Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Efter förslag av två avdelningsmedlemmar och på
tillstyrkan av styrelsen invaldes i avdelningen
bergsingenjören Harald Hermodsson, Uppsala, och
majoren (fort.) Kjell Magnell, Djursholm.
I avdelningen inträdde genom egen anmälan följande
civilingenjörer:
Sigvard Areskoug
Allan Brandt
Birger Danielsson
Yngve Hessel
Bertil Liljeqvist
Hans Nordell
Walter Seger
Arne Troedsson.
Till avdelningens kännedom meddelade ordf. följande:
Kommittén ’för granskning av Principbetänkande i
trafiksäkerhetsfrågan, i vilken avdelningen
representerats av major Knut Kinch och civilingenjör Nils Lidvall,
har avslutat sitt arbete och uppgjort förslag till yttrande,
vilket även godkänts och expedierats.
På anhållan av 1940 års sakkunniga för den högre
tekniska undervisningen har föreningens särskilda
avdelningar utsett representanter för att med de
sakkunniga överlägga angående undervisningsfrågor och
läroplaner vid de tekniska högskolorna. Som representanter
för VY har styrelsen utsett överingenjör G.
Chatillon-Winbergh, civilingenjör Å. Grauers, överingenjör N. von
Matern, kapten T. Lindblad och civilingenjör G. Richert.
Med anledning av remiss till föreningen av förslag
till ändring av vissa delar i lagen av fastighetsbildning
i stad (mätningsmannakompetens) har en kommitté,
bestående av civilingenjör Sven Bergström, stadsingenjör
F. Ekström och civilingenjör C. R. Långström, granskat
detta och uppgjort förslag till yttrande, vilket godkänts
och expedierats (TT vv 1941/4).
Såsom cirkulärskrivelser har till föreningen inkommit
inbjudan om deltagande i Hernömässan i Härnösand och
i Skånska dagbladets utställning Bygge och Bostad i
Malmö.
Förste föredragshållare var gatudirektör David Änger,
som med hjälp av ljusbilder talade om Avloppsväsendet
i Stockholm, kort redogörelse för avloppsnätets uppkomst
och utveckling. Föredragshållaren beskrev den
historiska utvecklingen ända sedan Gustav Vasas tid.
Sålunda bars för endast 100 år sedan latriner i tunnor
genom stadens gator till uppsamlingsplatserna, varav en
låg på Norrmalmstorg. Sedan det nya reningsverket
blivit helt färdigt, kommer huvudsakliga delen av
avloppsvattnet att samlas i avskärande ledningar och
pumpas ut till Henriksdal, där det renas. Det renade
vattnet släppes ut i Strömmen, under det att slammet
föres till rötkammare, där det får ruttna under avgivande
av metangas. Det utruttnade slammet kan med fördel
användas som gödningsämne. Efter ett par år, då det
nuvarande bottenslammet i hamnen ruttnat färdigt,
beräknas strömmens vatten bli så bra, att staden för
gatuspolningen då troligen kommer att använda detta
vatten.
Andre föredragshållaren, byråingenjör Bbik Kempe,
redogjorde, ävenledes med ljusbilder, för
Reningsanläggningen vid Henriksdal, dess konstruktion och
verkningssätt.
Anläggningen är dimensionerad för en folkmängd av
518 000 personer eller 143 000 m3 avloppsvatten per dygn.
Vid stark nederbörd går en del av vattnet över
bräddavlopp direkt ut i Strömmen. Den del av reningsverket,
som avser vattnets rening, är förlagd i tunnlar i berget,
under det att rötkamrarna äro nedsprängda från bergets
överyta. Dimensionerna framgå av följande
sifferuppgifter: de fyra avsättningsbassängerna ha vardera en
längd av 60 m, bredd 10 m och djup 3,5 m, de två
rötkamrarna rymma vardera 5 000 m3 och ha en diameter
av 22 m, medan efterrötkanimaren, ävenledes rymmande
5 000 m3, har en diameter av 24 m samt är försedd med
en gasklocka på 2 000 m3. Den utvecklade gasen,
metangas och koldioxid, beräknas uppgå till 10 000 m3/dygn.
För automobildrift kommer 4 500 m3 ren metangas per
dygn att levereras, huvudsakligen till gatukontorets och
Stockholms spårvägars bilpark.
Efter föredraget tågade församlingen en trappa ned
och intog middag.
Efter middagen redogjorde överingenjör Gunnar
Ekwall för Byggnadsarbetenas bedrivande och visade
därvid främst sprängningsarbetena. Sammanlagt ha i
tunnlar 90 000 m3 berg bortsprängts och 17 000 m3 betong
gjutits.
Senare visade stadsträdgårdsmästaren arkitekt Holger
Blom en livligt uppskattad färgfilm med kåserande
anförande om Stockholms parkverksamhet.
Erling Reinius.
Böcker
Teknisk studiehandbok av NKI-skolan, 25 X 18 cm,
160 s, 38 bilder, Stockholm 1940.
Att efter en lång dag i förvärvsarbete sätta sig på
skolbänken är ett kraftprov. Lägger man därtill, att
lektionerna endast ske per post, ofta i många år, tyder
viljan till ökad utbildning på god framåtanda.
Lyckligtvis finnas numera goda möjligheter att
skänka fritiden ett framtidsvärde. Sålunda har
NKI-skolan mer än andra motsvarande institut lagt an på den
tekniska undervisningen och detta mycket
framgångsrikt. En mångfald kurser ha, under ledning av rektorn
för de tekniska fackavdelningarna, civilingenjör C. A.
Strömberg, utarbetats av ett 70-tal fackmän, bland vilka
märkas 10 hus-, väg- och vattenbyggare.
Det finns mycket att välja på, och man kan planlägga
utbildningen för snart sagt varje behov. Det går sålunda
att begränsa sig till ett fåtal ämnen, men möjligheter stå
till buds att förvärva teoretisk utbildning till förman, verk-,
väg-, schakt- och byggmästare, ja t. o. m. till ingenjör.
Kurserna förefalla ändamålsenliga samt omarbetas
och vidgas oavbrutet, så att man kan ej klaga på stela
skolplaner. Trycksakerna äro moderna.
Den ungdom, som fullföljer sina studier vid NKI-skolan,
är väl värd att ta vara på som medarbetare. R S
Bergsbrukets rätt till dammbyggnader och
vattenmagasin av Olof Håkansson, 24,5 X 16,5 cm, 31 s,
Jernkontorets gruvbyrås medd. XIV, Uppsala 1941.
Förf., vilken är förtrogen med jord-, vatten- och
gruv-rätt, gör vattenbyggarna en tjänst med denna utredning,
ty den klargör några begrepp, vilka ofta vålla bry.
Det gäller både äldre och nya vattenlagar.
Servituts-och äganderätt behandlas, varvid vattenverk å annans
grund och dolda rättigheter uppmärksammas. Även
urminnes hävd utredes. För att enligt den nya
vattenlagen trygga anläggningarnas fortvaro har man ju att
välja på laglighetsprövning och vattenboksinskrivning
och förf. tillråder ägare av äldre vattenverk att ordna
därmed snarast.
Referenten tillåter sig påpeka att 1925 var det
Mellanbygdens vattendomstol som ansvarade för Ljusnan
(s. 26) och att det även ur vattenrättsteknisk synpunkt
är en avsevärd skillnad på "nyttja" och "utnyttja". Man
frågar sig vidare, om vattenöverdomstolen läst
professor Wellanders "Riktig svenska" mellan de refererade
utslagen å s. 25 och 28. Vad fixpunkter betyda för
rättssäkerheten får man en god påminnelse å s. 27.
Slutligen undras, när få vi en regering, som vågar ta itu
med 1895 års numera verklighetsfrämmande lag om fast
egendom, vilken redan vid sekelskiftet passerades av
den tekniska utvecklingen. R S
Carl H. Björk
Bengt Danielson
Sven Gustafsson
Mejse Jacobsson
Lennart Lorentzon
Gunnar Ryhre
Sten M:son Ståhl
74
23 aug. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
