Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
rymme. Kanalerna skola gå skilda från varandra tills
de över yttertaket sammandragas", fast i en annan
bestämmelse står det: "Skorsten för
utsugningskanaler skall i areal motsvara de kanaler, som indragas i
densamma."
P. Då får man dra in dem i samma
skorstens-kanal då?
O. Ja — nej — det beror på hur man tolkar det.
I varje fall skall det vara särskild evakuering i
pannrum.
P. Ja men just det ansågs olämpligt i X-stad, för
att antingen fungerar evakueringen, och då blir det
sämre drag i pannan eller också är det baksug, och
då gör ju evakueringen ingen nytta.
O. Det hjälps inte. Här i Grönköping råder
speciella förhållanden.
P. Ja, jag märker det.
Ovan relaterade fall av olika eller oklara
bestämmelser i byggnadsordningarna äro hopplockade från
skilda platser. Varje stad föreskriver sina "speciella"
bestämmelser och fastän olikheterna ofta inte väcka
opposition, kunna de i många fall förorsaka ökade
byggnadskostnader genom olämpliga
måttbestämmelser och genom svårigheter med ritningar,
arbetsledning och materialanskaffning.
I K. maj:ts nyligen framlagda proposition nr 251
rörande åtgärder för främjande av ökad
bostadsproduktion m. m. säger chefen för socialdepartementet:
"Innan jag lämnar detta område vill jag emellertid
— med instämmande av vad Svenska stadsförbundet
och Svenska teknologföreningen härutinnan anfört —
framhålla vikten av att byggnadsordningarna bli
föremål för en allmän granskning i syfte att
åstadkomma ett billigare byggnadssätt. Med hänsyn till
den snabba tekniska utveckling som skett ifråga om
byggnadskonstruktioner har man enligt mitt
förmenande goda skäl att hoppas att ännu åtskilligt står
att vinna på detta område. I den mån formella
hinder resa sig mot kostnadsbesparande byggnadssätt
böra dessa undanröjas, och detta gäller såväl om
hindren förefinnas i byggnadsstadgan som i de lokala
byggnadsordningarna."
I nu gällande stadsplanelag, som fastställdes 1931,
givas inga föreskrifter om byggnads ordnande, men
vissa generella bestämmelser om byggnads yttre och
inre anordnande ha upptagits i byggnadsstadgan för
rikets städer, som fastställdes av K. maj:t 1931.
I § 1 av stadgan säges: "För stad skall finnas
byggnadsordning, upptagande de bestämmelser, som
utöver vad i allmän lag eller denna stadga eller eljest
i vederbörlig ordning föreskrivits, äro erforderliga för
ordnande av stadens byggnadsväsen."
Till ledning för städerna vid uppgörandet av
byggnadsordning har av Byggnadsstyrelsen utarbetats
"Normalförslag till byggnadsordningar m. m." vilka
utgivits såsom statens offentliga utredningar 1932:
6—9.
I samband med riksdagens behandling av
byggnadsstadgan vid dennas antagande år 1931
hemställdes i en motion bl. a. att i stadgan eller åtminstone
i motiven tydligt uttalades, att byggnadsordning även
finge inrymma skärpning av stadgans grundsatser
eller att stadgan förtydligades med uttrycklig
föreskrift att så ej finge ske.
Med anledning av motionen framhöll vederbörande
utskott att av stadgans § 1 framginge, att
byggnadsordning finge innehålla bestämmelser i ämnen, som
antingen genom uttrycklig föreskrift i stadgan skulle
upptagas i byggnadsordning eller som eljest tarvade
reglering. Klart vore emellertid, framhöll utskottet
vidare, att byggnadsordning icke finge innehålla
bestämmelse, vare sig i skärpande eller lindrande
riktning, som vore mot stadgan stridande. Såsom
exempel på ändringar nämnde utskottet, att stadgans
formulering ej avsåge att utesluta, att en stad, som
önskar att i sin byggnadsordning få införd föreskrift
om att boningsrums golv skall ligga minst 40 cm över
markens yta, far denna föreskrift fastställd, oaktat
stadgan föreskriver 30 cm som minsta mått. (Denna
måttvariation torde ha föranletts av tanken på
snödjupet på olika platser i landet och därmed har
anvisning givits om vilka lokala variationer i
byggnadsordningarna som kunna anses befogade).
Såsom ledande grundsats uttalade föredragande
departementschefen vid byggnadsstadgeförslagets
framläggande, att bestämmelser av mera allmängiltig art
upptagits i stadgan, under det att föreskrifter av
lokal karaktär ävensom de rent byggnadstekniska
detaljbestämmelserna hade sin rätta plats i
byggnadsordningarna.
De flesta städer ha numera fått byggnadsordningar
fastställda och utan undantag bygga dessa på
Normalförslaget. Emellertid ger en undersökning vid
handen, att icke någon stad helt följer
Normalförslaget och att avvikelser förekomma från än den ena, än
den andra bestämmelsen.
Det synes ha varit en prestigesak för
byggnadsordningarnas upphovsmän att ändra på åtminstone
någon detalj av Normalförslagets bestämmelser och
uppställning. Mellan de olika byggnadsordningarna
förekomma avvikelser i en omfattning, som icke är
av behovet påkallad, och i många fall förekomma
bestämmelser, som äro mot varandra stridande. Men
även om "speciella förhållanden" skulle kunnat
motivera en ändring av siffror eller text i förhållande till
Normalförslaget, finnes i varje fall inget skäl för den
omstuvning av ordningen mellan de olika
paragraferna som i vissa fall vidtagits.
Utom att mått och föreskrifter variera godtyckligt
gäller, att bestämmelserna många gånger äro svåra
att tolka. Dessutom är tillämpningen av
bestämmelserna minst sagt varierande. För vissa detaljer saknas
i några städer bestämmelser överhuvudtaget. Det är
dock att förmoda, att resp. byggnadsnämnd i dylika
fall i den mån sakförhållandet alls kontrolleras följer
någon viss praxis.
Att göra en fullständig undersökning av hithörande
förhållanden, påvisa vad som är motstridigt eller
olämpligt och utröna vad som med hänsyn till
byggnadstekniska förhållanden m. m. är lämpligt, har icke
nu varit möjligt men skulle otvivelaktigt kunna
medföra betydande vinster, icke minst då det gäller att
minska byggnadskostnaderna genom
standardiserings-åtgärder.
I det följande redogöres för en undersökning av
byggnadsordningar för 85 orter, som behandlats med
hänsyn till fem för byggnadsverksamheten
betydelsefulla detaljprogram, nämligen
1. våningshöjder m. m.
2. invändiga trappor ni. m.
3. rökrör m. m.
78
27 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
