Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
5. Garagebestänimelser in. m.
För garagebestämmelse finnes ett särskilt
normalförslag, vari skiljes på garage för en bil och garage
för flera bilar. Här behandlas enbart garage för en
bil, varom i § 2 mom. a säges:
"Om dylikt garage inrättas i byggnad, som i övrigt
inrymmer bostadslägenhet etc., skola garagets
väggar och tak vara åtminstone brandhärdigt beklädda
och så utförda, att gaser från garaget ej kunna
intränga i andra lokaler."
Många städer ha för här avsett garage intagit
sådana bestämmelser, som i Normalförslaget hänföras
till garage för flera bilar. Detta gäller t. e.
bensin-avskiljare, fönster av brandhärdig glaskonstruktion
samt ventilation.
Enligt Normalförslaget skola väggar och tak vara
brandhärdigt beklädda vilket följes av 11 städer. I
Stockholm och 53 andra städer föreskrives
flamskyd-dande beklädnad på väggar och i 50 städer i tak. I 5
städer fordras brandsäkert bjälklag över garage.
Med ledning av tabellen kan en jämförelse göras
mellan de krav på brandsäkerhet, som de olika
städerna sätta på källarlokaler med eldstad. Om dessa
bestämmelser jämföras med vad som fordras för tak i
garage, visar det sig, att en viss inkonsekvens råder
mellan vilka krav som äro strängast.
Bestämmelsen om att gaser ej få kunna intränga i
andra lokaler tolkas på vissa platser så, att dörr
till-låtes, om den göres tättslutande, vilket på några håll
kompletteras med att dörren skall vara
självstängande samt försedd med flamskyddande eller brandhärdig
beklädnad eller plåtbeklädnad. I ett fall skall
tröskeln vara 15 cm hög. Dörr tillåtes ej i 11
städer.
Golvbrunn skall vara försedd med bensinavskiljare
i 10 städer. I en stad utfärdar byggnadsnämnden
från fall till fall föreskrifter för utförandet.
Utöver ovannämnda fem detaljproblem, där
jämförelser gjorts mellan olika städer, må nämnas
ytterligare några speciella bestämmelser, som i vissa fall
icke återfinnas i tryck utan endast tillämpas enligt
praxis:
En stad fordrar, att alla 2-våningshus av trä skola
reveteras.
En stad fordrar för trähus 3" plank i alla
ytterväggar.
En stad fordrar, att i rum med eldstad innerväggar
av trä skola rappas på båda sidor med kalkbruk.
En stad föreskriver, att inre väggytor med
undantag för garderobs- och skafferiutrymmen samt
vindskontor skola förses med åtminstone flamskyddande
beklädnad. Samma stad fordrar även flamskyddande
beklädnad på inre takytor. I sistnämnda avseende
har byggnadsnämnden rätt att medgiva undantag,
däremot ej ifråga om väggytor.
En stad fordrar isolering med blyplåt i badrum.
För samtliga ovan behandlade byggnadsordningar
gäller, att byggnadsnämnden har möjlighet att
medgiva vissa lättnader, varjämte förekommer, att
byggnadsnämnden icke håller på att vissa bestämmelser
tillämpas. Men det har även visat sig, att
skärpningar utöver byggnadsordningen fordrats. Praxis avviker
sålunda i flera fall från byggnadsordningen. De här
behandlade problemen äro för övrigt endast en del
av dem, där lokala föreskrifter på ett godtyckligt sätt,
avvika från Normalförslaget.
I § 3 av Normalförslaget angivas de allmänna
förutsättningarna för undantag från en byggnadsordnings
bestämmelser:
"Från föreskrifterna i denna byggnadsordning må
Konungens befallningshavande på framställning av
byggnadsnämnden medgiva undantag, då lokala
förhållanden eller andra viktiga omständigheter göra
sådant önskvärt, dock allenast där sådant icke strider
mot byggnadsstadgan eller eljest gällande
författningar samt utan våda eller annans förnärmande kan
ske."
"Den Konungens befallningshavande här ovan
tillerkända befogenhet torde i det fall kunna överlåtas
på byggnadsnämnden, att nämnden till sitt förfogande
har sakkunnigt biträde med stadsarkitekts
kvalifikationer."
Begäran om dispens från en bestämmelse kan vara
tänkbar om man när ett bygge sätts igång under hand
förvissat sig om att den tillstyrkes och behandlas
snabbt. Men i de flesta fall medger icke tiden några
långvariga förhandlingar utan byggherren finner sig
hellre i en olämplig bestämmelse än han tar risken av
skriverier och tidsförlust, som i händelse av ett
överklagande kan ta flera år. Som exempel kan nämnas
ett ventilationsärende där en stad är ensam om att
tillämpa ett visst system. Vederbörande tjänsteman
meddelande vid en underhandsförfrågan sommaren
1938 att dispens kunde beviljas men var sedan i
byggnadsnämnden den direkta anledningen till att
dispens-ansökan avslogs. Ärendet överklagades och ligger
f. n. hos Konungen. Husbygget har givetvis hunnit
avslutas under tiden.
Genom överklagande har i vissa fall prejudikat
vunnits på att en eller annan bestämmelse icke är
hållbar. Dylika prejudikat behöva emellertid icke
medföra någon ändring i byggnadsordningen och nå icke
alltid till allmänhetens kännedom.
Byggnadsordning för en ort fastställes av
länsstyrelsen. I avvaktan på den här nedan ifrågasatta
centraliseringen av behandlingen av byggnadsordningarna
är det önskvärt att i varje fall sådana allmänna
anvisningar utfärdas, att länsstyrelserna i fortsättningen
övervaka, att ytterligare splittring ifråga om
byggnadsordningarnas detaljbestämmelser undvikas när
det gäller nya byggnadsordningar.
Hur stor besparing en elementär enhetlighet av
byggnadsordningarnas bestämmelser skulle medföra
för byggnadsväsendet är svårt att ånge, men det
skulle i varje fall vara ett kraftigt bidrag till den
byggnadsindustriens rationalisering, som allmänt
efterlyses, senast i Byggnadskostnadssakkunnigas
betänkande. I Svenska teknologföreningens yttrande
häröver säges bl. a. att Normalbyggnadsordningen bör
omarbetas, varefter bör tillses, att den tillämpas så
enhetligt som möjligt i hela landet.
Den stagnation som inträtt på byggnadsmarknaden
synes också vara ett lämpligt tillfälle att angripa
detta problem, icke minst med hänsyn till att
arbetsbördan på många håll lättats, så att tid finnes för
behandling av denna fråga.
Den allmänna tekniskt-ekonomiska principen, att
en konstruktion skall göras jämnstark, har det icke
tagits tillräcklig hänsyn till i byggnadsordningarna,
där enstaka föreskrifter äro uppenbart överdrivna och
84
28 juni 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
