Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tab. 2.
Utnytt- Ki R (m3) T (år) K ostnader (kr.)
ningsgrad fi
% m3 1. etapp 2. etapp 1. etapp 2. etapp vattenv. & ledn. reservoarer totalt
48,5 20 600 000 0 8 240 000 8 240 000
55 18 200 000 2 200 15 7 280 000 68 000 7 348 000
60 16 700 000 4 100 12 6 680 000 145 000 6 825 000
65 15 400 000 5 700 10 6 160 000 220 000 6 380 000
70 14 300 000 7 300 8 5 720 000 309 000 6 029 000 1
75 13 300 000 9 100 6 5 320 000 420 000 5 740 000 i
80 12 500 000 7 700 6 000 4 17 5 000 000 558 000 5 558 000 1
83 12 000 000 7 400 10 400 3 15 4 800 000 712 000 5 512 000
85 11 800 000 7 300 14 500 3 14 4 720 000 854 000 5 574 000
90 11 100 000 6 900 28 100 1 13 4 440 000 1 350 000 5 750 000
inte överstiger 0,485 K2, äro reservoarer obehövliga.
Är K2 — 16 700 000 m3, blir Kx = 0,485 • 16 700 000 =
8 100 000 m3, under förutsättning att reservoarer
inte finnas. Enligt diagram 6 uppnår
årsförbrukningen denna kvantitet först efter 12 år.
Reservoarbygget kan alltså uppskjutas denna tid, och man gör på
så sätt räntevinster. Räntefoten antages i detta
exempel vara 4,5 %. I de fall, då reservoarvolymen
är större än vad som erfordras för fullständig
dygnsutjämning, antagas reservoarerna byggda i två
etapper. I första etappen utbygges den reservoarvolym
som svarar mot fullständig dygnsutjämning och i
andra återstoden. Tidpunkten för byggande av
andra etappen inträffar, då årsförbrukningen
överstiger 0,74 K2. I tab. 2 äro dessa beräkningar
genomförda. T betecknar det antal år som reservoarbygget
kan uppskjutas.
I detta fall erhålles lägsta kostnaden vid 83 %
ut-nyttningsgrad. Den ekonomiska reservoarvolymen
blir 55 % av vattenverkets dygnskapacitet.
Besparingen i jämförelse med ett vattenverk utan
reservoarer blir 2 728 000 kr. Nuvärdet av
anläggningskostnaden för ett vattenledningsverk utan reservoarer
blir i det närmaste 50 % större än för ett
vattenledningsverk med 55 % reservoarvolym.
Vid dessa kalkyler har hänsyn tagits endast till
anläggningskostnaderna. Underhålls- och
driftskostnaderna ha lämnats obeaktade.
Reservoarernas livslängd är avsevärt mycket större
än vattenverkets och ledningarnas. Vattenverkets
maskiner förslitas och ledningarna anfrätas.
Avskrivningar och underhåll äro alltså betydligt
mindre för reservoarer än för vattenverk och ledningar.
Driftskostnaderna för reservoarerna äro praktiskt
taget inga. Det förutsättes här att reservoarerna äro
högreservoarer, direkt anslutna till rörnätet utan
mellanliggande pumpverk för fyllning eller tömning.
Driftskostnaderna för ett vattenverk kunna
uppdelas i tre huvudgrupper: råvarukostnader,
energikostnader och lönekostnader. Med råvarukostnader
avses här kostnader för kemiska tillsatsmedel såsom
aluminiumsulfat, kalk, klor, aktivt kol o. d. Dessa
kostnader äro beroende av årsförbrukningens storlek
och vattenbeskaffenheten. De påverkas sålunda inte
av utnyttningsgraden.
Energikostnaderna däremot sjunka med stigande
utnyttningsgrad. Enligt de energitaxor som i
allmänhet tillämpas för industrianläggningar skola
fasta avgifter, effektavgifter och
förbrukningsavgifter betalas. Den fasta avgiften påverkas givetvis
inte av utnyttningsgraden. Effektavgiften sjunker
med stigande utnyttningsgrad, därigenom att de stora
toppeffekterna elimineras. Förbrukningsavgifterna
sjunka även ju bättre utnyttningen blir. Den
genomsnittliga uppfordringshöjden är nämligen mindre vid
jämn belastning än vid ojämn.
Belastningsvariationerna på pumpaggregaten bli också mindre.
Gränserna för maskinernas arbetsområden komma
härigenom att ligga närmare den belastning som ger högsta
verkningsgraden. Energiförbrukningen per m3
uppfordrad vattenmängd minskar. I exceptionella fall
kan denna minskning bli rätt avsevärd. I staden
Albion, Indiana, konstaterade man en nedgång i
energiförbrukningen från 0,SO till 0,25 kWh/m3 efter
uppförandet av en högreservoar. De besparingar i
energikostnaderna som på detta sätt uppstodo,
betalade reservoaren på 15 à 16 år.
Vad slutligen lönekostnaderna beträffar sjunka
även dessa med stigande utnyttningsgrad. Vid låg
utnyttningsgrad blir vattenverket stort, och täta
omställningar av maskiner, filterregulatorer m. m.
erfordras. Med stigande utnyttningsgrad minskar
vattenverket i storlek och blir mera lättskött, därigenom
att antalet omställningar minskar. Härmed följer
minskad personal och reducerade lönekostnader.
För att få en riktig uppfattning om nyttan av
reservoarerna bör man alltså till de tidigare beräknade
värdena lägga kapitaliserade värdet av nedgången i
underhålls- och driftskostnaderna. Man bör även
taga hänsyn till denna vinst vid bestämmande av den
ekonomiska reservoarvolymen. Den kommer
härigenom att öka.
Enligt tyska författare böra reservoarerna placeras
i förbrukningsområdets tyngdpunkt. I den
amerikanska litteraturen användes med förkärlek ett speciellt
uttryck i detta sammanhang. Reservoarerna skola
placeras "at strategic points". Har man i minnet att
reservoarernas huvuduppgift är att öka
utnyttningsgraden hos övriga delar av anläggningen, får man
ett fastare grepp även på denna del av problemet.
Placerar man t. e. reservoarvolymen ute vid
vattenverket, ökas utnyttningsgraden endast hos
renings-och uppfordringsverk men ej hos tillförselledningar
och huvudrörnät. Ju närmare förbrukningsorten
reservoaren förlägges desto större del av
tillförselledningen blir delaktig av den förbättrade utnyttningen.
Förflyttar man reservoaren in i huvudrörnätet, bli
delar av detta också bättre utnyttjade. Det är
givetvis de svagaste delarna som i första hand skola
förstärkas. Man kan alltså söka sig fram till de
strategiska punkterna. Först och främst måste man
givetvis göra en inventering av med hänsyn till topografi
70
23 aug. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
