Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
KTH. 50- till 40-åringarne beteckna en tillbakagång,
möjligen sammanhängande med det första världskriget.
Därefter märkes en kraftig stegring fram till
förenings-och avdelningsjubileerna 1936—38 med 28-åringarna som
de talrikaste. Följer så snabbt avtagande.
Tab. 3. Arbetsplats.
Sverige
i,.„„ l.tsj™. invånare ledamöter
huvudstader: 1941 ,/t st % st %
Stockholm m. m. . . 746 434 592 84
Göteborg m. m. ... 321 890 66 9
Malmö ......................155 499 51 7 709 70
S: a 709 100
större städer:
Norrköping ............70 907 20
Hälsingborg ..........62 339 5
Örebro ......................48 813 10
Borås ......................48 286 9
Eskilstuna ..............40 592 3
Gävle ........................39 738 11
Västerås ..................38 744 12
Uppsala ..................38 655 7
Linköping ..............38 464 6
Jönköping ................36 279 5
S:a 88 88 9
övriga städer ................................................143 14
städer ............. 2 388 273 940 95 940 (93)
landsbygd .......... 3 982 676 54 5 54 5
S:a 6 370 949 994 100
Utlandet
Europa ..........................................11
Amerika ........................................6
Asien ......................................2 19 2
S:a 1013 100
Tab. 3 visar huru svårt det är att få till stånd en
riksförening (jfr TTvv 1938, h. 5, s. 61, 1940, h. 5, s. 75)
och att flykten från landsbygden blir allt mera
utpräglad: 1938 7 ’%, 1940 6 % och nu endast 5 :%.
Stock-holmsinflyttandet är praktiskt taget oförändrat (ca
60 %). Åtgärder måste vidtagas för ökad anslutning av
kamraterna utanför stadsgränserna.
Tab. lf. Anställning.
st % at %
företagare ..............................................126 12
löntagare hos
enskilda ....................... 29 3
aktiebolag ..................... 334 41
kommuner ..................... 206 25
staten ......................... 252 31 821 81
oredovisade ............................................................66 7
1 013 100
Tab. 5. Verksamhet.
st %
väg-, vattenbyggnad ............................................229 23
hus ..........................................................................118 12
vägar, gator ..........................................................117 11
vattenkraft ............................................................81 8
järn-, spårvägar ..................................................80 8
industri ..................................................................64 6
hamnar, farleder ................................................58 6
kommunalteknik ................................................53 5
vattenbyggnad ....................................................41 4
vatten-, avloppsledningar ................................31 3
stadsplaner, mätning ........................................28 3
broar ......................................................................19 2
kulturteknik ........................................................12 1
oredovisad verksamhet ......................................82 8
1013 100
Tab. lf meddelar, huru fåtalig företagarnes
oumbärliga skara är (12 ;%) och huru omfattande den allmänna
tjänsten är (56 %). Man må hoppas att detta även
kommer att medföra ökat ingenjörsinflytande i
samhället.
Slutligen får man i tab. 5 en antydan om
verksamhetens art. Om primäruppgifterna i matrikeln ej vore så
ofullständiga, skulle sannolikt ganska stora justeringar
uppstå. Sålunda skulle gruppen "väg- och
vattenbyggnad" nästan försvinna och fördelas på de övriga.
Anmärkningsvärt är att endast 12 % ägna sig åt
husbyggnad. Man frågar sig vidare med bekymmer, om de
8 % "oredovisad verksamhet" betyder arbetslöshet.
Ledamotsförteckning 111 m februari 1941 av Svenska
teknologföreningen, 21 X 15 cm, 248 s., Sthlm 1941, 3: 50
kr.
Ii S
Utredningar
Ortografiska principfrågor. Vid nästan varje
korrekturläsning återkomma vissa ortografiska
principfrågor, rörande vilka förbistring synes råda. Frågorna äro
väl bagatellartade, men det synes ändock vara nyttigt att
upptaga dem för att därigenom om möjligt bidraga till att
åstadkomma en för oss passande normering.
I anglosachsiska länder skiljas heltal och decimaler
från varandra genom en decimal point. I de flesta
övriga länder och även hos oss användes decimalkomma.
I anslutning härtill har i de anglosachsiska länderna
utbildats bruket att skilja tusentalssiffran från
hundratalssiffran genom komma, under det att i Sverige,
särskilt beträffande penningbelopp, en punkt begagnas för
detta ändamål. Enligt de tyska Din-normerna (Din 1302,
Din 1350) skall vid gruppindelning av större tal varken
komma eller punkt utan mellanrum begagnas.
Sistnämnda bruk synes vara att föredraga utom i fråga om
penningbelopp (se nedan).
Lika oegentligt, som det i anglosachsiska länder är
att använda ett komma såsom decimal point, måste det
hos oss anses vara att begagna punkt, kolon eller något
annat tecken i stället för decimalkomma. Ändock
förekommer sådan osed i stor utsträckning hos oss. I
översättningar från engelska och i handelsbruk finner man
ofta, att decimalpunkt begagnas. Kolon användes för att
skilja kronor från ören: 3: 25. Detta kolon torde
ursprungligen ha utgjort en förkortning för kronor,
liksom för många andra äldre svenska förkortningar inuti
ord, d:r för dofcfor, maj:t för majesiät, 10: 3 i lagtext
för 10 kap. 3 Att däremot skriva kr1 3: 05, som nu
blivit brukligt, är oegentligt. Eftersom det i vårt land
antagna decimaltecknet är ett decimalkomma och icke
ett decimalkolon, måste det korrekta sättet att teckna
nämnda penningbelopp vara antingen 3 kr1 5 öre, 3: 05
eller kr1 3,05. Det första beteckningssättet är för långt,
det andra kan ibland missförstås. Det tredje
beteckningssättet är både korrekt, kort och klart och borde,
om något skall göras till norm, föredragas. Invändas
kan möjligen, att sorten (kr) utskrives före beloppet
(3,05) och icke, som beträffande övriga sorter är
brukligt, efter beloppet. I fråga om penningbelopp är det
dock av betydelse att sorten skrives före beloppet, för att
siffror icke skola kunna tillfogas beloppet. Av samma
anledning är det motiverat att i fråga om penningbelopp
insätta punkt i de ovannämnda mellanrummen efter
tusentals- och milliontalssiffrorna.
i Obs kr utan punkt ty r är sista bokstaven i kronor och
då förkortningen innehåller sista bokstaven skrives i
Sverige icke punkt därefter.
90
28 juni 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
