Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG. OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
Sammanfattning.
Ovanstående metoder för beräkning av
vippnings-kraften vid den s. k. bundna vippningen med
under-flänsen stöttad mot rörelse i sidled bygga samtliga
på approximativa antaganden.
Gemensamma för alla metoderna äro antagandena
1) att flänsarna ha så ringa tjocklek, att vid
uppställandet av differentialekvationen för vridning resp.
av uttrycket för vridningsarbetet, avståndet mellan
flänsavskärningskrafternas anbringningspunkter, dvs
vertikala avståndet mellan flänstvärsnittens
mittpunkter kan anses = Z-balkens höjd;
2) att elastiska linjens nedböjning är så liten att
dess lutning kan försummas;
3) att vid uppställandet av ekvationerna för
böjning i sidled och vertikalled resp. av arbetet på grund
av utböjningen (y’)2 är så litet att i stället för det
matematiskt riktiga uttrycket på krökningsradien
["1 J_(«’)2]3/2 1
Q = -—’ .. J— kan användas o = —-.
y" y"
Approximation 1 ger värden på vippningskraften,
DIAGRAM 4-.
DIAGRAM 3.
M. Bunden v/øpninq.
Vippningskraftens variation med vid fri vippning och
2 a
vid bunden vippning med underflänsen stöttad i sidled
vid belastning i överfläns. Pri uppläggning i
vertikalled. Vertikal gångjärnslagring i sidled.
som äro för stora. Felet av denna approximation är
dock i de flesta praktiska fall ej större än 5 %.
Approximationerna 2 och 3 ha mycket liten
betydelse vid den fria vippningen för storleken av den
kritiska lasten och torde därför ej heller inverka vid
den bundna vippningen. Dessa approximationer
medföra emellertid, att storleken på vippningsvinkeln
och därigenom även de underflänsen fasthållande
U 2
krafterna S och qz dz bliva obestämda. (Jfr att
•j
o
vid knäckning utböjningen är obestämd.)
Metoderna 1 och 2 a gåvo med utgångspunkt från
dessa approximationer vippningskraften. Emellertid
äro dessa metoder för arbetssamma för att kunna ha
praktisk användning. Närmemetoden 2 b bygger
förutom på de tre nämnda approximationerna även
på ett antagande av en funktion för vridningsvinkelns
variation med den efter spännvidden löpande
koordinater Felet vid metod 2 b i jämförelse med
metoderna 1 och 2 a visade sig enligt ovan i sämsta fall
vara oo 1 %. Denna närmemetod gav den för prak-
2 C ti
tiska fall användbara formeln P — f (—
h ■ a \2 al
återfinnes i diagram 1 för last i överfläns, centrum
och underfläns.
Vippningskraftens variation med - vid fri vippning och
1 a
vid bunden vippning med underflänsen stöttad i sidled
vid belastning i centrum. Fri uppläggning i
vertikalled. Vertikal gångjärnslagring i sidled.
Säkerheten mot vippning.
Yid ovanstående härledningar av vippningskraften
har -förutsatts, att vippning inträder innan sträck-
25 jan. 1941
.9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
