Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
I en tid av politisk förvildning är det av vikt, att
fackmännen sammansluta sig starkt.
Föreningsbildandet bör därvid framgå ur så likartade förutsättningar
som möjligt. Detta gäller även YVF, vilken borde
besinna, vad filosofen på tronen, Marcus Aurelius
(121—180) yttrat: "Den som har uppnått fyrtioårsåldern
har upplevat allt som har skett och allt som kommer
att ske." Dessa visdomsord stå sig än i dag och skulle
för YVF’s vidkommande innebära, att årskurs 1931
kvarstannade i föreningen ytterligare 6 år osv.
R S
Meddelanden
"Svenska rullgardiner." I TT vv 1941 h 7 s. 108
göres en fråga rörande uttrycket "gömmes bakom
svenska rullgardiner". Under en vandring i
Weser-gebirge 1920 berättade man mig, att "hinter
schwe-dischen Gardinen sitzen" = sitta i fängelse härrör från
30-åriga krigets dagar. Mer än en gammal urkund
eller dagbok lär vittna om våra krigares sätt att skaffa
sig respekt och proviant därnere. En lustig parallell
är en barnvisa (vaggsång), "in Schwaben und am
Rhein während des dreizigjährigen Krieges gesungen:
"Bet, Kindchen, bet!
Morgen kommt der Schwed.
Morgen kommt der Oxenstern,
will das Kindlein beten lehr’n.
Bet, Kindchen, bet!"
Kanske språkmän och historiker ha annat att
till-lägga.
Algoth Olssön.
Böcker
Hur reparera otät källare? Av Svenska
cementföreningen, 23 X 15 cm, 3 s., Sthlm 1939.
Broschyren är avsedd att angiva några riktlinjer för
tätning av mindre källarutrymmen med en rumsstorlek
av ca 3 X 4 m mot utifrån inträngande vatten.
Orsaken till att en källare är otät beror vanligen på
att man icke tillfredsställande dränerat grundmurarna
utvändigt eller utfört en dålig isolering på grundens
utsidor eller att grundvattenytans höjdläge eller
dagvattnets bortledande icke beaktats.
Då det många gånger icke är möjligt att reparera
vare sig dränering eller isolering, kan reparation bliva
nödvändig att utföra inifrån källaren. Vid lokala
mindre otätheter kan källaren tätas genom putsning av
golv och väggar med cementbruk försett med
vattentätande tillsatsmedel, t. e. Tricosal eller Sika.
Vid otätheter på grund av intill ca 0,5 m för högt
vattenstånd torde det som regel vara lämpligast att
invändigt gjuta ett 10 cm tjockt skikt med vattentät
betong i blandning 1:2:3 mot såväl golv som väggar,
sedan dessa noga renborstats. Utmed väggarna uppföres det
nya betongskiktet minst 10 cm högre än högsta
grundvattennivån. För att pågjutningen på golvet skall
kunna motstå vattentrycket från undersidan anbringas 8 mm
rutnätarmering i betongskiktets överkant. Armeringen
i väggarna förankras i golvskiktets underkant samt
uppdrages i väggskiktets mitt. Omsorg nedlägges på att
skarven mellan golv och vägg blir tät. Uppgjutning
utföres mot såväl yttre som inre väggar (mellanväggar).
Observeras bör därvid att de å ömse sidor om
mellanväggarna anbragta nya betongskikten sammangjutas i
dörröppningarna så att ett sammanhängande invändigt
ytskikt erhålles. För att metoden över huvud taget
skall lyckas erfordras att betongen i pågjutningen
proportioneras för vattentäthet.
Sven Björkman.
Elementær vejledning i jernbeton, af F. Sodemann,
4: de oplag, utgivet som manuskript, 29 X 22 cm,
61 + VIII s., 73 + 5 bilder, 1 pl., Köpenhamn 1940,
7,50 kr.
Boken utgör ett välkommet tillskott till den tekniska
litteraturen för den praktiskt verksamme
betongkonstruktören. Utan att giva sig in på längre teoretiska
härledningar ger förf. en sammanställning av enkla och
snabba metoder för beräkning och dimensionering av i
praktiken ofta förekommande betongkonstruktioner,
såsom pelare, balkar, plattor o. d. Dessa metoder äro
kompletterade med kurvor och nomogram. Bland annat
återgivas av dr Nøkkentved uppställda kurvor för
beräkning av enkel- och dubbelarmerade pelare utsatta för
excentrisk belastning. Boken är även avsedd att utgöra
en förklaring och ledtråd vid användandet av de danska
järnbetongbestämmelserna och innehåller därför i
förekommande fall hänvisningar till dessa. De i boken
angivna beräkningsmetoderna äro emellertid generella och
ej fastlåsta vid dessa bestämmelser, varför den även i
Sverige bör kunna komma till god nytta.
Folke Lauriteen.
Några avnötnings- och hållfasthetsprov på betong
för beläggningsändamål, av tekn. dr Geokg Wästlund
och civiling. Sten Gedda, Byggnadstekniska försök och
utredningar nr 3, A.-b. skånska cementgjuteriet,
23 X 16 cm, 19 s., 8 bilder, Sthlm 1940.
Tryck- och böjhållfasthet samt avnötningens storlek
undersöktes för följande betongsorter.
1. vägvibrobetong 2 75 vc. 0,47.
2. gjutbetong 325 vc. 0,52 plastisk konsistens.
3. gjutbetong 300 vc. 0,52 vibroplastisk konsistens
på sandbädd med och utan pappersmellanlägg.
Avnötningen åstadkoms genom sandblästring, då
slipningsförfarandet visat sig vara för okänsligt för att
ge resultat vid kvalitetsförändring hos betongen, som
med visshet har betydelse för slitstyrkan. Vid
amerikanska sandblästringsprov har man uppnått resultat,
som visa, att denna metod är mycket känslig för
kvalitetsförändringar och sålunda tjänlig för
undersökning av nötning, även om vissa invändningar kunna
göras däremot.
Undersökningarna ha visat, att vibrobetong 2 75
genomgående gav något bättre värden än gjutbetong
325. För gjutbetong på sandbädd kunde man genom
att använda pappersmellanlägg minska
vattenåtgången, så att cementhalten kunde sänkas från 325 till 300
kg/m2, utan att provningsresultaten försämrades.
Torr lagring av betongen har givit avsevärt större
avnötning än fuktig lagring under säckar. Vid
täckning med Sisalpapp har man erhållit mindre avnötning
än vid täckning med fuktiga säckar.
Inverkan av sandens korngradering har undersökts
genom jämförande prov för varje betongtyp. Härvid
har det visat sig, att om siktkurvan håller sig inom de
gränser, som angivits i VV. stns arbetsbeskrivning för
cementbetongbeläggning, spelar graderingen ingen roll
på hållfasthet och nötning.
Erie Sundin.
Staalsortens indflydelse paa jærnbetonbjælkers
styrke og deformationer af prof. E. Suenson,
ingeniör-videnskabelige skrifter 1940/3, udgivet af Akademiet
for de tekniske videnskaper og Dansk
ingeniörfor-ening, 25 X 17 cm, 18 bilder, Gad, Köpenhamn 19 40,
4 d. kr.
23 aug. 1941
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
