Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
mån bombskyddat utförande, uppnås toppkostnader
för reningsanläggningen. Kostnaderna för
uppfordringsverket öka väsentligt, om kraftförsörjningen är
sådan, att man är tvungen att anlägga
reservkraftstation. Skydd mot anfall från luften höjer
naturligtvis även kostnaderna för uppfordringsverket
avsevärt. Ledningskostnaderna öka med avståndet
mellan vattenverket och förbrukningsorten och med
glesheten hos bebyggelsen inom förbrukningsorten.
Låga reservoarkostnader erhållas, om topografien
inom förbrukningsorten är så beskaffad, att man kan
placera reservoarerna’ direkt på marken. I Sverige
förser man i allmänhet reservoarerna med en
värme-isolerande omslutningsbyggnad, om de inte äro
jord-täckta. I några fall har man vågat frångå detta
byggnadssätt. Det har därvid gällt mycket stora
reservoarer. Värmeinnehållet hos de stora
vattenmassor som varje dygn rinna in och ut ur
reservoaren är tillräckligt för att förhindra isbildning av
sådan art, att den förorsakar obehag. När man
kommer upp till sådan storleksordning på reservoaren, att
omslutningsbyggnaden kan undvaras, får man en
väsentlig nedsättning i priset på reservoarvolymen.
Förutsätter man vid början av en kalkyl, att
omslutningsbyggnad är nödvändig, och får man ett
kostnadsminimum för en reservoarvolym, som inte ligger
alltför långt under den gräns vid vilken
omslutningsbyggnaden kan slopas måste man undersöka, om
man inte får ännu lägre kostnader genom att
överskrida denna gräns på grund av det lägre pris på
reservoarvolymen som därvid kan tillämpas.
Är alltså ett samhälle i den situationen, att
vattenverket är dyrbart i anläggning och beläget på stort
avstånd från samhället, och samtidigt lämpliga
höjder finnas inom förbrukningsorten, där reservoarer
till låga kostnader kunna byggas, kan man vänta sig
en mycket stor ekonomisk reservoarvolym.
Den ekonomiska reservoarvolymen blir liten, om i
närheten av förbrukningsorten finnes en vattentäkt,
från vilken vattnet efter en enkel reningsprocedur
med självtryck kan tillföras samhället. Är samtidigt
förbrukningsorten flack, så att reservoarerna måste
byggas på höga pelare, krymper den ekonomiska
reservoarvolymen ytterligare samman.
För att ytterligare klargöra gången av
beräkningarna och för att få en uppfattning om
storleksordningen av den nytta, man har av en riktigt
avvägd reservoarvolym, skola teorierna tillämpas på
ett par exempel. Det är självklart, att dessa
exempel måste bli av ytterst enkel och schematisk natur.
Reservoarvolymen antages i exemplen kosta 60 kr/m3.
Detta svarar mot kostnaderna för en betongreservoar
på 15 m höga pelare, rymmande 18 OOO m3 och icke
försedd med omslutningsbyggnad vid de
material-och arbetspriser, som voro rådande år 1935.
Vattenverk och ledningar antagas kosta 400 kr för en
kapacitet av 1000 m3/år. Detta svarar ungefär mot
kostnaderna för ett verk av lovötyp, dvs. med
kemikaliebyggnad, koagulerings- och
avsättningsbassänger, snabbfilter, långsamfilter och luftare. Ingen
reservkraftstation ingår, och inga åtgärder för
luft-skydd äro medräknade i kostnaderna. Avståndet till
förbrukningsorten är ca 15 km.
Ex. 1. Beräkna ekonomiska
vattenverkskapaciteten och ekonomiska reservoarvolymen för ett
vattenledningsverk med kapaciteten K. — 10 mill. m3 under
antagande av ovanstående priser och vid det
samband mellan utnyttningsgraden fi och
reservoarvolymen som är åskådliggjort i diagram 5.
Årsförbrukningen antages vara konstant.
K,
100 X 10000000
och R = oc
K,
ju 100 X 365’
där a är det mot fi svarande procenttalet enligt
diagram 5.
Beräkningarna äro utförda i tab. 1.
Tab. 1.
[-ütnytt-nings–]
{+ütnytt- nings-+} grad fi % Ä2 R Ko s t n a d e r (kr.)
m3 ms vattenv. & ledn. reservoarer totalt
48,5 20 600 000 0 8 240 000 0 8 240 000
55 18 200 000 2 200 7 280 000 - 132 000 7 412 000
60 16 700 000 4 100 6 680 000 246 000 6 926 000
65 15 400 000 5 700 6 160 000 342 000 6 502 000
70 14 300 000 7 300 5 720 000 438 000 6 158 000
75 13 300 000 9 100 5 320 000 546 000 5 866 000
80 12 500 000 13 700 5 000 000 822 000 5 822 000
85 11 800 000 21 800 4 720 000 1 310 000 6 030 000
90 11 100 000 35 000 4 440 000 2 100 000 6 540 000
Den ekonomiska vattenverkskapaciteten blir
12 500 000 m3/år och den ekonomiska reservoarvolymen
13 700 m3, eller 40 % av vattenverkets
dygnskapacitet, -qß2_. Skillnaden mellan kostnaden för ett vat-
ooö
tenledningsverk utan reservoarer och ett
vattenledningsverk med ovan beräknade ekonomiska
reservoarvolym är i detta fall 2 418 000 kr. Denna siffra
är ett mått på den nytta, man har av reservoarerna.
Anläggningskostnaden blir i detta fall ca 42 % högre
för ett vattenledningsverk utan reservoarer än för
ett vattenledningsverk, försett med en reservoarvolym
på 40 % av vattenverkets dygnskapacitet. Nyttan
är alltså avsevärd.
Ex. 2. Beräkna ekonomiska
vattenverkskapaciteten och ekonomiska reservoarvolymen för ett
vattenledningsverk med kapaciteten K1 —10 mill. m3/år.
/o /s æ
/fofa/år
■ = årsförbrukningen.
Fig. 6. -
––- — = utnyttningsgraden vid 55 %
reservoarvolym. -— — — =
utnyttningsgraden vid avsaknad av reservoarer.
Årsförbrukningen är till skillnad från föregående
exempel inte konstant utan växer från 5 till 10 mill.
m3 under loppet av 20 år.
Liksom i föregående exempel är
100 X 10000000 K2
K,=
och Ti -
fi 100 X 365
Kostnaderna däremot bli olika.
Vattenledningsverket kan nämligen till en början täcka
årsförbrukningen utan reservoarer. Så länge årsförbrukningen
23 aug. 1941
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
