Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- och VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
Månadsmedelvattenstånd ..
Ebb och flod..............
Seicher och andra
vågrörelser ..................
Kortvariga variationer på
grund av nederbörd och
avrinning ..............
Lufttryck ................
Vind .....................
Ungefärliga
vattenståndsvariationer
Utredningar
Vid Ystad mellan + 0,25
och —0,30 m; tilltagande
mot norr
I regel några cm; vid
sällsynta tillfällen en à
två dm
Storleken oviss
Några cm
± 0,25 m
Se tab. 5
I tab. 5 ha sammanställts från några olika källor
erhållna värden på extrema vattenstånd, vilka
sålunda äro uppkomna på grund av en samverkan
mellan olika faktorer. För jämförelse har i samma tabell
även angivits de beräknade, endast av vinden
förorsakade vattenståndsvariationerna under
förutsättning av en vindhastighet av 22,5 m/s och att vinden
blåser över hela Östersjöbäckenet i sådan riktning,
som vid resp. platser ger upphov till de högsta och
lägsta vattenstånden. Höjas de sålunda beräknade
vattenstånden med ca +0,2 m med hänsyn till att
lugnvattenståndet är högre under den årstid, då dessa
extrema variationer inträffa, erhålles en ganska god
överensstämmelse mellan beräknade och observerade
extremvärden. Dessa senare få alltså en naturlig
förklaring genom inverkan av vind och lufttryck samt
genom de långvariga variationerna, som äro
samman-lagrade med de kortvariga.
Tabell 5.
Plats
Draghällan ........
Landsort ..........
Kungsholmsfort ...
Ystad .............
Skanör—Falsterbo .
Sassnitz ..........
Seivästö (long. 29°)
Leningrad.........
Största observerade
värde i. förhållande tiil
medelvattenytan
Beräknade
värden för
vind, som
blåser med
hastigheten
22,5 m/s
över hela
+
0,93 a 0,83 a ± 1,25
0,60 Ö 0,57 Z> ± 0,40
i tzt {s:» ±u.
{äSS w
2,26 d — ±2,0
2,0 c 1,0 c ± 2,1
2,42 d –± 2,45
{Si -
bäckenet
a = observationer vid mareografstation 1922—1937.
6 = „ „ „ 1886—1937.
c — värden angivna i "Svensk lots".
d = andra uppgifter.
Bland de observerade extrema
vattenståndsvariationerna märkas särskilt de, vilka uppträdde i södra
Östersjön och i de danska farvattnen under stormen
i nov. 1872. Då uppnåddes + 2,26 m i Skanör, + 3,46
i Flensburg och vid Barsö utanför Aabenraa samt
+ 3,14 vid Kiel. Vid Leningrad steg vattenståndet
till + 3,68 i sept. 1924 och till icke mindre än + 4,14
i nov. 1824, samtliga värden räknade i m över
medel-vattenståndet.
Vägtrafikräkningen 1940 18/10—20/10. För att
utröna i vilken utsträckning de i början av september
1939 inträdda krisförhållandena föranlett minskning i
trafiken å de allmänna vägarna, verkställdes i okt. 1939
och i juli 1940 trafikräkningar inom samtliga län vid
bl. a. specialräknepunkterna vid 1936 års trafikräkning.
Räkningarna omfattade på sedvanligt sätt en
tredagars-period fredag—söndag. Varje dag räknades trafiken från
kl. 06,00 till kl. 21,00, och även i övrigt utfördes
räkningen efter samma regler, som gällde för 1936 års
trafikräkning. Vid trafikräkningsresultatens bearbetande
gjordes samma procentuella tillägg för nattrafiken som
vid 1936 års räkning.
Enligt rapport 1940 25/11 från vägtrafikinspektör
Ragnar von Segebaden har till fullföljande av det
påbörjade arbetet på motsvarande sätt inom samtliga län
verkställts nya trafikräkningar 1940 18/10—20/10 —
således vid samma tidpunkt på året som 1936 och 1939
års hösträkningar. Antalet räknepunkter var för hela
landet 68 och antalet räknade vågriktningar 224.
Väderleken vid räkningarna torde i stort sett hava
varit något gynnsammare för trafiken än under 1936 års
hösträkning. Nedgången i motortrafiken kan således
anses hava sin orsak uteslutande i de vid räknetillfället
gällande restriktionerna för användning av flytande
motorbränsle samt i det förhållandet, att övergången till
gengasdrift endast delvis genomförts.
Resultaten äro följande.
För hela landet uppgick trafiken med motorfordon till
i medeltal 35 % av 1936 års siffror. Motsvarande värde
vid 1939 års hösträkning var 82 % och vid 1940 års
sommarräkning 31 %. Största minskningen uppvisa
Stockholms samt Göteborgs och Bohus län, där trafiken
nedgått till 29 %. Stor trafik uppvisa Gotlands,
Västernorrlands och Norrbottens län med procentsiffror mellan
50 och 60 %._
Antalet gëngasdrivna motorfordon utgjorde hösten
1940 för hela landet 61 i% av motortrafiken på
landsbygdens allmänna vägar mot endast 10 % tre månader
tidigare. Detta motsvarar omkring 21 % av 1936 års
hösttrafik. Gengasdriften är förhållandevis jämnt fördelad
inom de olika länen. Högsta siffrorna -— 79 resp. 77
% — ha Södermanlands och Västmanlands län. Lägst
ligger Skaraborgs län med 35 % och därefter komma
Norrbottens län med 40 % samt Östergötlands och
Gotlands län med 46 %.
Känt är, att bensinregleringen omedelbart medförde
en mycket stor ökning av cykeltrafiken i städerna. På
landsbygden har ökningen gått i långsammare tempo.
Vid 1939 års hösträkning uppgick cykeltrafiken i
förhållande till år 1936 med i medeltal för hela landet
137 %. Vid 1940 års sommarräkning hade samma
procenttal ökat till 160. Förevarande trafikräkning visar
en cykeltrafik av 183 % av 1936 års hösttrafik.
Procentsiffrorna för de olika länen visa dock högst
väsentliga olikheter.
Man skulle kunnat vänta sig, att den påtvungna
minskningen i användningen av lastautomobiler skulle
åstadkommit en avsevärd ökning av trafiken med
hästfordon. Denna ökning har emellertid låtit vänta på sig.
Vid 1939 års hösträkning visade sig för hela landet
antalet fordon med dragare utgöra 78 % av 1936 års trafik.
1940 års sommarräkning gav ungefärligen samma siffra
eller 80 %. Vid förevarande hösträkning har emellertid
hästtrafiken såsom medeltal för hela landet kommit upp
till 1936 års nivå (104 %).
Trafiken har uppdelats på rikshuvudvägar,
länshuvudvägar samt övriga vägar. Man kan därav konstatera,
att trafikminskningen liksom vid tidigare räkningar va-
22 febr. 1941
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
