Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
rit störst på rikshuvudvägarna ,och att trafiken pä
"övriga vägar" — huvudsakligen allmänna bygdevägar —
berörts något mindre. Däremot är gengastrafiken
procentuellt sett störst på rikshuvudvägarna och minst på
"övriga vägar".
Under normala förhållanden kan medeltrafiken
under året med ganska god överensstämmelse sättas till
medeltalet (M) av sommarräkningen (S) och
hösträkningen (H), men denna metod ger numera för
motortrafiken missvisande resultat. 1940 års verkliga
medeltrafik beräknas till 1,37 M eller till 45 % av 1936 års
trafik.
Av antalet registrerade gengasbilar och den erhållna
trafikkurvan för gengasbilar bör man kunna draga den
slutsatsen, att de gengasdrivna fordonen inom kort äro
kapabla att uppehålla en trafik motsvarande 1940 års
sommartrafik.
Motorfordonens medelvikt inom samtliga län är högre
än år 1936. I medeltal för hela landet voro
motorfordonen 31 % tyngre än hösten 1936. Motsvarande
siffror voro hösten 1939 7’ % och sommaren 1940 38 Har
således trafiken räknad i fordonskilometer nedgått till
35 % av 1936 års trafik, så har motorfordonstrafiken
räknad i tonkilometer icke minskats mera än till
35 X 1,81 = 45 c/o. R B
Föreningar
Årsberättelse över Tekniska samfundets avdelnings för
Väg- och vattenbyggnadskonst verksamhet
under år 1940.
Sammanträden
Avdelningen har under året haft två ordinarie
sammanträden den 5 april och den 19 november, båda på
Palace hotell.
Föredrag
Vid sammanträdena ha hållits fyra föredrag, nämligen
Den 5 april:
a) "Svenska arméns järnvägskrigsiromaterial", av
major s. Melander. Efter en redogörelse för de olika
system för järnvägskrigsbromaterial som tillämpas vid
vissa europeiska arméer, lämnade föredragshållaren en
närmare beskrivning över det vid svenska armén
använda österrikiska Rooth-Wagnersystemet, vilket är
lämpat för våra förhållanden, bl. a. medan det medger
frisvävande montage över stora spännvidder. Med
högvärdigt material kan systemet användas för spännvidder
över 100 m, vilket erfordras för broar över våra
norrländska älvar. Vidare lämnades uppgifter om
krigsbro-byggandets organisation, om olika montagemetoder,
detaljer vid arbetet osv.
b) "Reparation av Bergslagsbanans kulvert vid
Smed-sta", av l:e byråingenjör P.-O. Nyströmer. Ifrågavarande
reparation hade med hänsyn till grundförhållandena
utgjort ett vanskligt och intressant företag. Skadan å
kul-verten hade förorsakat betydande sättningar i
järnvägsbanken genom urspolning ur ett underliggande
flytsands-lager, vars material med grundvattenströmmen trängt in
i kulverten. För reparationen hade erfordrats sänkning
av grundvattnet, vilket skett genom pumpning ur
rör-brunnar. Nedförandet av dessa hade varit förenat med
stora svårigheter och krävt lösning av ett flertal
intressanta detaljer.
Vid supén efter föredragen visades en film från
utförandet av en järnvägskrigsbro i samband med
kulvert-reparationen vid Smedsta.
Den 19 november:
a) "Svinesundsbron" av byråchefen R. Kolm. De
äldsta förslagen till mellanriksbro över Svinesund datera
sig från 1890-talet; de avsågo järnvägsbro. Sedermera
har landsvägstrafikens krav trätt i förgrunden och den
bro som nu utföres är avsedd uteslutande för
landsvägstrafik. Bron får en fri höjd av 60 m och en bredd av
9,5 m (7,0 + 2-1,25). Den utföres i armerad betong och
granit, vilket senare material valts med hänsyn till
möjligheten att bereda arbete åt arbetslösa i Bohusläns
sten-huggëridistrikt. På grund härav får Sverige bidraga
med större delen av den ursprungligen till ca 2 100 000
sv. kr beräknade kostnaden; Norges andel, 290 000 kr, är
beräknad på grundval av ett enklare utförande
huvudsakligen i stål. Beslut om brobygget fattades av 1938
års riksdag. Arbetet, som utföres på entreprenad av
A.-b. Armerad Betong, påbörjades 1939. Det var
avbrutet på grund av krigsförhållandena i Norge april—
juni 1940 och beräknas bliva färdigt under år 1942.
b) "Utbyggnad av kraftstationen i Trollhättan", en
redogörelse för pågående arbeten av arbetschefen kapten
G. Björkman, Trollhättan. Utbyggnaden omfattar ny
tilloppskanal för en ny kraftstation invid Kung Oscars
bro — Hojumstationen —, utförandet av denna
kraftstation, som i sin helhet blir insprängd i berg, samt
vidare upprensning av en avloppskanal genom
Helvetesfallen. Den nya Hojumstationen får en effekt av 90 000
kW; den nuvarande kraftstationen, som hädanefter
kommer att benämnas Olidestationen, är på 135 000 kW.
Föredraget innehöll bl. a. intressanta redogörelser för
vissa speciella metoder för den noggranna
utsprängning-en av vertikala schakt, praktiskt taget utan överberg,
samt för undervattensprängningar vid genombrytande
av fångdammar m. m.
Vid supén efter föredragen den 19 november visade
kapten Björkman intressanta filmer från
bergsprängningsarbetena i samband med kraftstationens
utbyggnad.
Styrelse och funktionärer
överingenjör Per Swart- civilingenjör Evald Dell-
ling (ordf.),
civilingenjör Torsten
Hul-tin (v. ordf.),
borg (sekr.),
civilingenjör Curt C: son
Rodhe (klubbm.).
Av avdelningen utsedd ledamot i samfundets
valkommitté har varit hamnöveringenjör Knut E. Petterson.
Val av styrelse och funktionärer för 1941 förrättades
den 19 november och hade till resultat omval på
ordförande-, v. ordförande- och sekreterareposterna samt av
ledamoten i valkommittén. Hittillsvarande
klubbmästaren har flyttat från Göteborg och kommer att efterträdas
av civilingenjör P.-O. Nyströmer.
Medlemmar
I avdelningen ha under året invalts sju av samfundets
medlemmar. Medlemsantalet den 31 december 1940
utgjorde 124.
Per Swartling.
Evald Dellborg.
Meddelanden
Ahlsellstipendiet 1941. Med hänsyn till rådande
förhållanden har föreningens styrelse beslutat uppskjuta
utdelningen av 1941 års Ahlsellstipendium.
Karl Sjödin.
32
22 febr. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
