Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
därvid vara kontinuerlig och hastigheten får icke
överstiga i medeltal 6—7 m/d. Dessa värden äro som
synes just 2—3 ggr så stora som de i det föregående
angivna. Imhoff uppger en belastning av 5 p/m3
(personer per kubikmeter), vilket — under
förutsättning av tillräcklig försedimentering — motsvarar ca
175 g BS/m3.d, dvs ungefär detsamma som det
amerikanska värdet.
Uppgifterna om den belastning som kan tillåtas för
högbelastade droppbäddar variera mera. I allmänhet
uppges den kunna uppgå till ca 1 kg BS/m3.d. Imhoff
uppger dock endast ca 0,7 kg BS/m3. d, motsvarande
ca 20 p/m3. Däremot tillåta de förutnämnda
bestämmelserna för staten Wisconsin en belastning av ända
till högst 1,5 kg BS/m3.d. Härvid fordras dock
samtidigt en så stor utspädning med renat avloppsvatten
(jfr i det följande om återföring), att koncentrationen
hos det tillförda avloppsvattnet vid intet tillfälle
överstiger 200 mg BS/1.
Vid regnväder kan en tillfällig överbelastning av
droppbäddar med ca 50 % tillåtas.
Återföring av renat avloppsvatten spelar en
stor roll vid högbelastade droppbäddar. Den tjänar
dels till att uppnå den för effektiv spolning
erforderliga beskickningshastigheten, dels även till att höja
reningsverkan, framför allt genom förlängning av
avloppsvattnets uppehållstid i bädden, i det att vattnet
genom återföringen tvingas att passera bädden flera
gånger. En viss biologisk ympningsverkan torde
heller icke vara utesluten.
För ernående av tillräckligt kraftig spolverkan bör
återföringen vara så stor, att beskickningen som
nämnt överstiger 10 m/d (0,4 m/h). Dessutom måste
utspädningen vara tillräcklig för uppnående av önskat
reningsresultat. Ofta blir återföringen på sà sätt
inemot 5-faldig, men man finner också uppgifter om
10-faldig, ja, 20-faldig och ännu mer. Det bör
emellertid beaktas, att utspädningen medför en icke
oväsentlig ökning av pumpningskostnaden, och det
är fördenskull ofta påkallat att undersöka, huruvida
den minskade anläggningskostnaden verkligen
uppväger denna ökning av driftkostnaden.
Återföringen kan ske på olika sätt. Det vanligaste
torde vara att utflödet från klarbassängerna återföres
till droppbäddens tillopp. Ibland återföres
droppbäddens utflöde utan klarning till tilloppet. Slutligen
förekommer det även att återföringen sker från
klarbassängens slamutlopp, antingen till droppbädden
eller rentav till försedimenteringsbassängen. Själva
regleringen av den återförda vattenmängden kan ske
medelst venturimätare, flottöranordning e. d.
Återföring av slamhaltigt vatten till droppbädden
motiveras enligt Jenks med att man därvid hos
avloppsvattnet i bädden erhåller ett högt biokemiskt
syrebehov, vilket skulle medföra en ökning av bäddens
reniiigsförmåga. Påståendet stöder sig på Phelps’
och Streeters undersökningar för vattendrag,
enligt vilka bakterieverksamheten och
syreförbrukningens intensitet äro proportionella mot det förefintliga
biokemiska syrebehovet.
De stora framsteg som tack vare de senare årens
forskningar gjorts ifråga om den biologiska reningen
i droppbäddar ha huvudsakligen kommit via
upptäckten av de högbelastade droppbäddarna. Den härige-
nom vunna ökade förståelsen för den biologiska
verksamheten och de förbättringar som därvid kunnat
göras ha emellertid till stor del kommit även de
låg-belastade droppbäddarna tillgodo och för dessa lett
till en väsentlig förbättring av både effekt och
ekonomi. Ja, fråga är om inte just de förbättrade
lågbelastade dropp bäddarna komma att
avgå med den slutliga segern, tack vare sin högre
reningseffekt, större lättskötthet, mindre ömtålighet och
lägre pumpningskostnad.
Även för lågbelastade droppbäddar tillämpas
numera konstant uppfordring dygnet runt. Man väljer
därvid en vattenmängd, som ungefärligen motsvarar
tillrinningen under maximitiden och täcker det
resterande behovet genom återpumpning av renat
avloppsvatten. Såsom förut nämnts får beskickningen
härvid icke överstiga 6—7 m/d (0,3 m/h). Baity är en
ivrig förespråkare för denna utföringsform. Han
framhöll betydelsen av en måttlig återföring, som i lämplig
grad förlänger avloppsvattnets uppehållstid i
droppbädden, och betonade att reningseffekten tycks vara
starkt beroende just av uppehållstiden.
Dropp bäddens höjd kan variera mellan 1
och 4 m. I allmänhet äro dock gränserna snävare.
Sålunda hade samtliga droppbäddar jag såg i
Amerika en höjd av mellan 6 och 8 fot, dvs 1,8—2,4 m.
Även i Europa torde en höjd av omkring 2 m vara den
vanligaste.
Bäddhöjden beror av åtskilliga faktorer, främst
luftningen och spolningen. Ju mindre bäddmaterialets
styckestorlek är, desto lägre måste bädden göras med
hänsyn till luftningen. Jenks föreslår för finkornigt
material bäddens uppdelning på två steg, vartdera om
1 in höjd. Detta blir emellertid dyrbart. I allmänhet
blir det intill en viss gräns billigare ju högre bädden
kan göras, enär kostnaden för fördelningsanordningar
och bäddbotten då blir lägre per kubikmeter
bäddvolym. Såsom tidigare nämnts bör bäddhöjden med
hänsyn till luftningen dock icke nämnvärt överstiga
2,5 m, även om materialet är grovt (50—70 mm).
Med hänsyn till spolningen måste bäddhöjden
avpassas så, att den önskade beskickningshastigheten
erhålles, dvs vid högbelastade droppbäddar minst 10 m/d
(0,4 m/h) och vid lågbelastade högst 7 m/d (0,3 m/h).
Omvänt blir alltså återpumpningsmängden beroende
även av bäddhöjden.
En övre gräns för bäddhöjden sättes jämväl av
bäddens tyngd, i det att grundläggningskostnaden
undergår en väsentlig ökning, ofta språngartad, vid
överskridandet av en viss belastning.
Till ett fullständigt reningsverk med droppbäddar
hör, såsom förut nämnts, även en anläggning för
mekanisk förrening i sedimenteringsbassänger.
Uppehållstiden i dessa bör i allmänhet uppgå till
åtminstone D/a timme. Uttryckt som ytbelastning
motsvarar detta ca 2,i0 m3/m2.h, vilket värde för övrigt
är det högsta tillåtna enligt de förut omnämnda
bestämmelserna i staten Wisconsin.
Slutligen må i detta sammanhang betonas den för
all avloppsvattenrening gällande nödvändigheten att
äga goda variationsmöj lig heter för driften.
Har man 2 droppbäddar, böra dessa kunna drivas
både parallellt och i serie, vidare bör man kunna åter-
98
27 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
