Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
r-ö: < tv.
Resultaten framgå av nedanstående uppställning,
där kvarvarande mängd arseniksyra anges i procent,
av den ursprungliga.
Bolidensalt..........65 %
Kromarsenat ... 65 %
Zinkarsenat ____55 %
Bariuinarsenat .. 20 %
kvarvarande mängd
arseniksyra
Fig. 3. Klotsarnas utseende i augusti 1940 efter rengöring.
sarna i september 1936 med nya klotsar, varav tre
voro impregnerade med sagda nya
impregneringslös-liiug, samt en oimpregnerad. Den nya
impregnerings-lösningen var liksom de tidigare 3 %-ig med
avseende å arseniksyra. Vid dess införande i virket utfälles
en blandning av krom- och zinkarsenat genom en
kemisk reaktion mellan lösningen och träsubstansen.
Samtliga klotsar upptogos i augusti 1940 och
undersöktes. De voro då övervuxna med bl. a, alger
och blåmusslor. De med olika arseniksalter behandlade
klotsarna uppvisade sinsemellan icke några påtagliga
olikheter, medan de oimpregnerade klotsarna kunde
igenkännas å sitt sönderfall. Å fig. 2 visas utseendet
av några impregnerade och oimpregnerade klotsar,
innan de togos ned från uppsättningsanordningen för
närmare undersökning.
Klotsarna togos bort från uppsättningsanordningen
och tvättades rena. Deras utseende därefter framgår
av fig 3.
Nästa steg i undersökningen var att såga itu de
upptagna klotsarna för att studera
skeppsmaskan-greppens omfattning. Det visade sig härvid att
samtliga oimpregnerade klotsar voro starkt angripna.
De bariumarsenatimpregnerade klotsarna voro också
angripna, ehuru icke så starkt som de obehandlade.
Med Bolidensalt och kromarsenat impregnerade
klot-sar voro helt intakta. (Bolidensaltet utgöres av en
blandning av zink- och kromarsenat.) De
zinkarsenat-impregnerade voro ävenledes intakta med undantag för
två enstaka angrepp i den oimpregnerade kärnveden.
Snittytorna å de avsågade klotsarna visas å fig. 4.
Då arseniksyran i samtliga de prövade medlen
utgör den huvudsakligen verksamma beståndsdelen,
analyserades de upptagna klotsarna för att utröna, i
vad mån arseniksyran hade utlakats under försöket.
Angreppen på de bariumarsenatimpregnerade
klotsarna få sin förklaring genom saltets stora utlakning.
Den lilla mängden kvarvarande arseniksyra har icke
varit tillräcklig för att giva effektivt skydd, om den
också verkat hämmande på skeppsmaskens utveckling.
Av försöken framgå att de föreningar, som
användas vid Bolidenimpregneringen, dvs. krom- och
zinkarsenaten ha sådan effektivitet och svårlöslighet,
att de trots de stora påfrestningarna äro fullt
tillförlitliga för impregnering av virke, som är utsatt för
skeppsmaskens angrepp. Med hänsyn till dess
motståndskraft mot utlakning torde Bolidensaltet intaga
en särställning som skyddsmedel mot denna
träför-störare.
De beskrivna försöken äro de första som helt
avslutats. Sedan år 1933 pågå emellertid i
Fiskebäckskil i samarbete med Kristinebergs zoologiska station
mycket omfattande undersökningar av hithörande
frågor. Liknande försök med Bolidensalt ha även
startats vid Trondheim samt på flera platser i USA.
Hittills erhållna resultat från dessa andra försök
överensstämma helt med de som uppnåtts vid
Göteborgs hamn.
Fig. 4.
Snittytor av klotsar som varit utsatta för
skeppsmaskens angrepp under 4 resp. 6 år.
Klotßar nedsonHta ur/dcr Fyra år
• .......... ** •« .y <*r» .yv »
&>t OütyarGørter-id ö oHVerf^ait
.V.» - i
Fffefsctr nedsänkta under S&x àr
23 aug. 1941
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
