Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Bunden vippning med overficrnsen siöt/od i s/died.
k rit. av vippn.
Till vänster om A gäller - Plrit aT mom och
till höger om A - PlIit aT Tippn
Den här föreslagna beräkningen av säkerheten har
framför allt den stora fördelen att den är enkel. Man
behöver endast dimensionera balken så att största
påkänningen av moment är hälften av sträckgränsen
och vidare att den på vanligt sätt uträknade
vipp-ningslasten är tre gånger så stor som den
förhandenvarande lasten.
Ett problem, som bör lösas genom försök, rör
känsligheten för excentriciteter, vilken ju är av stor
betydelse vid bestämmandet av lämplig säkerhet. Vid
den fria vippningen har Stüssi (4) visat att balken
blir känsligare för excentriciteter ju mindre — är.
2 CL
Detta kan med stor sannolikhet även antagas vara
fallet vid den bundna vippningen, vilket möjligen
skulle kunna motivera en mindre säkerhet vid större
spännvidder.
Exempel.
Fig. 7.
gränsen uppnås i balken på något ställe. Detta är
i de flesta praktiska fall ej förhållandet. Man blir
då tvungen att räkna med vippning inom det
oelastiska området. Vissa förf. rekommendera vid den
oelastiska fria vippningen ett förfarande för
utrönande av trolig vippningslast, som är analogt med
beräkningssättet av knäckningskraften vid plastisk
knäckning. I stället för materialets elasticitetsmodul
E insätta de alltså i vippningsformlerna en reducerad
elasticitetsmodul Er. I det ovan behandlade
vippnings-fallet med punktlast i mitten av den fritt upplagda
balken uppnås sträckgränsen endast i ett mycket litet
område av balken. Då Er emellertid antas gälla för
hela balken ligger ett sådant beräkningssätt
uppenbarligen mycket på "den säkra sidan". Därför skulle
förf. vilja föreslå säkerhetskurvan i diagram 5. Denna
bygger på antagandet av säkerhet mot sträckgränsens
uppnående av moment = 2 och säkerhet mot
vippning inom det elastiska området = 3. Kurvan gäller
för en balk med sådana mått att Pkrit aT mom. har det
angivna läget i förhållande till Ptrit aYeIast.vippn. A är
skärningspunkten mellan kurvan — I\ril av mora och —
2 o
För att exemplifiera det ovan sagda om betydelsen
för stabiliteten av en stöttning av underflänsen i
sidled betrakta vi en INP-balk, upplagd och belastad
enligt fig. 8, alltså med underflänsen ingjuten i
innertak av betong. De vertikala pelare som uppbära
yttertaket stödja mot denna balk, vilkens belastning
per längdmeter antages — 0,8 ton.
Ur kravet på att nedböjningen skall vara
någorlunda liten fås en balk INP 34. Belastningen antages
jämnt fördelad.
Vi räkna balken efter tre olika metoder:
1. Utknäckningen av överflänsen betraktas som ett
isolerat fenomen.
Trycket i överflänsen varierar efter en parabel med
en löpande koordinat efter spännvidden.
Enligt Timoshenko (1) fås för detta knäckningsfall
en reducerad knäckningslängd — 0,694 spännvidden
och en last i mitten av överflänsen = 17,9 ton, varur
fås ett mittmoment — 5,7,3 mt och den last som ger
knäckning i överflänsen s= 0,57 ton per Im.
2. Vippningen antages vara fri.
Man kan med god approximation sätta den jämnt
fördelade kritiska vippningslasten = 1,6 gånger den
kritiska punktvippningslasten (5). Enligt metod,
angiven av Timoshenko, erhålles punktvippningskraften
ur diagram 2:= 6,2 ton och den jämnt fördelade
kritiska lasten 1,1 ton per Im.
D/AGHAM 5.
* Med P
krit. av mom.
menas det P som ger största påkän-
ning = sträckgränsen av moment.
to 2.o 3.o 4.o 5!o ß!a 7.0
Tillåten last med hänsyn till moment och vippning.
10
25 jan. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
