- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
25

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

Förhärskande vindar.1 ™ furuobrund

Bland stormarna i våra
sydliga farvatten äro de
sydvästliga och nordostliga de
mest framträdande. De ha
icke blott den största
frekvensen utan uppvisa även de
största vindstyrkorna.
Sydväststormarna, vilka
huvudsakligen äro förhärskande
under vintern, orsakas av
cykloner med nordostlig
rörelseriktning över eller i
närheten av nordvästra
Skandinavien. Nordoststormarna åter
stå i samband med cykloner,
vilka röra sig i 0, N eller
någon gång i S riktning över
Östersjön eller trakten därav.
Dessa stormar nå sin största
styrka under våren och
hösten.

Under det att de
förhärskande vindarna på
västkusten sålunda äro riktade
mer eller mindre vinkelrätt
mot kustens huvudriktning,
är vindriktningen utmed
landets hela ostkust övervägande
parallell med kustens
huvudriktning. I Bottenviken och
norra Bottenhavet uppnås den
största frekvensen av NO och
SY stormar, längre söderut
av O och S stormar.

Vid orkan (12 Beaufort,
vindhastighet 29 m/s eller

mera) har vindriktningen mestadels varit mellan SY
och NV i de södra farvattnen och mellan N och NO
över Bottniska viken.

Genom att för en 10-årsperiod addera det antal
timmar, då vindstyrkan på observationsorterna varit
7 Beaufort (ca 12,5—15 m/s) eller mera, och taga
medeltal därav, erhålles följande antal timmar i
medeltal per år, under vilka hård vind eller storm
förekommit:

Timmar i medel- Procent av
tal per år årets timmar

I |

Västkusten ................ 893 10,2

Östersjön ................. 980 11,2

Bottenhavet och Bottenviken 384 4,4

Hela svenska kusten ...... 708 8,1

Räknas åter det antal dagar, under vilka
vindstyrkan vid något tillfälle uppgått till minst 7
Beaufort, befinnes, att antalet dagar med dylik stark blåst
i medeltal per år uppgått till 61 för Östersjön och
Kattegatt och 39 för Bottenhavet och Bottenviken.
Medeltalet för hela svenska kusten var 57 dagar.

Av de anförda siffrorna framgår att det blåser
betydligt mera över våra sydliga än över våra
nordliga farvatten.

draghallan

landsort

VindhastiglKl Kndimtt
m!s kgim-
22.5 0.IIS
11 0,060
5 0.020

Fig-, 9.

no 0 jo 5 sv v nv n NO
Vattenstånd i havet utanför orfen

viö orten inkl inverkan av lokala bottentopografin vid vinahastighet av 22$ mb

Vattenståndets variation vid olika vindstyrka och vindriktning

vid orter i

östersjöbäckenet.

Vinddrivningen vid olika stormtillfällen.

Vi skola nu undersöka vattenståndsvariationerna
under ett antal verkliga stormtillfällen. De för detta
ändamål utvalda stormarna anges i det följande. Den
grafiska behandlingen visas på fig. 10 och 12—14.

Data och i ir Vindens
huvudriktning Vindens
ungefärliga största hastighet 111/s
12- -14 november 1872 .. O 25
31 december 1904 .. NNO 20
12- -15 december 1928 .. NO 17
15- -16 december 1931 .. NNV 20
4- -6 oktober 1936 .. N 24

De meteorologiska och hydrografiska uppgifterna
för stormen i nov. 1872 ha hämtats ur litteraturen,1
För stormarna under 1904, 1928 och 1931 ha detalj
-uppgifter erhållits från Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt och för stormen 1936 från ett arbete
av Palmén och Laurila.2
För tre av stormarna ha återgivits de synoptiska

i C. J. östman: Om stormar vid Svealands och Götalands
kuster, Medd. f. Statens met. hydr. anst., bd 3, nr 6,
Stockholm 1926.

1 A. Colding : Nogle Undersögelser over Stormen over
Nord- og Mellem-Europa af 12—14 November 1872 og over
den derved fremkaldte Vandflod i östersöen, Köpenhamn 1881.

2 E. Palmén och E. Laurila : Ueber die Binwirkung’ eines
Sturmes auf den hydrografischen Zustand im nördlichen
Ost-seegebiete, Societas Scientarium Fennica, Commentationes
Physico-Mathematicae, X: 1, Helsingfors 1938.

22 febr. 1941

25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941v/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free