Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
SKEPPSBYGGNADSKONST och FLYGTEKNIK
HÄFTE 12 - Redaktör. NILS J. UUNGZELL 20 DEC. 1941
INNEHÅLL: Statens skeppsprovningsanstalt. Principer, allmän beskrivning, av professor H. F.
Nordström. — Notiser. ■— Varv och verkstäder.
Statens skeppsprovningsanstalt.
Principer, allmän beskrivning.1
Av professor H. F. NORDSTROM, Göteborg.
Idén att studera tekniska fenomen genom
modellförsök är av gammalt datum. Det var emellertid inom
skeppstekniken, som metoden först bragtes till
praktisk användbarhet genom William Froude.
Numera har modellmetoden vunnit burskap inom många
områden av tekniken, och dess betydelse torde vara
allmänt erkänd.
När det gäller studiet av motståndet av kroppar,
som röra sig rätlinigt och med konstant hastighet i
ett medium, kan man använda sig av två från
teoretisk synpunkt i stort sett likvärdiga vägar. Det
ena är att hava mediet rörligt och kroppen
stillastående. Detta sätt användes vanligen vid försök
inom flygtekniken. När kroppen, som fallet är vid
fartyg, har att röra sig i gränsytan mellan två
media, visar det sig av många skäl lämpligare att gå
den motsatta vägen med de båda medierna
stillastående och modellen rörlig. Detta är i varje fall
det sätt, som mest kommer till användning inom
skeppstekniken och vid s. k.
skeppsprovningsanstal-ter.
En skeppsprovningsanstalt arbetar i första hand
med modeller av fartyg och propellrar. Försök med
modeller bliva givetvis mycket billigare och
samtidigt mera överskådliga än försök i full skala.
Styrkan av modellförsök ligger ej så mycket däri,
att man kan erhålla släp effekt resp. maskineffekt
för ett givet fartyg vid olika farter, utan mera däri,
att man har möjligheter att på ett relativt enkelt och
billigt sätt ur motståndssynpunkt jämföra olika
projekt till ett fartyg. Ännu viktigare är, att man har
möjligheter att systematiskt studera hela
motståndsproblemet för alla typer av fartyg. F. n. kan man
ej matematiskt behärska detta problem.
Det skulle föra för långt att här utförligt
redogöra för de principer, som komma till användning
vid modellförsök med fartyg. Det må vara tillräck-
1 Bearbetning av ett anförande hållet vid Svenska
teknologföreningens avdelnings för Skeppsbyggnadskonst och
Tekniska samfundets avdelnings för Mekanisk teknik och
skeppsbyggnadskonst gemensamma sammanträde i Göteborg den
19 september 1941.
ligt, att erinra om att försöken göras under sådana
v
förhållanden, att det s. k. Froude’ska talet ,.-
sjgL
(v fart, Lfartygslängd och g = tyngdkraftens
acceleration) har samma värde vid modellen som
vid fartyget. Detta innebär, att försöken i själva
verket endast gälla den del av motståndet, det s. k.
restmotståndet, som härleder sig från krafter av
tyngdkraftens natur. Den del av motståndet, som
härleder sig från ytfriktionen, beräknas på annat
sätt, huvudsakligen på basis av teoretiska
betraktelser och experimentella försök rörande motståndet
hos plattor.1
R
Enkla överläggningar visa nu, att talet - (R ~
<= restmotstånd, A volymdeplacement ocli y —
= vattnets vikt per volymsenhet) blir detsamma vid
modell och fartyg vid lika värden å det Froude’ska
talet. Det bör i samband härmed påpekas, att ingen
hänsyn därvid tages till modellkroppens obetydliga
motstånd i luften. Om R för modellen bestämmes
genom försöken (genom att från det totala
motståndet draga friktionsmotståndet), har man således
möjlighet att beräkna R för fartyget.
Om storheterna vid fartyget indiceras med s och
vid den geometriskt likformiga modellen med m,
kan villkoret, att det Froude’ska talet skall hava
samma värde vid modell och fartyg, i stället skrivas
^m _ i j9m Lm
"v* ~ v g. ’
eller, om gm förutsattes gs och det lineära
förhållandet mellan fartyg och modell betecknas med <%,
1’,n __ 1
vs y/a’
vm och vs sägas vara korresponderande.
Samtidigt blir
R. = 7. A, _ y, L* = y± _ a3
f^m 7 m Arø ym L/m ym
Av detta senare uttryck synes bl. a., att man vid
i Se t. e. H. F. Nordström, Teknisk tidskrift,
Skeppsbyggnadskonst 1924, sid. 85, och 1933, sid. 71 o. följ.
19 april 1941
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
