Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
HUSBYGGNADSTEKNIK
REDAKTÖR: RICHARD SMEDBERG
HÄFTE 5 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 24 MÅ] 1941
INNEHÅLL: Nyare geotekniska metoder som hjälpmedel vid förstärkning av kulvert under
bergslags-banan, av överingenjör Per Swartling. — Vattenledningsverkens reservoarproblem, av civilingenjör Hilding
Björklund. — Byggnadsyrkesskolan i Stockholm 1844—1941. — Utredningar. — Föreningar. — Böcker. —
Tidskrifter. -— Författningssamling.
Nyare geotekniska metoder som hjälpmedel vid
förstärkning av kulvert under bergslagsbanan.
Av överingeniör PER SWARTLING, LSTF.1
Ungefär tre km sydväst om Kils station i Värmland
korsar Bergslagsbanan en ravin, i vars botten
Lersätersbäcken rinner fram. Ravinen har ett djup
av 20 m under kringliggande marknivå och är enligt
uppgift den största i landet. Järnvägen är
framdragen över ravinen på en jordbank, vars krön
ligger ungefär i nivå med markytan, och bäcken ledes
genom banken i en 55 m lång kulvert, vars höjd är
3,7 m och bredd 2,7 m. I regel är bäcken föga
vattenförande, men vissa år har i snösmältningen inträffat
att vattenytan uppströms om kulverten stigit något
över kulverthjässan.
Kulverten byggdes 1877 och grundlades på pålar,
ovanpå vilka en rustbädd av plank är anordnad.
Kulverten är utförd i huggen sten (fig. 1). Redan
under byggnadstiden inträffade vissa sättningar i
kulverten. Enligt uppgift uppfördes kulverten först ca
30 m längre söderut, men flyttades av någon
anledning till sin nuvarande plats. Även i det nuvarande
läget inträffade under byggnadstiden en avsevärd
sättning i nedströmsänden. För att få anfangen till
valvet horisontala, inlade man då på en sträcka av
6 m i kulvertens längdled ett kilformigt stenskift, vars
höjd varierade från 20 till 50 cm.
År 1896 torde åter vissa sättningar ha uppstått,
beroende på att i grunden befintligt artesiskt vatten
bortförde finsand. Man upptäckte emellertid detta,
innan de underjordiska vattenkanalerna’blivit alltför
utvidgade, och man lyckades genom att inlägga en
plåtränna i kulvertbottnen förhindra finsandens
bort-transport. Plåtrännan, som utlades i kulvertens hela
längd, utgjordes av 3 mm plåt, som hopnitades och
avstyvades medelst vinkeljärn. Plåten drogs upp ca
70 cm utmed kulvertens sidoväggar och förankrades
medelst bultar i väggarna. Mellan plåten och
sten-skiften tätade man med trasor, drev, bruk m. m. och
härigenom hejdades som sagt vattenflödet. Det måste
anses som synnerligen märkvärdigt att man lyckades
och jag kan icke underlåta att giva en eloge till de
män, som då stodo för arbetet. Tyvärr finnas
varken korrespondens eller anteckningar kvar från den
tid, då arbetet utfördes, och det är först efter sista
årets händelser, som vi förstått varför plåtrännan
inlades.
Detta var utgångspunkten i mars 1939, när
avsevärda sättningar uppstodo i spåret ovanför kulverten,
vilka dock upptäcktes av banbevakningen i tid,
varför någon olyckshändelse ej inträffade. Vid den
undersökning, som gjordes i samband med dessa
förskjutningars uppkomst i spåret, visade det sig att
underliggande kulverten sjunkit icke mindre än 70 cm
15 m från uppströmsänden och att ganska stora
sprickor uppstått i kulvertens hjässa. Det var då
relativt mycket vatten i bäcken, varför några ingående
undersökningar icke kunde göras. Man kunde dock
iakttaga att plåtrännan öppnat sig i fogarna på flera
ställen och att av finsand starkt förorenat vatten
kom fram i dessa öppningar. På grund av
vattenflödet kunde man icke omedelbart vidtaga några
åtgärder utan man fick vänta någon månad framåt, tills
vattnet sjunkit. Yi hade då ingen kännedom om att
i Föredrag i Sv. teknologföreningens avd. för
Väg-vattenbyggnadskonst 1941 10/2.
Fig. 1. Tvärsektion av kulverten.
27 sept. 1941
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
