Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrjft
j|
ii
ff
Fig.
Uppd/rikhe/ k ra/t pä /rycfcstömpc/n
Passivt jordtrycksförsök ; tryckstämpeldiameter = 20
cm; sandhöjd = 20 cm.
dvs att koefficienten för aktivt tryck skulle vara
beroende icke av sandhöjdens och stämpeldiameterns
absoluta värden utan blott av förhållandet mellan
dem.
I verkligheten skiljer sig fig 7 något från fig 6.
Avvikelsen kan delvis bero på försöksfel men torde
delvis sammanhänga därmed, att de två
förutsättningar, som ovanstående tankegång utgick från, icke
äro helt uppfyllda. För det första är nämligen
sandens elasticitetskurva icke rak, såsom ovan antogs,
utan krokig.1 För det andra inträffar brottet icke
i Sandens elasticitetskurva är krokig åt motsatt håll mot
de vanliga byggnadsmaterialens elasticitetskurvor, t. e.
betongens. Den har samma form som Herz’ funktion för
sammantryckningen i kontaktstället mellan tvenne kroppar.
Sandmassans deformation är sammansatt av dylika
kontaktdeformationer mellan de olika sandkornen.
samtidigt i hela glidytan, utan det börjar redan på
ett tidigt stadium längst ned, alltså utmed
tryckstämpelns kant, och sprider sig därifrån så
småningom uppåt. Ehuru diagrammet i fig 7 utan
tvivel återgiver verkligheten på ett principiellt
riktigt sätt, kan man därför vid dess tillämpning på
fall med stora dimensioner blott påräkna att få
fram ungefärliga värden på det aktiva jordtrycket.
Samma resonemang, som ovan genomfördes för
de aktiva försöken, leder för de passiva försöken
till slutsatsen, att fig 10 borde vara identisk med
fig 9. Även dessa båda diagram avvika
emellertid något från varandra, och orsakerna härtill äro
de samma, som ovan anfördes beträffande
avvikelsen mellan fig 7 och fig 6. Ehuru fig 10 är i
princip riktig, kan den sålunda i fall med stora
dimensioner blott giva ungefärliga värden på det passiva
jordtrycket.
Tillämpningar
De ovan angivna försöksresultaten ha teoretiskt
och principiellt intresse därigenom, att de tydligt
visa, på vad sätt och i vilken utomordentligt hög
grad ett jordtryck alltid beror av rörelserna i
jordmassan. Detta förbises oftast vid praktiska
ingenjörsberäkningar, där man i regel antager aktivt
(eller passivt) tryck utan att bekymra sig om
huruvida den rörelse, som detta tryck kräver, är möjlig.
Att försöksresultaten även kunna få direkta
praktiska tillämpningar, framgår av följande tvenne
exempel.
Yid Smedsta1 korsar Bergslagsbanan en 55 m lång
kulvert, som utvändigt är 5 m bred och 5 m hög, och
vars botten ligger 20 m under r. u. k. Såväl banken
som marken består av sand. Artesiskt grundvatten
inträngde genom kulvertens botten och väggar,
medförande finsand ur marken. Detta förorsakade svåra
sättningar, och, innan man hunnit oskadliggöra
grundvattnet, hade en 90 cm djup svacka uppstått
i kulverten 15 m från uppströmsänden. Därvid hade
i Swartling, P. Nyare geotekniska metoder som
hjälpmedel vid förstärkning av kulvert under bergslagsbanan. TT
vv 1941 h 5 s 61—65.
Forhø//onc/e me//on sandho/d och j/osnpe/cZ/ometer
Fig. 9. Försöksserie över passivt tryck med 20 cm
tryckstämpel.
I
t,
i
Forhà//ønc/c me//an sønc/M/cf och a/ompc/c/zameter
Fig. 10. Försöksserie över passivt tryck med 10 cm
tryckstämpel.
152
25 okt. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>