Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Fig. 12. Bild från pågående svetsningsarbete.
pålarna provbelastades med räls (fig. 8) av vikt
enligt tab. 3 och nedfjädringen uppmättes.
Pålen nr I var oskarvad, pålen nr II var skarvad
på ett ställe, pålen nr III var skarvad på fyra ställen,
alla medelst elektrisk svetsning. Svetsningen utfördes
på arbetsplatsen; se härom mera senare samt fig. 11.
Efter provbelastningens avslutande uppdrogos
pålarna för inspektion av dubbar och skarvar.
Dubbarna voro i gott skick frånsett några avsplittringar å
sidorna nere vid eggen; svetsfogarna mellan dubb och
balkliv voro utan synbara fel, likaså skarvarnas
svetsfogar — trots att dragkraften uppgick ända till 80
ton (för påle nr III). Påle nr III var, som man med
anledning av glidningen kunde vänta, deformerad i
sin nedre del, dubben var dock i oskadat skick, fig. 9.
Resultatet av dessa provbelastningar får anses fullt
tillfredsställande.
Vid det slutliga utförandet användes i pålgrunden
Dip 22 i stället för Dip 16 vid proven för att nedbringa
75 000 ko-
påkänningen, som då blir högst ^ ^ 2 e= 820
kg/cm2 vid fullt belastade pålar. Dip 14 liar använts
för uppbärande av grundbalkar mellan grundpelarna
(se vidare fig. 3). Materialet i balkpålarna är St. 44
(1938 års bestämmelser) med halt av
%
C <0,20
Si <0,15
Cu — 0,3—0,4
Cu-legeringen är införd för att motverka röstning;
risken härför i lera är som bekant dock mycket ringa
(se bl. a. professor Evert Norlins artikel i TT. K
1940/2).
Grundläggningen.
Grundläggningen för magasinet — vars storlek
l X b är ca 84 m X 38 m — utgöres av 12 st. betong-
pelare i sänkbrunnar med ch= 1,’2 m och 3 st.
fyrkantiga något större betongpelare samt 63 st.
betongplintar av normalstorlek (fig. 10), 2,4 m X 2,4 m samt
1,1 m höga, vardera vilande å 5 eller 6 st. järnpålar
Dip 22. Några detaljer rörande dessa kunna vara
av intresse.
Pålarna nedslogos med hjälp av den å fig. 11
synliga kranen av 20 m höjd och med en hejarvikt av
2 000 kg. Arbetet utfördes på entreprenad av A.-b.
Armerad betong på ett i allo förtjänstfullt sätt.
Å de områden, där berggrunden enligt
nivåkurvorna har mycket stor lutning, nedslogos pålarna så, att
balkarnas flänsar kommo ungefär parallellt med
nivåkurvornas huvudriktning, vilket innebär att ca 75 st.
pålar äro ställda snett i ca 45° vinkel i förhållande
till magasinets tvär- och längdriktningar.
I samband med grundfundamentets utförande
på-salades pålarna upptill med en direktgjuten armerad
betonghylsa (fig. 10), vars uppgift är dels att skydda
pålens övre, för lufttillträde mest utsatta del mot
avrostning, dels att överföra en del av
pålbelast-ningen till plinten.
Pålarnas längder variera mellan 17 och 47 m,
varför de längre pålarna svetsats. Skarvarna utfördes
medelst elektrisk ljusbågssvetsning och, där så var
möjligt, med balkarna i horisontal ställning, detta
med hänsyn till svetsfogarna^ kvalitet. För de längre
pålarna visade det sig dock nödvändigt att
svetsfogarna utfördes med balkarna i vertikal ställning
(fig. 11 och 12). Balkarnas adhesion mot leran var
i regel så stor att upphängning ej erfordrades; se
vidare härom senare angående observationer under
nedslagningen. Vid horisontala fogar utfördes
skarven som X-stumfog med båda balkändarnas flänsar
och liv fasade; vinkeln mellan de motstående
avfasade ytorna är 2 X 50° — 100°. Vid de fogar som
utfördes med balkarna i vertikal ställning utfördes
skarven som X-stumfog med övre balkändans flänsar
och liv fasade från båda sidor; vinkeln mellan
fasytorna e= 60°.
Observationer under nedslagningen av pålarna.
Nedslagningen av samtliga pålar följdes av härför
särskilt avdelad kontrollant genom observationer och
protokollfördes enligt följande.
Första delen av pålen (en 5,0 m lång balk med
dubb +1 st. 15 m lång balk, hopsvetsade i
horisontalt läge) nedslogs med en fallhöjd hos hejaren av
0,5 à 1,0 m och utan räkning av antalet slag, tills
pålens överkant kom å ca 1,5 m höjd över
markytan, varefter 1—3 st. 15 m långa balkar
påsvetsades i vertikalt läge, allt efter som balken slogs ned
(antalet beroende på beräknat djup till berg). Fig.
12 visar en sådan påsvetsning. När svetsen svalnat
(efter 1 à 2 tim), fortsattes nedslagningen av pålen;
sedan sista balken påsvetsats, gjordes observation
av slaghöjden, varjämte räkning och anteckning
gjordes av hela antalet slag, i regel med användning
av konstant fallhöjd, till dess bergkänning
uppnåddes. Härefter observerades nedslagningen för varje
serie om högst 20 slag och högst 0,5 m slaghöjd,
beroende på det motstånd pålen mötte. I tab. 4
angivas utdrag ur slagningsprotokollen för 2 st. pålar;
det första för en påle med osedvanligt stort slagantal
under det pålen långsamt sjönk ca 1,0 m, det senare
50
26 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
