- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
71

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

och tomtpris användbara reservoarlägen. Av dessa
väljer man sedan det som ligger närmast den
strategiska punkten.

Sammanfattning.

Reservoarernas huvuduppgift är att öka
utnytt-ningsgraden hos övriga delar av anläggningen. Man
vinner härigenom avsevärt minskade
anläggningskostnader för vattenledningsverket i dess helhet.
Därutöver vinner man minskade underhålls- och
driftskostnader’ samt större trygghet vid tillfälliga
driftsstörningar.

En viss reservoarvolym, den ekonomiska
reservoarvolymen, ger minimum av kostnader. Bestämmande
för denna är i första hand förbrukningens växlingar.
Ur förbrukningens växlingar under dygnet och under
året kan sambandet mellan reservoarvolym och
ut-nyttningsgrad härledas. En stegring i förbrukningen
från år till år medför en höjning av den ekonomiska
reservoarvolymen, därigenom att reservoarerna inte
måste byggas omedelbart utan först efterhand som
förbrukningen tilltar. Man gör härigenom
räntevinster. Räntevinsterna bli större, ju kraftigare
förbrukningen stegras. Har man gjort ett felaktigt
antagande beträffande den framtida
förbrukningsutvecklingen, kan man genom att utbygga
reservoarerna efter den verkliga förbrukningskurvan delvis
motverka konsekvenserna av misstaget.

I andra hand är förhållandet mellan
anläggningskostnaderna för å ena sidan renings- och
uppfordringsverk samt ledningar och å andra sidan
vattenreservoarer avgörande för storleken av den
ekonomiska reservoarvolymen. Höga anläggningskostna-

der för vattenverk och ledningar samt låga
anläggningskostnader för reservoarer verka höjande på den
ekonomiska reservoarvolymen. Ju större anspråk
man har på renvattnets kvalitet dess dyrare blir
reningsverket i anläggning. Använder man
långsamfilter för avlägsnandet av lukt och smak ur vattnet,
får man större anläggningskostnader för
reningsverket än om man använder aktivt kol. På samma
gång ökar man den ekonomiska reservoarvolymen.
Ligger vattenverket långt ifrån förbrukningsorten och
är bebyggelsen gles, får man stora ledningskostnader
och stor ekonomisk reservoarvolym.

Slutligen spela också underhålls- och
driftskostnaderna en viss roll för storleken av den ekonomiska
.reservoarvolymen. Särskilt beaktansvärd är taxan
för den elektriska kraften. Är den så beskaffad att
effektavgiften är hög och energiavgiften låg, vilket
ofta brukar vara fallet, bidrager den till att höja den
ekonomiska reservoarvolymen. En hög effektavgift
och en låg energiavgift är helt enkelt ett uttryck för
kraftleverantörens önskan, att kraftförbrukaren skall
hålla uppe utnyttningsgraden på sin anläggning.
Därigenom förbättras också utnyttningsgraden på
kraftleverantörens anläggning.

Reservoaren är alltså inte något nödvändigt ont
utan ett medel, genom vilket kostnaderna för
anläggning och drift av ett vattenledningsverk kunna
nedbringas till ett minimum. Dess betydelse får ej
underskattas. Man kan därför oreserverat instämma
med den amerikanske författare som kallade
reservoaren för vattenledningsverkets ryggrad (–—

this elevated storage is the real backbone of the water
works system).

Byggnadsyrkesskolan i Stockholm 1844—1941

Byggnadsyrkesskolans vid Tekniska skolan i
Stockholm upphörande 1941 29/4 avslutar en nära 100-årig
epok i byggnadsteknisk utbildning, som är väl värd en
honnör. Ty eleverna från detta läroverk ha gjort
betydliga insatser, framför allt i husbyggande men även pä
andra byggnadsområden, ja t. o. m. inom
flottledstek-niken. Vi tillåta oss därför återge valda delar ur rektor
Dag Melins tal vid avslutningshögtidligheten.

År 1844 öppnades på enskilt initiativ en
"Söndagsrit-skola för hantverkare", vilken skola redan året därpå
under namn av Svenska slöjdföreningens skola övertogs
av den för detta ändamål bildade föreningen. I
samband med att skolan år 1860 ställdes under statlig
ledning, ändrades namnet till Slöjdskolan i Stockholm. I
denna skola meddelades i såväl dag- som aftonskola
undervisning i, som det heter i stadgarna, "ämnen för
utövare av de industriella yrkena". En viss avgränsning
skedde mellan den rent tekniska och den
konstindustriella undervisningen. I kursplanerna för de tekniska
linjerna upptogos bl. a. undervisning i matematik,
geometrisk konstruktionsritning, maskinlära med
konstruktionsritning, byggnadslära med konstruktionsritning
samt naturlära med allmän varukännedom.

År 1878 erhöll Tekniska skolan i huvudsak sin
nuvarande form och organiserades på 4 skolor, nämligen: en
teknisk afton- och söndagsskola, en teknisk skola för
kvinnliga lärjungar, en högre konstindustrien skola
samt en byggnadsyrkesskola. Under byggnadsyrkessko-

lans första år pågick undervisningen endast under 18
läsveckor, från 19 nov. till 7 april. Lärotiden var liksom
nu 3 år. Samtidigt med att maskinyrkesskolan kom till
1890, bestämdes läsårets längd för båda skolorna att
omfatta tiden från 1 nov. till 30 april, vilka tider
sedermera bibehållits.

Läroämnena ha i stort sett varit desamma under hela
den tid skolorna bestått, även om undervisningen inom
de olika ämnena anpassat sig efter tidens krav.

I såväl byggnads- som maskinyrkesskolan har
undervisning meddelats i följande allmäntekniska ämnen:
geometrisk konstruktionsritning, frihands- och
orna-mentsteckning, uppsatsskrivning, bokföring, aritmetik,
algebra, geometri, fältmätning, fysik och kemi. Under
viss tid har även funnits undervisning i byggnads- och
fabrikshygien. I byggnadsyrkesskolan har dessutom
undervisats i byggnadskonstruktionslära med ritning,
byggnadsritning med formlära, kostnadsförslags upprättande
samt byggnadsmekanik.

Uppläggningen av undervisningen har gjorts efter
mönster från Tekniska högskolan och ej efter
elementarskolornas mönster. Liksom undervisningen vid
Tekniska högskolan handhaves av professor med hjälp av
assistenter, skötes undervisningen vid Tekniska skolan
av överlärare med hjälp av underlärare. Undervisningen
meddelas genom föredrag samt genom förhör och
övningar. I stället för läroböcker ha i de flesta fall
använts av lärarna utarbetade, för skolan lämpade kom-

23 aug. 1941

71

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941v/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free