- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
112

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 9. Interiör från modellverkstaden. På vänstra sidan i förgrunden synes den provisoriska fräsmaskinen för bearbetning

av trämodellerna.

varvantal n och fart v. Resultaten framställas
vanligen i dimensionslös form på så sätt, att talen
CT —T/qDW och CQ = QIqDW (där D —
diameter och q c= vattnets täthet) utprickas med fram-

v

driftstalet A — — som abskissa.1 De kurvor, som
Dn

därefter kunna uppritas, bero — om skaleffekt ej
föreligger — endast av propellerformen och ej av D
eller p. På basis härav kan
propellerverkningsgra-den t] beräknas för olika värden på A, i det
_ Tv _ A CT
V ~ 2nnQ ~ 2H’ ~CQ’

Denna verkningsgrad förlorar sin betydelse vid låga
värden på A, speciellt vid A := 0. Man brukar
därför samtidigt beräkna en annan verkningsgrad,
nämligen

CT_ TB
Cq~ Q’

Om samma propeller använts i kombination med
självdriven modell, kan även medströmsfaktorn
beräknas med användande av kurvorna för CT eller
CQ.

Förutom försök av ovan angivna typer kunna
givetvis även andra undersökningar av hydrodynamisk
natur göras, för vilka apparatutrustningen och
resurserna för övrigt lämpa sig. Det kan nämnas, att
vi bl. a. undersökt en ny loggkonstruktion.
Undersökningen utfördes med bidrag från Statens Uppfin-

1 Se t. e. H. F. Nordström, IVA medd. nr 112, sid. 78
o. följ.

narnämnd. Ett prov med en lodapparat kan även
nämnas.

För att kunna göra försök av den art, som förut
antytts, erfordras en vattenbassäng, lämpligast i
form av en ränna. Då försöken givetvis göras efter
en rätlinig bana, kan därigenom lätt ordnas med
bogsering av föremålen från en över rännan löpande
vagn, varigenom bogseringen kan ske, utan att
vattnet stores.

Dimensionerna av rännans sektion få framför allt
bestämmas av tvärsektionen av de fartygsmodeller,
som kunna tänkas normalt komma i fråga. Ett
fartyg rör sig vanligen i ett vatten, som har "oändlig"
utsträckning åt alla håll. Rännans bredd och djup
böra därför hava sådana värden, att samma
förhållande kan sägas gälla för modellen. (Om det
däremot gäller att studera motståndet av fartyg, som
äro avsedda att gå i begränsat vatten, får givetvis
rännans sektion rätta sig därefter; exempelvis ökas
vanligen motståndet med minskat vattendjup. Det
kan nämnas, att sådana förberedande anordningar
hos oss äro vidtagna, att man i framtiden lätt kan
insätta en höj- och sänkbar botten inom den bortre
delen av rännan.)

Fartygsmodellerna måste vara så stora, att
strömningen i gränsskiktet, som omger modellen, blir helt
turbulent. Om strömningen är delvis laminär, kan
man ej med säkerhet beräkna friktionsmotståndet för
modellen och därför ej med nödig säkerhet överföra
modellresultatet till fartyget. Villkoret för turbulens

har visat sig vara, att det Reynoldsska talet —

v

(v — fart, L := längd i v. 1. och v i= vattnets kine-

112

20 dec. 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:29:15 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1941s/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free