Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Kanalbyggandet fortsatte alltjämt och bland de
under Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens första
ämbetsed utförda farlederna märkas Strömsholms kanal,
Dalslands kanal och Kinda kanal. Men intresset
började nu även omfatta vägarna. 1841 års riksständer
beviljade för första gången medel till understödjande
av bland annat vägbyggnader. Utvecklingen av
vägnätet gick emellertid mycket långsamt beroende dels
på ringa tillgång på byggnadsmedel, samt dels på att
under senare hälften av 1800-talet järnvägsbyggandet
tog sin början.
De först byggda järnvägarna för allmän trafik voro
järnvägen Frövi—Köping och järnvägen
Nora—Er-valla. Under den kommande järnvägsepoken som
varade ända in på detta århundrade, utbyggdes
Sveriges nuvarande järnvägsnät omfattande statliga och
enskilda järnvägar med en sammanlagd längd av
ungefär 17 000 km. Den sista färdigställda
statsjärnvägen var Inlandsbanan mellan Arvidsjaur och
Jokkmokk, vilken invigdes år 1937. Den sista enskilda
järnvägen, mellan Jönköping och Ulricehamn,
fullbordades år 1940. Därmed torde järnvägsbyggandet
i vårt land ha nått sitt slut.
Inom vägväsendet hade år 1891 ny väglag antagits
av riksdagen. Dessförinnan reglerades
väghållningen av 1734 års byggningabalk. Vägunderhållet
sköttes in natura av jordbrukarna, och vägnätet
utbyggdes i den mån statsmedel beviljades. Några torra men
belysande sifferuppgifter kunna lämnas. Norrbottens
län hade år 1841 endast ungefär 350 km allmän väg.
År 1921 hade i länet med statsbidrag utförts 4 030 km
vägar. År 1911 uppgick det allmänna vägnätet i hela
landet till 62000 km, och år 1939 hade detsamma
ökats till 88 000 km.
I början av 1900-talet inträffade en händelse inom
vägtrafiken, som så småningom skulle leda till en
omdaning av hela vårt vägväsende. Automobilen,
motorfordonet, gjorde sitt inträde i
kommunikationsväsendet. Visserligen var början ganska blygsam
efter nutida begrepp, men utvecklingen av det nya
trafikmedlet gick snabbt och säkert, och redan år
1906 måste statsmakterna utfärda den första
förordningen för reglering av den nya motortrafiken. År
1923 uppgick motorfordonsbeståndet i hela landet till
70 000 fordon, och vid slutet av år 1939 redovisades
359 900 motorfordon.
Den alltjämt stegrade automobiltrafiken krävde
bättre underhållna grusvägar samt vägbeläggningar,
bredare och rakare vägar, som tillgodosågo
trafiksäkerhetens anspråk och därjämte kraven på
bekvämlighet och driftsekonomi. Automobilismens krav
tvingade sig fram, och så inleddes för ungefär 15 år
sedan den vägväsendets renässans, som föranledde
statsingripanden och åtgärder, vilka följde slag i slag.
Vid 1924 års riksdag genomfördes sådana
bestämmelser, att naturaunderhållet kunde ersättas med
underhåll genom vägstyrelsernas egen försorg. År
1934 infördes ny väglag, genom vilken
naturaunderhållet definitivt avskaffades, vägdistrikten
förstorades och statens inflytande på vägväsendet genom
länsstyrelserna och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förstärktes. I år hava särskilda sakkunniga avgivit
förslag till vägväsendets förstatligande.
År 1922 infördes en särskild beskattning å
motortrafiken, de s. k. automobilskattemedlen, vilka så gott
som uteslutande användas för vägväsendet. Det
första beskattningsåret uppgingo bilskattemedlen till 6,7
mill kr. Budgetåret 1938/1939 inflöto totalt 130 mill
kr. Kostnaderna för vägväsendet stegrades
oavbrutet före nu pågående krig. Kostnaden för
vägunderhållet uppskattades år 1911 till ungefär 9,2 mill kr,
och den verkliga kostnaden för underhållet utgjorde
år 1927 25 mill och år 1939 70 mill kr.
På grund av den allmänna förbättringen av de
ekonomiska förhållandena i vårt land och nya
kommunikationsmöjligheter hava under de senaste
årtiondena nya arbetsuppgifter pålagts Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen.
År 1936 överflyttades sålunda den civila luftfarten
till styrelsen. Styrelsen kontrollerar civilflyget och
den civila luftfarten, förvaltar och bygger
luftfartslederna samt de flesta civila flygplatser inom
landet. Trafikflygningen bedrives för närvarande i
begränsad omfattning. Ehuru ingen kan förutspå
utvecklingen, synes dock mycket tala för att
flygningen efter krigets slut kommer att visa stort
uppsving.
Styrelsens verksamhet omspänner numera hela vårt
land. På många ställen utmed våra vidsträckta
kuster byggas fiskehamnar, motorbåtshamnar och
farleder. I Sveriges sydvästra hörn pågår ett
jättearbete med Falsterbonäsets genomgrävning; mäktiga
broar byggas över Svinesund i Bohuslän och över
Ångermanälven vid Sandö; för arbetslöshetens
bekämpande utföras på skilda platser i landet väg- eller
broföretag samt inom en del samhällen vatten- och
avloppsledningar; inom olika delar av riket byggas ur
beredskapssynpunkt viktiga anläggningar för lagring
av olja; på vissa håll byggas för riksförsvaret viktiga
vägar och broar. Dessa arbeten utföras genom
Väg-och vattenbyggnadsstyrelsens försorg.
När Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i år kan se
tillbaka på 100-årig tillvaro, kan ämbetsverket
konstatera, att inom dess ämbetsområde har skett en
storartad utveckling i tekniskt och ekonomiskt
hänseende. Framåtskridandet har dock varit mest
markerat under de senaste 25 åren, då teknikens framsteg
gjort sig i särskilt hög grad gällande.
Några jordtrycksförsök
Av förste byråingenjör WALTER KJELLMAN, Stockholm, LSTF
Orientering
Det horisontala jordtryck, som en friktions
jordmassa med horisantal överyta utövar mot en vertikal
glatt vägg, är som bekant starkt beroende av väggens
rörelse i förhållande till jordmassan. Om väggen för-
skjutes ett tillräckligt långt stycke från resp. mot
jordmassan, uppnår jordtrycket sitt aktiva resp.
passiva gränsvärde, vars intensitet i ren sand eller grus
uppgår till cv> 0,25 yh resp. oo 4 yh, där y betecknar
volym vikten och h djupet under överytan. Mellan
148
25 okt. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
