Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
1) sprickor, som efter utseendet att döma förlöpa
godtyckligt över plattorna.
2) sprickor, som synbarligen uppträda regelbundet,
oberoende av undergrunden eller liknande lokala
inflytanden.
De båda grupperna kunde mycket väl särskiljas vid
en undersökning av 70 km betongbeläggning i
mellersta Tyskland. Till grupp 1 hörande sprickor
uppträdde, där det förefanns risk för ojämna sättningar,
frostskador osv., och där det kunde påvisas fel vid
arbetets utförande.
Vid undersökning av ett avsnitt, som gjutits i
februari och mars, kunde man fastställa sprickor, som
gingo vinkelrätt mot längdfogen på ett avstånd av 4,5
à 5,0 m från närmaste tvärfog. Fältens längd var 15
m och fogarna armerade med rund järn. På 10 m
långa fält kunde inga sprickor iakttagas. Dessa
sprickor kunde icke tillskrivas ojämna sättningar, ej heller
inverkan av plattändarnas nedböjning på grund av
trafik, då endast obetydlig trafik framgått över
beläggningen. Sådana sprickor bruka dessutom
uppträda 3 m från ändarna.
Sprickbildningarna synas vara att tillskriva
knäck-ningsfenomen i plattan. Vid temperaturökning
kommer plattan, vars fogar voro öppna upptill och
nedtill försedda med träinläggningar, att bliva utsatt
för en excentrisk tryckkraft. Vid åverkan av ett
hjultryck i närheten av ena fogen kommer plattan att
böjas ned under kraften och böjas upp i närheten av
andra fogen. Dessa orsaker samverka och ge upphov
till sprickbildning. En beräkningsmässig
undersökning ger vid handen, att den största uppböjningen
uppträder 4,5 m från tvärfogen. Till grupp 2
hörande sprickor torde alltså vara en följd av
knäcknings-fenomen.
Som följd härav bör, för att man skall undvika
sprickbildningar, fältlängden minskas till 10 m och
fogarna utbildas så, att de bliva verksamma under alla
förhållanden.
Sune Ewerdahl.
Zwölfjahresplan in Portugal zur landeskulturellen
erschliessung versteppter oder versumpfter
talniede-rungen av Tömce. Der Bauingenieur 1940/31/32.
Även Portugal har en flerårsplan inom
vattenbyggnadsfacket, bl. a. för att bereda sysselsättning åt
arbetslösa. Under ledning av ministern för offentliga
arbeten, förre rektorn vid tekniska högskolan i
Lissabon, Pacheco, planeras att genom flodregleringar göra
400 000 ha förtorkade eller försumpade marker
fruktbara. Inom 12 år skall % härav vara genomfört.
Man erhåller härigenom även 30,9 mill. kWh elektrisk
energi, vilket ökar Portugals tillgångar därpå med
80 % och gör kolimporten nästan överflödig.
Kostnaderna beräknas uppgå till ca 1 120 mill. excuados,
motsvarande i medeltal 10 600 exc. pr ha. Det skall
bli plats för 35 000 nya bondgårdar.
Genom vidlyftiga geologiska undersökningar har
också prövats, om man icke i vissa fall genom
pumpning av grundvatten skulle kunna få tillräckligt vatten
för odlingarna i stället för genom dämning i
vattendragen.
Ett antal "dalspärrar" har uppförts.
Grundläggningen vid Castellodammen på det sprickfyllda och
förklyftade berget är av intresse. Ca % av
dammassorna utgöra ersättning för berg, som måste rensas
bort. Injektering i borrhål har utförts ända till 40 m
djup och med intill 25 atö.
Gösta Lundberg.
Der iningetschausker staudanim in Transkaukasien,
av Dr-ing. Halter, München, Die Bautechnik 1940/
22/23.
Ryssarna planera en större vattenkraftanläggning i
Transkaukasien i floden Kura vid Mingetschaur 2 60
km från Baku. Vattenmängden är mycket varierande,
från 84 till 2 328 m3/s. Floden medför svävande siam
och rullande grus i stora mängder, 18 mill. mVår.
Dammen, som föreslås utförd av jord utan fast kärna,
blir 1 550 m lång med krönbredd 20 m, största
bottenbredd 482 m vid höjden 76 m. Vattnet skall nyttjas
i 4 Francisturbiner à 75 000 kW. Utskoven skola
kunna avbörda 3 900 mVs. I medeltal skall vinnas
1 338 mill. kWh/år. Arbetet omfattar 23 mill. m»
jordarbeten, 560 000 m3 betong etc. Genom
dammanläggningen skall erhållas energi för nya industrier,
bevattning av bomullsplantager m. m., varjämte floden
blir segelbar på en längre sträcka än tidigare.
Gösta Lundberg.
Bygningsingeniören som husbygningsingeniör, av
Ludv. Btrch (Ingeniören 1940/33). Liksom i Sverige
är man i Danmark missnöjd med utbildningen i
hus-byggnadsteknik. En föregångsman i kritiken är sedan
flera år professor Suenson och med honom instämma
andra civilingenjörer, nu senast Birch. Sålunda
påtalas bl. a. nödvändigheten av att lära väg- och
vattenbyggarna akustik, värme och ventilation m. m.
Förf. har gjort en statistik för 8 årgångar
civilingenjörer (409 kandidater), av vilken framgår att
36 % ägna sig åt husbyggnad, men att de långtifrån
täcka behovet. I Sverige är det endast 12 %, som
ägna sig åt husbyggnad.
R S
Ingeniören og tidskriftene, av John Ansteinsson
(Teknisk Ukeblad 1940/11).
Den oerhörda tillväxten i antalet tidskrifter, av
vilka % lär utgöras av vetenskapliga och tekniska
organ, ställer många problem, som äro ungefär lika
i alla länder. I Norge är spörsmålet besvärligt
därigenom, att tekniska högskolan ligger i Trondheim
och de flesta ingenjörerna äro bosatta i och omkring
Oslo. De senare ha emellertid tillgång till
Deich-manske bibliotek och det är vid en granskning av dess
tidskriftsbestånd förf. gör några iakttagelser.
Förf. hävdar sålunda, att en teknisk tidskrifts
väsentliga uppgift består i nyhetstjänsten och som bärare
av utvecklingen, varför varaktighetsvärdet av
innehållet bör vara så jämnt som möjligt, dvs. ingen
spaltfyllnad. Det blir då av största vikt, att
biblioteken se till, att årgångarna ej avbrytas eller sakna
häften, utan att de äro fullständiga från början till
nutid. Räcka ej pengarna att hålla många tidskrifter,
är det bättre att avstå från dagsländorna, som kanske
locka i nuet, men i det långa loppet äro värdelösa.
R S
Författningssamling
691 31/7 kung om fortsatt giltighet av taxan 1939
30/6 (nr 477) för ersättning för vid statens
institut för folkhälsan utförda
undersökningar (vatten)
704 22/8 kung om inskränkning i rätten att använda
elkraft för ånggenerering (bränslekom.
bestämmer)
705 22/8 kung om skyldighet att lämna vissa upp-
gifter om fördelning och förbrukning av
elkraft m m (bränslekom. kontrollerar)
706 30/8 kung om beslag ä bleckplåt samt reglering
av handeln med bleckplåt m m (minst 50
kg)
R S
140
27 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
