Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vor för de nu ifrågavarande räknepunkterna
omräknats till absoluta trafikvärden och inlagts på
diagrammen. För att ytterligare förtydliga desamma ha för
samma punkter trafikkurvor för sista halvåret 1940
konstruerats och inritats. I fig. 1 har dessutom
medtagits en kurva, visande antalet registrerade
motorfordon för ersättningsbränslen inom landet.
Motorfordonstrafiken för år 19 40 uppdelades i trafik med
bensinbilar och gengasbilar. Bensintrafiken har år
1941 så nedgått, att den icke längre kan återgivas i
diagrammet. I stället har för år 1941
motorfordonstrafiken uppdelats i trafik med lastbilar och med
övriga motorfordon.
Redan nu kan konstateras, att årets trafikkurva
icke kommer att få ett "normalt" förlopp, dvs.
trafiken på vägarna kommer icke endast att bestämmas
av årstid och trafikbehov utan närmast av tillgången
på fordon och möjligheten att använda desamma. För
den gångna delen av året har kurvan över
motorfordonstrafiken nära exakt samma förlopp som kurvan
över antalet registrerade motorfordon för
ersättningsbränslen. Bilarnas nyttjningsgrad har således i
medeltal varit lika stor under den strängaste delen av
vintern som under våren och försommaren.
Cykeltrafiken, som redan vid februariräkningen var
något större än år 1936, visade vid majräkningen
mycket stark stegring och tenderar att bliva betydligt
större än föregående år. Av allt att döma synes
denna trafik även bliva mera årstidsbetonad än
tidigare.
Beträffande vägtrafikräkningar 1940 hänvisas till
TT vv 1941 h 2 s 31 och h 3 s. 39.
R S
Föreningar
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst hade måndagen den 8 september
1941 ordinarie sammanträde på föreningens lokal under
ordförandeskap av vice ordf. civilingenjör Bo Ekelund.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
ut-sågos byråingenjör William Nilsson och civilingenjör
Anders Cronström.
I avdelningen inträdde genom egen anmälan följande
civilingenjörer:
Gösta Andersson
Bengt Gibson
Karl Moberg
Björn Romson
Ingvar Stenbeck
Sven Wallerberg
Gustav Winqvist
Stig Dahlström
Knut Lindkvist
Stig Regnell
Gösta Sjöstrand
Göthe Tunå
Hans Widmark
Karl-Fredrik Wård
Ordf. meddelade, att till representant för Svenska
teknologföreningen i Nordiska vägtekniska förbundets
svenska avdelnings styrelse utsetts kapten vvk Hilmer
Melin.
Ordf. meddelade, att av kapten Lindblad till ordf. i
valkommittén utsetts överingenjör Herman Jansson. Till
övriga ledamöter av valkommittén valdes:
kapten B. Pedro Hellström (omval), direktör Anders
Ahlén (nyval), civiling. Ulf Bjuggren (nyval), civiling.
Valter Furuskog (nyval), civiling. Tage Poring (nyval)
och byråchef Percy Tham (nyval).
Ordföranden meddelade, att på grund av de nuvarande
stränga matrestriktionerna det var absolut nödvändigt,
att de som ämnade stanna till supén även antecknade sig
på den cirkulerande listan. Då det icke längre får
finnas allmänt smörgåsbord, kan i dess ställe serveras
antingen smör, ost och sill, varmrätt, pilsner och kaffe för
3,50 kr eller 6 assietter, varmrätt, pilsner och kaffe för
4,50 kr. En omröstning, i vilken dock endast ett fåtal
av de närvarande deltogo, visade majoritet för det
billigare alternativet med 9 röster mot 6.
Byråingenjör C. T. Ingwall höll ett med ljusbilder
illustrerat föredrag över Erfarenheter från
röntgenkontroll av svetsade konstruktioner.
År 1938 inköpte Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen en
bil med röntgenutrustning för svetsundersökningar. En
undersökning av 16 svetsade broar utförda fore 1938
visade slagg och rotfel hos svetsarna i sådan utsträckning,
att 13 broar måste förstärkas. Dessa fel bero på slarv
eller bristande skicklighet hos svetsaren.
Röntgenkontrollen skiljer skickliga svetsare från dåliga och tvingar
svetsaren att göra sitt bästa, då han vet, att arbetet
kommer att kontrolleras. Efter tre års röntgenkontroll har
svetsningen höjts från det hantverksmässiga stadiet till
ett ingenjörsmässigt plan. Således bruka numera 100 %
av antalet röntgenfilmer kunna godkännas och de flesta
med högsta betyget.
Ingenjör Elis Helin, Esab, Göteborg, höll ett med
ljusbilder illustrerat föredrag över ämnet Om
förskjutningen i uppfattningen om svetsbarheten av St. 52.
Vid försök at.t svetsa stål av kvaliteten St. 52 erhöllos
förr kälsvetssprickor, vilket gjorde, att den
uppfattningen utbredde sig, att St. 52 icke var svetsbart.
Numera ha dock efter intensivt forskningsarbete elektroder
erhållits med så stor hållfasthet och töjning, att
sprickfria svetsar erhållas. Samtidigt ha även vissa
bestämmelser utfärdats för materialet i St. 52 beträffande
sammansättningen och tillverkningen. Av stor vikt är, att
avkylningshastigheten efter svetsningen icke blir för stor,
enär i annat fall sprickor kunna uppstå i
övergångszonen.
Under efterföljande diskussion höll civilingenjör C.
Ehrman ett anförande om en viadukt av St. 48 vid
Torsgatan, Stockholm. Röntgenkontrollen kostar 35 000 kr
för denna viadukt, vilket är 1,75 % av totala
byggnadskostnaden 2 000 000 kr.
Sammanträdet avslutades med supé och samkväm.
Erling Reinius.
Meddelanden
Centrering av avloppsrör. För en anordning av
tvenne längsgående falsar på utsidan (undersidan) av
betongrör av muffrörstyp har patent sökts av herr
B. A. Hellman, Ringvägen 3, Valsätra, Uppsala.
Med användande av rör, försedda med sådana s k
centreringsstöd, skulle vid läggning av
muffrörsled-ningar en god centrering erhållas. Då inpassandet av
avloppsrör vanligen utföres med hjälp av små stenar,
träbitar, betongklotsar e d, torde en viss förenkling
av läggningsarbetet och en större noggrannhet vid
utförandet av rörskarvarna stå att vinna med nämnda
centreringsstöd. Genom att låta falsarna löpa utefter
hela röret erhållas samma centreringsmöjligheter för
avhuggna rör.
Emellertid. Vilken ökning av rörpriset skulle
cen-treringsstöden medföra? Vad säga våra
cementrörs-fabrikanter? En mindre ökning av rörpriset äro
säkerligen avnämarna villiga att vidkännas, om
läggningsarbetet underlättas och större säkerhet vinnes
för noggrann centrering av rören.
Yngve Vikander.
Värinekostnadssakkunniga. Regeringen har
bemyndigat socialministern att tillkalla högst sex sakkunniga
för att allsidigt utreda den reella
bränsleförbrukningen och kostnaderna därför i olika fastigheter. De till-
154
25 okt. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
