Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 4
TekniskTidskrift
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
HUSBYGGNADSTEKNIK
REDAKTÖR: RICHARD SMEDBERG
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
26 APRIL 1941
INNEHÅLL: Grundläggning av specialtyp för ett magasin i Göteborgs hamn, av överingenjör Knut E.
Petterson. — Beräkningar för injustering av hängbrokablar, av kapten vvk S. O. Asplund. — Utredningar. —
Föreningar. — Meddelanden. -— Böcker. — Tidskrifter. — Författningssamling.
Grundlägg ning av specialtyp för ett magasin
i Göteborgs hamn.
Av överingeniör KNUT E. PETTERSON, Göteborg, LSTF.
I
TT vv 1940/10 har arbetschefen vid Göteborgs hamn
J. H. Arfwidsson beskrivit, huru en
grundläggning i lera på vanliga träpålar utförts för ett
1-våningsskjul, nr 179, i Lindholmshamnen. Då risk
här förelåg för att utanför skjulet liggande kaj skulle
kunna rubbas i sitt läge genom press från vid
pål-ningen undanträngd lermassa, utgrävdes en del av
leran genom upptagning av långa cylindriska
ler-proppar å de ställen där pålarna skulle nedslås.
Kaj-konstruktionens utseende och dess läge i förhållande
till skjulet och dess grundläggning framgår av en
tvärsektion (fig. 1). Hela kajplanet intill 38 m
bredd uppbäres i större eller mindre grad av pålar
— i längd varierande från 18 till 28 m;
skjulets framvägg ligger 27,6 m från
kajlinjen. Skjulets läge i plan
framgår av fig. 2. Å denna plan finnes även
angivet läget av en annan byggnad, nr
178; denna byggnad är också f. n.
under uppförande, och för
grundläggningen av densamma har givetvis samma
fråga — risken för kajens eventuella
utskjutande — varit aktuell, t. o. m.
i mycket högre grad än för skjul 179.
Under yttre delen av piren i
Lindholmshamnen skjuter berggrunden
genom lermassan upp till sådant djup
under MW, att byggnader på piren
kunna grundläggas å berg. Å fig. 2
äro bergnivåkurvor med 4 m
ekvidi-stans angivna ned till ett djup av 42,2
m under MW. I närheten av pirens
mittlinje når berget som synes upp till
närheten av medelvattenytan, som
ligger å höjden -f 10,80 m. Grus- eller
sandlager närmast berget förekommer i
regel ej.
Berget skjuter upp från
undergrunden som en relativt brant kulle, vilket
framgår av nivåkurvorna å fig. 2 samt
av den å fig. 3 visade tvärsektionen,
som är tagen genom piren i norra
gaveln av byggnaden 178.
Skjulet eller snarare magasinet 178 är uppfört i
armerad betong i 3 våningar; alternativet
4-våning-ars byggnad undersöktes även men ansågs ej kunna
ekonomiskt utnyttjas för avsedd trafik. Den med S
å planen angivna byggnaden är en å berget
grundlagd, 28 m hög silobyggnad i armerad betong med
ett tillhörande magasin M, båda i privat ägo.
Grundläggningen av magasinet 178 kunde givetvis
ske på sänkbrunnar intill ett visst djup, som efter
provgrävning av 2 st. brunnar sattes till ca 16 m
under mark (:= ca 14 m under MW). För resten av
grunden erfordrades pålning av något slag.
En preliminär undersökning av grundläggningens
._\Särnspönf /Yoescfr 7
r ^spec/o/s/à/ CCa + Cr /eg.) L-’5 m
— 7-/3 m/25cm skaruode rnec/ -
(20 m//Scrn c/c 2.o m ,
Anec/s/agncr
s/a//n/ngs-Ipo/or
På/ar for isaru
skjuJ /79
Denna pa/<? är
/c-ke me c/räkna c/ /’
sSob/Z/fefsberdkr?.
/Sm//3 crn 9c 2,o m
Po/skoru au ty mm p/àf.
sve/sac/
~20 rn / /ö crn % /.6? m->
a/c " Cenfrumausfonc/ /
ka/ens /drngc/r/kfn/np
Ska/o
f†7 /O O /O 20m
i––1 \ -1
Fig:. 1. Tvärsektion a,v kaj för 9,0 m va-ttendjup i Lindholmshamnen ;
hå-lrums-kaj i armerad betong på långa skarvade träpålar i lergrund;
förstärknings-pålning såväl bakom som framför själva kajkroppen.
26 april 1941
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
