivit av
understödjande karaktär. Då museets sjöfartsavdelning helt
saknat anslag till inköp av föremål och för ekonomiskt
stöd för forskningar, har föreningen satt som sin
främsta uppgift att just här träda hjälpande emellan.
Föreningens årsbok avser att i fortsättningen intaga
styrelse- och revisionsberättelser jämte medlemsförteckning
samt dessutom en serie uppsatser av kulturhistorisk,
vetenskaplig och teknisk art med anknytning till
sjöfartsnäringen.
Föreningen hade den 31 december i fjol 98 ständiga
och 327 ordinarie medlemmar, och dess tillgångar
utgjorde vid samma tidpunkt 405 485 kr., varav
huvudparten, 329 290 kr, kommer på direktör Henrik
Granholms fond.
De i årsboken 1940 publicerade artiklarna äro:
"Ett medeltida fartygsfynd i
Kalmar", av herr Harald
Åkerlund, vari denne lämnar
en ingående och intressant
beskrivning av ett av det
stora antal fartygsfynd, som
påträffades i den gamla
hamnen i Kalmar åren 1933—34,
och av vilka några voro från
medeltiden. Tre av dessa
voro bibehållna i så stor
utsträckning, att en rätt säker
rekonstruktion av skrovens
utseende kunnat göras. Ett
fartyg har rekonstruerats i
modell för Sjöhistoriska
museets räkning, och det är
detta fynd, som herr Å.
närmare redogör för. Det
beräk-nas vara från senare delen av
1200-talet och erbjuder extra-
ordinärt intresse, enär studiematerialet, vad
medeltidens skeppsbyggeri beträffar, hittills varit mycket
knapphändigt. Fartyget är ganska litet, med en längd
överallt av något över 11 m och en förhållandevis stor
största bredd av 4,55 m. Den märkligaste konstruktiva
detaljen anser artikelförfattaren de utstickande
balk-huvudena vara (se den reproducerade
midskeppssektio-nen). Han håller före att detta förbindningssätt
antagligen varit mycket vanligt här under medeltiden
och framdrager en del bevis för denna åsikt.
"En medeltida fartygsristning från Gotland", av
amanuens Gtjnnar Jonsson. En i murputsen på Fide
kyrka upptäckt ristning, föreställande ett fartyg med
segel, illustreras och diskuteras här.
"Skonertskeppet Zibas kajuta", av sjökapten Sam
Svensson. En uppmätning av kajuthuset på Sveriges sista
skonertskepp "Ziba" har gjorts, och den enkla men
trevna inredningen kan eftervärlden få ett gott
begrepp om genom de publicerade plan- och
sektionsritningarna.
"Om konvojering", av kapten Hjalmar Börjeson, med
en översikt av konvojinrättningen i Sverige under
olika tider och en närmare behandling av vårt
konvoj-väsen under 1600- och 1700-talen, då detsamma var som
mest utvecklat.
Kapten R. Eefass har ställt sig som ekonomisk garant
för årsboken 1940, vars finansiering till stor del även
möjliggjorts av ett flertal annonsörer.
N. Lll.
Tvärsektion midskepps av Kalmarfartyget.
88
20 dec. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
