Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGN ADSTEKNIK
frakt, transport ocli montage redan till sin natur äro
anskaffningskostnader. Olyckshändelser skola
belasta maskinkontot. Härigenom komma dessa
kostnader att fördelas på alla arbeten, som maskinen
kommer att utföra, vilket måste anses rättvist. Det kan
naturligtvis tänkas, att man värderar risken större i
ett fall och mindre i ett annat, men vanligen väger
man den ej. Kostnaderna för en olyckshändelse äro
närmast att jämföra med försäkringskostnader, som
skola bäras lika och av alla.
Den ekonomiska livslängden
hos en arbetsmaskin är naturligtvis i första hand
betingad av dess konkurrenskraft gentemot andra
maskintyper. Maskinen kan därför vara relativt ny men
bör utklassas, om andra maskiner komma i
marknaden, som kunna utföra arbetet till lägre enhetspris.
Problemet inrymmer sålunda en variabel, som ogärna
låter fånga sig i en matematisk formel, ty ingen vet,
när den konkurrenskraftigare maskinen uppträder.
Det kan också hända, att den inte alls uppträder, och
därmed är problemet begränsat till ett studium av den
maskin vi redan använda.
Detta studium bör framför allt inriktas på
reparationskostnaderna. Dessa kunna säkerligen i fråga om
alla maskiner — men särskilt påtagbart vid
grävmaskiner — delas upp i två grupper, nämligen
reparationer oberoende av och reparationer beroende av
maskinens ålder. Till den förra höra (för en
grävmaskin) linor och tänder, till den senare snart sagt
allt övrigt. Strängt logiskt finnes ingen annan
skillnad mellan grupperna, än att linor och tänder i och
för sig ha en kort livslängd, vanligen mindre än ett
år, och övriga delar längre. Då likväl det minsta
tids-elementet vid en ekonomisk undersökning av
ifrågavarande slag är året, kommer den första reparations-
O 10 15 ar
Skala / cm2 - 40000kr■■ lem. • 20 000 kr/àr.
Triangel B - totalförlust vid for tidig utklassning.
" C - " " " sen "
Fig’. 1. Ideal avskrivningsplan.
O JO 20 ar
Skata Jern2- 4OOOOkrlem- 20000kr/år
Fig. 2. Tillämpad avskrivningsplan.
gruppen att ingå i problemet under begreppet "de
konstanta reparationerna" och den senare gruppen
under benämningen "de årligen stegrade".
Efter några ytterligare förenklade antaganden,
nämligen att räntekostnaderna försummas, att
maskinens kapacitet blir oberoende av maskinens ålder
samt att de årliga reparationerna stegras med
konstant belopp, kan man giva problemet en matematisk
form:
maskinens ekonomiska livslängd ctr • * • • • 3/ ar
anskaffningskostnad ...... A kronor
de konstanta reparationerna utgöra årligen † % av A
de årligen stegrade reparationerna ökas
varje år med ....................... r % av A
■och den jämnt fördelade årskostnaden
inom den ekonomiska livslängden är .. y kronor
f . , r x(x—1)
y ■æ = A + mA ■ x + m-A- 2-’80mefter
, . . 1 /2ÖÖ
derivering ger x = + y ——
Insättas några praktiska siffror i ekvationen, erhålles:
[-Reparationskostnadens årliga-]
{+Reparations-
kostnadens år-
liga+} stegring i % Maskinens
eko-av anskaffnings- nomiska
livskostnaden längd i antal år
0^5 ...................... 20
1,0 ...................... 14
1.5 ............................................11,5
2,0 ...................... 10
2,5 ...................... 9
3,0 ...................... 8
Tar man hänsyn till räntan, kommer den
ekonomiska livslängden att ökas något. Sålunda blir den
12,15 år i det tredje ovan exemplifierade fallet, om
räntefoten är 4 %.
I fig. 1 visas samma tankegång grafiskt. Y-skalan
anger kostnad per år, och ytorna äro mått på
totalkostnaden. Den tidpunkt, där avskrivningen är helt
fullgjord och hela årskostnaden sålunda består av
reparationskostnader, är tydligen den lämpliga att
börja på ett nytt diagram — dvs. att utrangera den
gamla maskinen och skaffa en ny. Gör man
utklass-ningen för tidigt eller för sent, uppstå i bägge fallen
förluster, vilkas storlek representeras av vinkelytorna
omkring punkten A.
I samband med behandlingen av dessa
bokföringsfrågor vill jag påtala nu brukliga
avskrivningsprinciper, som oftast äro förankrade i en känsla av
att det är bra att skriva av så fort som möjligt.
Det är affärsmannens syn på saken —• men icke
teknikerns. Affärsmannen känner sig alltid på säkra
sidan, när han skriver av. Felet är, att "den säkra
sidan" helt enkelt icke existerar. Att det är en dålig
affär att skriva av för sent, veta alla, men det kan
också visas, att en för tidig avskrivning av en maskin
kan spela dess ägare ett fult spratt.
Fig. 2 åskådliggör sålunda en degressiv
avskrivning med till en början stora och senare mindre
belopp. Efter 6 år är maskinen helt avskriven. Ännu
efter 12 år understiga årskostnaderna de första årens
medelkostnader, och risken är nära för tankefelslutet,
att man har maskinen "gratis". Om ägaren vidhåller
26 april 1941
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
